Henrik A Vogel

Kul, tack!

Problemet med de här kontrollytorna är just att ska man ha bra reglar - och det ska man - så kostar det galet mycket pengar. En bra motoriserad regel kostar mycket, mycket mer per kanal än både preamp och AD/DA-omvandlare tillsammans.

Hälsningar,

Henrik

Tack för input angående pris på en större pryl som kombinerar DAW-kontrollyta med Console 1s funktioner!

Hälsningar,

Henrik

Vad jag dock skulle önska vore att den markerade kanalen i DAW när man valde kanal i Console 1, men det kanske den gör?

Den gör inte det för närvarande, men det är ett önskemål vi har fått in från flera användare och vi tittar på ett sätt att lösa det. Det kan verka trivialt med tanke på hur många DAW-kontrollytor det finns, men det kniviga är att Console 1 inte är en DAW-kontrollyta. Så jag kan inte lova att vi löser det, men jag lovar att vi kollar på det!

Stöd för Windows är ju önskvärt också såklart 😉

Det utlovas härmed dyrt och heligt!

Hade ni gjort den med 24 motordrivna faders och transport controls hade jag köpt den.

Vad hade du betalat för den? Alltså, jag frågar verkligen på allvar—anta att vi gjorde en sådan. Vad skulle den maximalt kunna kosta för att du ändå skulle hala fram betalkortet och köpa den?

Jag såg Sonefors svar på det, tack. Andra får gärna svara också.

Hälsningar,

Henrik

Det är svårt att beskriva exakt i text, men det tar dig två sekunder framför systemet att begripa hur mycket smidigare det är att jobba med Console 1. Jag ska iallafall ge mig på att försöka förklara.

Såhär är arbetsflödet när du mixar med mus:

- Du hör ett problem du vill fixa.

- Du skrollar i sidled för att hitta rätt kanal.

- Du letar rätt på den den första plugg du vill ändra inställning på och öppnar pluggfönstret.

- Du ändrar inställningarna, en parameter i taget.

- Du stänger pluggen.

- Du korrigerar eventuellt volymregeln för att kompensera för ändringarna.

- Du öppnar eventuellt ytterligare ett pluggfönster på kanalen för att korrigera den pluggen, eventuellt följt av ytterligare korrigering av volymregeln.

Med Console 1 är det såhär:

- Du hör ett problem du vill fixa.

- Du trycker på motsvarande kanalväljarknapp på hårdvaran.

- Du har nu fysisk tillgång till alla parametrar på den valda kanalens EQ, kompressor, gate, hög-/lågpass, Transient Shaper och distorsion, och gör de inställningar du vill. Eftersom du förhoppningsvis har två händer kan du kompensera utvolym i samma rörelse som du utför ändringar på exempelvis EQ och kompressor.

Överhuvudtaget är det en långt mindre teknisk process att mixa med Console 1, det är inget menybläddrande och letande som hela tiden bryter det kreativa flowet. Det lämnar utrymme åt ett mycket större fokus på själva musiken.

Hälsningar,

Henrik

Hej,

Henrik från Softube här. Kul med intresset för Console 1, som ju även fick MIPA-priset på Frankfurtmässan.

Jag skulle dock vilja reda ut ett missförstånd, och jag hoppas att detta inte framstår som skamlös reklam för produkten. Missförståndet är det att Console 1 enkelt kan jämföras med att själv mappa upp en generisk midikontroller till vilka pluggar som helst. Då har man missat den centrala aspekten att Console 1 inte är en plugg plus kontrollyta, utan snarare är en hel mixer. Användaren kan direkt på hårdvaran välja vilket spår som ska bearbetas och har då direkt tillgång till EQ, kompressor, gate, hög-/lågpass, transient shaper och distorsion. Välj spår - ratta. Välj ett annat spår - ratta. Upprepa tills mixen är klar, du behöver i princip inte röra musen under mixarbetet. Det är så obegripligt mycket snabbare att arbeta så. Och det är förstås därför folk fortfarande lägger tiotusentals kronor på mixerbord.

