Jag har varit hos sjukgymnasten nu, en jag aldrig varit hos förut. Jag fick diagnosen utsträckta radialis och ulnarisnerver. Jag fick ett slags bandage med skenor som gör att jag inte kan röra armen. Det kan ta två år, trodde hon. Detta gör att pianospelande, gitarrspelande, bärande, laptopskrivande, handlande, städande, diskande, tvättande, författande, arbetande, idrottande etc, blir lidande.
Emellertid gav hon ett väldigt splittrat intryck och hon var sleptisk till att ge mig detta specialbandage. Inledningsrepliken var ju förtroendeingivande:
"Vad ska jag kunna hjälpa dig med?". Vi sjukgymnaster kommer sällan i kontakt med skador i armbåge och händer och nerver. Hon tyckte jag skulle behöva
en mr-scan kanske, men hur får man det sådär bara... NU var det försent att söka akut för också. Samtidigt som jag gjorde rätt i att inte söka akut för denna
typ av skador. Jag ringde ju Sjukvårdsrådgivningen dessutom.
Fick en del övningar jag skulle göra. Men jag är dj*ligt skeptisk beroende på hennes osäkerhet. Efter besöket och rörelserna var jag mycket sämre. En del av de övningar hon visade var sådana en del varnar för att man ska göra vid tennisarmbåge m.m. Det finns två vägar tydligen, att ha bandage på armbågen och jobba med handleden, som hon förespråkade eller att ha bandage runt handleden, så att man undviker att böja den för ofta och för mycket. Slår man upp info om tennisarmbåge i FASS eller sjukvårdsrådgivningens info så ska man ju fixera handleden. Nu fick jag istället övningar där jag ska maxbelasta handleden i ytterlägen och faktiskt röra den mer än jag nånsin gjort.
//:debatt