volvo

Jag använder riktiga trummor i många av mina andra låtar men ibland vill jag jobba snabbt och slippa behöva repa med min trummis, gå in i studio, spela in, mixa och eq:a riktiga trummor innan jag börjar spela in resten. Jag tycker själv att mitt trumsound är härligt monotont och gött och utgör en fin kontrast mot det akustiska och jag använder dem i en del andra låtar också. Det är väl en smaksak antar jag. Jag använder dock inte detta trumsound för att det på något sätt skulle vara modernt och trendriktigt - snarare på grund av att jag saknar en bra trummaskin och tid att spela in riktiga trummor till varenda låt. Det bekymrar mig inte om folk om 5-10 år kommer att säga att låten känns omodern. Vid det laget har jag säkert spelat in några nya låtar. Dessutom kan jag meddela de "omoddade" trummorna kommer från en Ensoniq SQ1 från 1992, en synth som redan idag är "hopplöst omodern". 😛 Man tager vad man haver å gör så gott man kan. Tack för din feedback! /Carl-Otto

Tackar! 😉 Jo, jag har haft ett elände med basen. Låten var över huvud taget svår att mixa eftersom den är så pass dynamisk och bygger hela tiden. När man mastrar blir det nya problem. Man vill ju ha hyfsat höga nivåer i början samtidigt som man vill att det ska bli en kraftfull effekt när trummor och bas kommer in. /C-O

Jag håller på att avsluta inspelningarna till mitt första solo-album under bandnamnet "Orphan Songs" och det börjar bli dags att välja låtar till plattan. Tänkte försöka få lite feedback från er på en relativt ny låt: "Before the end" LÅTNAMN: Before the end ARTIST/GRUPP: Orphan Songs GENRE: Pop/Rock LÅTLÄNGD: 3:38 KOMPOSITÖR: Carl-Otto Johansson PRODUCENT: Carl-Otto Johansson EV. MEDVERKANDE: INSPELNINGSÅR: 2005 FORMAT: mp3 STORLEK: 4.2 Mb STATUS: Färdig låt LÅTLÄNK: http://www.orphansongs.com/GothicopolisDai...20the%20end.mp3 Tyck gärna till om både komposition, ljud, text eller vad som helst. /C-O http://www.orphansongs.com

Fladdereko eller Fluttereko är ett snabbt ekande ljud som kan höras i ett mindre rum med hårda parallella ytor när ett kort mellan- eller högfrekvent ljud (till exempel en handklapp) studsar fram och tillbaka mellan väggarna eller mellan golvet och taket. Det låter ganska kul, lite "knorrigt" men i inspelningssammanhang är det en plåga. Testa själv i din studio. Smäll ihop händerna och lyssna på ekot. 😉 Fladdereko avhjälps enklast med mjuka material på de reflekterande ytorna.

Aah, kopplingspanel! Fint. Problemet med sådana här översättningslån är ju att det ofta finns så många olika varianter i omlopp att ingen av dem aldrig riktigt får fäste i svenskan som DEN svenska motsvarigheten.

Jag läser till facköversättare vid Lunds universitet och har som examensarbete valt att översätta en bok om inspelningsteknik: ”Basic Home Studio Design” av Paul White. Man kanske inte tänker på det så ofta men vårt ”inspelningsspråk” är starkt påverkat av engelskan. Engelska lånord fungerar ofta bra i talspråk men när man ska skriva ner dem blir det ofta svårt med böjningen. Jag har tänkt att redovisa resultatet av dessa undersökningar i mitt examensarbete. Genom att deltaga slår ni alltså ett slag för språkforskningen inom inspelningstekniken. Alla är varmt välkomna att bidra med andra termvarianter samt med egna tankar kring språket vi använder. Carl-Otto Johansson

Jag läser till facköversättare vid Lunds universitet och har som examensarbete valt att översätta en bok om inspelningsteknik: ”Basic Home Studio Design” av Paul White. Man kanske inte tänker på det så ofta men vårt ”inspelningsspråk” är starkt påverkat av engelskan. Engelska lånord fungerar ofta bra i talspråk men när man ska skriva ner dem blir det ofta svårt med böjningen. Jag har tänkt att redovisa resultatet av dessa undersökningar i mitt examensarbete. Genom att deltaga slår ni alltså ett slag för språkforskningen inom inspelningstekniken. Alla är varmt välkomna att bidra med andra termvarianter samt med egna tankar kring språket vi använder. Carl-Otto Johansson