Så arbetsflödet är ett helt annat jämfört med generisk midikontroller uppmappad till någon plugg. En annan aspekt som snabbar upp och gör allt enklare är just att Console 1-hårdvaran inte är generisk, utan hårt integrerad med mjukvaran. Det möjliggör sådant som att kunna screentrycka parameterbeteckningarna direkt på hårdvarans front, precis som på ett analogt mixerbord. Low Mid Gain styr exempelvis alltid Low Mid Gain och inget annat. Och så är mappningen förstås klar direkt, bara att koppla in USB-kabeln och börja ägna sig åt musik istället för datorpillande.

Till sist är prisjämförselsen inte helt rättvis, det är ju inte bara en kontrollyta man köper utan ett välljudande modell av en SSL-mixer (gjord i tätt samarbete med SSL-folket själva, och låt mig avslöja att de var sjukt petiga. De tvingade oss bland annat att göra om hela modellen från början eftersom den kanal vi hade arbetat utifrån var av en variant de inte tyckte var deras bästa). Jag räknade lite på vad det skulle kosta att köpa andra pluggar som på ett ungefär motsvarar vad som följer med Console 1 - nämligen UAD SSL 4000 plus SPL Transient Designer plus Waves NLS. Det rör sig om cirka 5000 kr bara där.

Det är både roligt och tråkigt att konstatera att första produktionsvändan av Console 1 är helt slutsåld hos oss, det kommer att dröja någon månad innan nästa vända börja skickas ut.

Hälsningar,

Henrik

Var inne på Deluxe music idag och rattade lite på console 1. Den var inte inkopplad men den kändes gedigen och välbyggd. Reglagen kändes väldigt mjuka i rörelserna. Har dock pc och och en bcf2000 och nöjer mig med dem så länge.

Be dem koppla in den, bara. De ÄLSKAR den!

Hälsningar,

Henrik

Jag rekommenderar varmt den här, eftersom den inte kör en massa dumheter om att man "ska" dra ned virveln vid en viss frekvens etc, utan verkligen lyckas förklara vad som är mixarbetets själva uppgift. Den behöver man förstå innan man kan mixa bra.

http://www.bokus.com/bok/9781423491507/zen-and-the-art-of-mixing

Jag håller i sak helt med Signia ovan, men skulle vilja uttrycka det såhär: En bra mix är en förlängning av låtens komposition och arrangemang. Exempelvis - är gitarren viktig för arrangemanget? Ja, då är det ju läge att se till att den hörs ordentligt. Är texten central? Lyft fram den extremt tydligt. Vill man betona att trummorna är stökiga och slamriga? Ja, då får man mixa dem ditåt - och låta bli om slamriga trummor är helt fel för låten.

Fråga dig: Vilken känsla vill låten förmedla? Mixa ditåt. Ska det vara skräpigt och hårt, mixa så. Ska det vara dramatiskt och stort, mixa så. En tekniskt sett bra mix där allt är lagom och stiligt på plats kan ge helt fel känsla, och då tycker jag att man har misslyckats.

Så det första du behöver är god musikalisk förståelse och smak. Det andra du behöver är att lära dig hur du tar mixen dit du vill. Bra lyssning och mixverktyg hjälper förstås, men jag skulle nog säga att det sista du behöver är en frekvensanalysator. För den kommer inte att tala om för dig om du har mixat ljudet så att det förstärker musikens innehåll.

För att öva upp din teknik och det kritiska lyssnandet - lyssna mycket på andra mixar du gillar och som är i samma genre, och växla fram och tillbaka mellan det och dina egna mixar (kom ihåg att matcha volymen någorlunda, så att det proffsiga materialet inte ligger jättemycket starkare i volym än ditt eget). Inte för att härma någon annan, utan för att lära dig hur det är gjort och sedan kunna göra dina egna val.

Sedan ska man också komma ihåg att det är svårt att lära sig mixa! Det tar många, många mixar innan man är på banan. Så låt det ta tid och bli inte modstulen på vägen.

Softube's Saturation Knob finns nu för gratis nedladdning i AAX-format, både för Mac och Windows.

Vassego!

Vogel hade väl en liknande artikelserie i mm får några år sedan?

Korrekt, jag skrev den tillsammans med akustikexperten Lennart Nilsson, gick i MM nummer 05-07/2005.

(Förresten så ser man aldrig Vogel på forumen sedan han blev chefredaktör

Känns lite respektfullt mot tidningen Studio att inte hålla på att drälla här eller på forumträffarna. Men det var ju trevligt att du saknar mig.

men o andra sidan har ju mm arbetare alltid hållt sig långt från vanligt folk?).

Ja, så har det alltid varit. Om man inte räknar mina 3390 inlägg på VST-forum, det senaste för två veckor sedan.

/H

Hej!

Råkade snubbla över denna tråd...faktiskt på samma sätt som Dan Sundqvist, någon testade att googla på mitt namn.

Det var lite kul att höra kommentarerna om MM (som jag alltså är chefredaktör för), och Majken har fattat exakt vad jag håller på med: Att tydligare mejsla ut tidningen, göra den smalare och djupare. På så sätt konkurrerar faktiskt MM och Studio inte med varandra, det blir olika tidningar med olika innnehåll. Studio fokuserar på heminspelning med dator som främsta verktyg, MM är för de musiker och producenter som har tagit sig några steg till, eller är tillräckligt intresserade för att försöka nå lite djupare i musikskapandet. Tidningarna riktar sig alltså till olika läsare, eller fungerar fint som komplement åt varandra. Jag ser inget märkligt i att läsa bägge tidningarna. Det är inte som DN mot SvD, liksom.

Jag håller faktiskt helt med octavarium72 om att MM under de senaste åren har sneglat lite väl ängsligt på Studio. Det störde också mig som fan som MM-läsare och -skribent. Det måste finnas lite ryggrad, också i en tidning. Jag tycker dessutom att man har gjort ett ganska misslyckat försök att nå en bredare publik genom att närma sig poptidningarna vad gäller estetik och innehåll. Därför sitter det en småfet farbror framför ett SSL-bord på senaste MM-omslaget – han har något att säga till de läsare vi vill nå. Och därför har jag noga läxat upp alla som gör artistreportage om att jag skiter fullständigt i om banden har flickvänner eller om de gillar thaimat. Jag vill veta hur de har gjort sin skiva, vilka instrument och inspelningsutrustning de har använt, hur de har använt den, hur rollfördelningen har sett ut mellan band och producent, och annat som ger exklusiva inblickar i hur proffsen arbetar – och som därmed ger våra läsare matnyttiga tips att använda i det egna musikskapandet. Och så vill jag i görligaste mån ha exklusivt bildmaterial, jag vill ha bilder på aktiva musiker/producenter...och massor av prylporr!

Detsamma gäller skolorna som finns med i MM. Skolor om musikprogram kommer framledes att förutsätta att läsaren är någorlunda hemma i programmet, men behöver tips för att ta det ett steg vidare och t.ex snabba upp arbetsflödet. Det gör vi alla, jag har t.ex själv drivit en proffsstudio i ett antal år och är plågsamt medveten om att jag bara använder Logics kapacitet till typ 20% trots att jag sitter med det programmet varenda dag. Sedan har vi lite nya skolor på gång som inte rör datorprogram, det kliar i fingrarna men med all respekt håller jag de korten mot bröstet ett litet tag till... (ok då, tidningarna ÄR väl lite konkurrenter då! 😛 ). Det är också lite skiften på gång vad gäller produkttester. De håller också på att vridas i samma riktning som övriga tidningen, gå djupare och bli tyngre.

Hoppas att det var OK att jag tog lite plats här...men det var ju på förekommen anledning. Och det är ju knappast mitt första inlägg på Studio-forumet heller.

Hälsningar

/Henrik

Jag hade också tillfälle att testa Z3300 A en kort stund häromveckan. Vi kan sälja dem, men ville inte lägga upp dem innan vi själva fått fingra lite på dem. Men den var fin, lite tillgjord vintagekaraktär kan jag tycka, men låt gå. Bättre än det mesta i prisklassen.