Jag läser till facköversättare vid Lunds universitet och har som examensarbete valt att översätta en bok om inspelningsteknik: ”Basic Home Studio Design” av Paul White. Man kanske inte tänker på det så ofta men vårt ”inspelningsspråk” är starkt påverkat av engelskan. Engelska lånord fungerar ofta bra i talspråk men när man ska skriva ner dem blir det ofta svårt med böjningen. Jag har tänkt att redovisa resultatet av dessa undersökningar i mitt examensarbete. Genom att deltaga slår ni alltså ett slag för språkforskningen inom inspelningstekniken. Alla är varmt välkomna att bidra med andra termvarianter samt med egna tankar kring språket vi använder. Carl-Otto Johansson

Jag läser till facköversättare vid Lunds universitet och har som examensarbete valt att översätta en bok om inspelningsteknik: ”Basic Home Studio Design” av Paul White. Man kanske inte tänker på det så ofta men vårt ”inspelningsspråk” är starkt påverkat av engelskan. Engelska lånord fungerar ofta bra i talspråk men när man ska skriva ner dem blir det ofta svårt med böjningen. Jag har tänkt att redovisa resultatet av dessa undersökningar i mitt examensarbete. Genom att deltaga slår ni alltså ett slag för språkforskningen inom inspelningstekniken. Alla är varmt välkomna att bidra med andra termvarianter samt med egna tankar kring språket vi använder. Carl-Otto Johansson

Säger ni "reverb" eller "rivöörb"? Själv säger jag nog mest "rivöörb", tror jag. 😛

Jag vill helst inte lägga mig i diskussionen alltför mycket eftersom det kommer flera frågor. Jag vill ju inte påverka någon att rösta i någon riktning. 😄 Svenskan har inte plural-s. Ofta funkar sådana ord bra i talspråk men i skrift blir det problemS. Hur blir bestämd form plural t. ex? Samplersarna? Så kallad nollplural vore en variant: En sampler - flera sampler - samplern - samplarna

Än så länge sammanfattar era inlägg ganska väl några av de tankegångar jag förväntade mig att få se när jag lade upp frågan: 1. Reverb är själva effekten eller det artificiella ljudet som simulerar rumsklang. 2. Efterklang använder man när man talar om ekon i trapphuset eller kyrkan (som ju brukar ha ganska lång efterklangstid). Reverb (från reverberation) är ju ett engelskt lånord som betyder eko eller genljud och alltså inte endast artificiell rumsklang. Som direktlån funkar det riktigt bra i det svenska böjningssystemet: Ett reverb - flera reverb - reverbet. 😄 Den "inkorrekta försvenskningen" samplare är sannolikt ett hedervärt försök att få lånordet sampler att fungera i svenskt skriftspråk: En samplare - flera samplare - samplaren.

Jag har för mig att man inte ens får lägga upp sin egen musik på Internet för nedladdning om man är medlem i STIM. Det är tydligen ett brott mot upphovsrätten på något sätt. Jag antar att ni har en poäng i att ingen kommer att bry sig men enligt regelboken är det massor av grejer på nätet som är olagliga. Mitt bands hemsida är troligen olaglig eftersom jag sprider STIMade låtar gratis. Om du lägger upp en ljudfil med mixade 80-talslåtar som du inte äger rättigheterna till är det självklart olaglig trots att ingen kommer att lida av att du gör det. Å andra sidan kanske du har gjort ett arr där du plockar in artisters låtar i ett nytt sammanhang t.ex. med nazistiska förtecken. Då kan man ju förstå att upphovsmännen skulle bli förbannade.

Om du mikar både över och under virveln kan jag garantera att du får fasfel. Se upp med det. Fasvänd en av signalerna och lyssna om det händer något.

Jag läser till facköversättare vid Lunds universitet och har som examensarbete valt att översätta en bok om inspelningsteknik: ”Basic Home Studio Design” av Paul White. Man kanske inte tänker på det så ofta men vårt ”inspelningsspråk” är starkt påverkat av engelskan. Engelska lånord fungerar ofta bra i talspråk men när man ska skriva ner dem blir det ofta svårt med böjningen. Jag har tänkt att redovisa resultatet av dessa undersökningar i mitt examensarbete. Genom att deltaga slår ni alltså ett slag för språkforskningen inom inspelningstekniken. Alla är varmt välkomna att bidra med andra termvarianter samt med egna tankar kring språket vi använder. Carl-Otto Johansson