TLM103 har jag aldrig förstått mig på, tycker den fungerar till vissa ganska speciella tillfällen, men är allt annat än allround. Jag ägde själv en ett tag, men det är dålig ekonomi att ha en mik för 8 lax som kommer till nytta på en inspelning av tjugo. Så den åkte ut till förmån för en C414 EB i toppskick. Har inte ångrat mig en sekund.

Det är alltid svårt att rekommendera en enda bra mik som ska klara allt. Men en av mina allroundfavoriter till sång är Shure SM7 med en bra preamp, till exempel VintageDesign M81. Men en LineAudio 2MP duger också fint. SM7 listar för cirka 4500 kr, så den är inte dyr.

Hälsningar

/Henrik

Ahaa.. skall sluta posera på metal-manér på bilder... ni andra var i alla fall väldigt fina! =)

Men du ser ju vad som händer när du lägger ner metal-posingen och övergår till lite mer lolita-stil. Roffe blir våldsam. 🙂

...och Vogel tar av sig hatten i djupaste respekt. Vad fin du skulle vara i pippilottor, Steflund!

Någon som vet någon svensk återförsäljare av detta bord?

EDIT: Hittade visst en ganska snabbt nu.. JAM säljer dem...

Vi säljer dem också, liksom hela Toft-linjen. Och som svar på frågan ovan varför jag säljer mitt bord, så är anledningen att jag tänker ha ett ATB uppställt för demo -plus att jag förstås tänker använda det för mina egna inspelningar.

Hälsningar

/Henrik

På en skiva som upplevs som jämnt mastrad känns de luftiga spåren svagare än de täta – vilket man i tekniska termer kan uttrycka som att de luftiga spåren har lägre RMS än de täta. Man vill ju inte att en låt med bomber och explosioner ska låta mesigare än en ballad, bara för att man rent tekniskt KAN höja balladen jättemycket genom att limitera den.

Det som ska vara starkast på en platta får bestämma plattans toppvärde, dess höjdpunkt vad gäller intensitet och upplevd styrka. Allt annat måste vara svagare än detta. Något är bara starkt om något annat är svagare. Det är det som är dynamik – skillnaden mellan starkt och svagt. Om allt är starkt är inget starkt, då har man bara en jämntjock smet.

Hälsningar

/Henrik

För mig blir inte en låt mesig om jag skulle sänka volymkontrollen.

Förstår va du menar med dynamik, men det är väl snarare låtarna inbördes man pratar om sånt?

Det vi diskuterar är ju att balladerna låter starkare än de täta låtarna, och alltså att man skulle vara tvungen att sänka de lugna spåren. Läs första inlägget igen.

Dynamik kan väl lika väl handla om nivåskillnader inom en låt som inom ett album. Det är ju på album-nivå som masteringteknikern arbetar, att få till en bra helhet. Och återigen, det är ju just detta vi diskuterar.

/H

Jag förstår fortfarande inte hur volymen kan ha sådan stor relevans för helhetsintrycket. Det är väl låtarna själva som ska göra skillnaderna? Jag skulle iaf nog inte få ett platt intryck ifall jag hela tiden anpassade volymkontrollen efter eget behov... Å istället för att göra det efter varje låt så behöver man bara göra det en gång på en jämnt mastrad skiva.

Men jag är inte någon expert kanske, bara min åsikt och försöker förstå va ni försöker säga...

På en skiva som upplevs som jämnt mastrad känns de luftiga spåren svagare än de täta – vilket man i tekniska termer kan uttrycka som att de luftiga spåren har lägre RMS än de täta. Man vill ju inte att en låt med bomber och explosioner ska låta mesigare än en ballad, bara för att man rent tekniskt KAN höja balladen jättemycket genom att limitera den.

Det som ska vara starkast på en platta får bestämma plattans toppvärde, dess höjdpunkt vad gäller intensitet och upplevd styrka. Allt annat måste vara svagare än detta. Något är bara starkt om något annat är svagare. Det är det som är dynamik – skillnaden mellan starkt och svagt. Om allt är starkt är inget starkt, då har man bara en jämntjock smet.

Hälsningar

/Henrik

Du menar alltså att man inte ska göra som de professionellt mastrade plattorna ?

Om jag får lägga mig i tror jag att Kryckan menar att på professionellt mastrade plattor låter inte balladerna mycket starkare än de täta rockspåren...

Detta sifferstirrande driver mig till vanvett.

Självklart kommer en luftig ballad att upplevas som mycket starkare än en tät rocklåt om de ligger på samma RMS. Och det är klart att man inte vill det. Öset ska vara starkare än de mjuka partierna, annars låter det bara ofrivilligt komiskt när hela rockmanglet kommer på. Sänk balladens RMS, antingen genom att helt enkelt lägga den allmänt lägre i nivå eller genom att limitera den mindre/inte alls än de ösiga låtarna. Peakarna kan ju fortfarande gå upp till ca -0,2 dB.

Och nej, det finns ingen mätare som är bättre lämpad att avgöra vilken balans som är bra än din egen subjektiva upplevelse. Det är just sådant man betalar mix- och masteringtekniker för‚ deras goda smak och omdöme. Det är i slutändan långt mer avgörande än teknisk utrustning och mätapparatur.

Hälsningar

/Henrik

Välkommen till Sennheiser-land...deras mikar är ljuvliga men deras hårdvara suger get. Bit i dig priset för en ny hållare eller lev med gaffatejpen. De där mikrofonklämmorna kombinerat med gaffa är mitt bästa tips. Efter ett tag börjar man tycka att det ser coolt ut. 😆

Hälsningar

/Henrik

Om du har frekvensen 500Hz, så betyder 1 att bandbredden sträcker sig en oktav upp och en oktav ner från 500Hz. Alltså från 250-1000Hz.

Ökar du till 2 oktaver blir det bredare: från 125Hz till 2000Hz.

0,5 är då smalare: 375Hz-750Hz.

Alla har 500Hz som peak, där det händer mest o sen planar ut.

Personligen tycker jag detta är det lättaste sättet att snabbt förstå exakt hur brett man ställer värdet.

Bra förklaring!

Men jag måste säga att jag tycker att all den information som mjukvaru-EQs ger är mer till skada än till nytta – det får många att mixa mer med ögonen än med öronen. Så mitt råd är att skita i hur kurvan ser ut på skärmen, vilken frekvens ett visst band arbetar vid och hur brett och djupt det tar. Ratta tills det låter bra, and be done with it!

Hälsningar

/Henrik

Jo, min T3 har oxå 9 lägen. Jag menade 3 karaktärer (kard, åtta, rund).

...fast den har ju faktiskt 9 olika upptagningskarakteristiker; Dels de 3 huvudkarakteristikerna - men också mellanlägena, som ger dig olika mellansteg mellan de tre vanligaste... 😮

Korrekt!

De flesta rörkondingar har det.

Det finns väl en massa rörkondingar som inte har det.

Vi skulle gärna sälja Audio-Technica, SPL och några fler saker som distributören EM Nordic har. Fast de har varit jättesvåra att ha att göra med, tycker väl att vi är för små för att de ska orka lägga in oss som ÅF. Om ni vill får ni gärna skicka ett mail till info@emnordic.se och säga att ni hade tänkt köpa EM-produkter av RECORDISTA! om det bara hade varit möjligt.

När det gäller priser här i Sverige och utomlands måste jag säga att de senaste åren har distributörerna hajat att det inte fungerar att ha så stora skillnader. Listpriserna ligger fortfarande högt i vissa fall, men blanda inte ihop detta med de priser som man faktiskt får betala!

HÄlsningar

/Henrik

Personligen hatar jag både NTK och T3. Skarpa och ingen botten. Jag skulle lätt föredra t.ex ADK Hamburg framför dessa, allvarligt. En standard till rap och annat i Staterna är annars Shure SM7b, fantastisk mik som dock kräver lite mer av preampen.

Hälsningar

/Henrik

Maila min kollega Stefan på stefan@recordista.com. Han har ett Topaz och fick det omlödat till +4.

Hälsningar

/Henrik