Jump to content
Annons

Nån som såg Pink Floyd dokumentärerna?


Egghuvud

Recommended Posts

Dark side of the moon har iofs aldrig varit någon av mina favoritplattor.

The wall filmen hade jag redan på dvd, men det måste ju vara en av rockhistoriens bästa spelfilmer. The Wall går fortfarande i min cd spelare ibland. Gitarrsolona på Comfortably Numb är något av det fetaste jag vet. 😕

Link to comment
Dela på andra sajter

Annons
"Dark side of the moon" gick på teve i förrigår. Sedan visade de The Walll filmen efter det. 😱

Roligare förra gången det stod i tablån att den skulle visas. Då var det istället nån slags konspiratorisk dokumentär som påstod att Stanley Kubrick regisserat månlandningen. På franska. Huga.

Men jag missade hursomhelst bägge två, var ute och spelade. The Wall har jag ändå i hyllan men dokumentären hade varit rolig att se.

Link to comment
Dela på andra sajter

Tips: BBC-dokumentären om Syd / Floyd som kom för bara några år sedan finns numera i lågprisbingarna. Den rekommenderas verkligen, kanonbra intervjuer med Syds gamla flickvänner, polare och så Floyd förstås.

Link to comment
Dela på andra sajter

Pink Floyd dokumentärerna?

Vad jag vet sändes det bara en i lördags.. :rolleyes::rolleyes:

Nog om nitpicking...

Dark Side har jag sett och The Wall har jag sett - filmen är bättre än skivan, det är för mycket segt blaj på skivan som måste ha bilder till för att fungera.

Dark Side har väl tidens tand först nu satt sina tänder i. Lite outdated låter det allt.

Den med Syd Barett var den bättre av PF dokumentärer som gått (ej i lördags) . Det enda trista med den var att Syd framstod som "framliden", dvs död. Han lever än , men dock inte i högsta "välmåga"...

Min personliga favorit med PF: Wish You Were Here.

HEHÅ

Link to comment
Dela på andra sajter

filmen är bättre än skivan, det är för mycket segt blaj på skivan som måste ha bilder till för att fungera.

HuH? Segt blaj? Nu får du precisera dig. Vad är det som är segt? 🙂

Sidan ETT och sidan TRE (den släpptes på vinyltiden, betänk)

innehåller kalasmaterial. Inte en enda dålig låt, även de långsamma bitarna. SKETABRA!

Sida TVÅ: blaj. sömnpiller Sida 4: blaj, upprepningar. Filler Material som det heter i branschen.

Filmen: ALLT passar till bilderna. Även "fillret"! 😆 Så skulle det varit ifrån början. De skulle släppt FILMEN först och SEDAN soundtracket. För övrigt finns det mer musik på filmen än på skivan- i original då.

Men va'fan who gives a f* anyway? 🙂

/hehå

Link to comment
Dela på andra sajter

Sidan ETT och sidan TRE (den släpptes på vinyltiden, betänk)

innehåller kalasmaterial. Inte en enda dålig låt, även de långsamma bitarna. SKETABRA!

Sida TVÅ: blaj. sömnpiller Sida 4: blaj, upprepningar. Filler Material som det heter i branschen.

Filmen: ALLT passar till bilderna. Även "fillret"! 😳 Så skulle det varit ifrån början. De skulle släppt FILMEN först och SEDAN soundtracket. För övrigt finns det mer musik på filmen än på skivan- i original då.

Men va'fan who gives a f* anyway? 🙂

/hehå

Jag har glömt låtordningen på vinylen. Har den på cd och då ser det ut så här:

CD 1: 38:58

1. In the flesh? (3:17)

2. The thin ice (2:28)

3. Another brick in the wall Part one (3:41)

4. The happiest days of our lives (1:20)

5. Another brick in the wall Part two (3:56)

6. Mother (5:32)

7. Goodbye blue sky (2:48)

8. Empty spaces (5:36)

9. Young lust (2:03)

10. One of my turns (1:33)

11. Don't leave me now (4:22)

12. Another brick in the wall Part three (1:17)

13. Goodbye cruel world (1:05)

CD 2: 40:43

1. Hey you (4:39)

2. Is there anybody out there! (2:40)

3. Nobody home (3:25)

4. Vera (1:38)

5. Bring the boys back home (0:50)

6. Comfortably numb (6:49)

7. The show must go on (1:36)

8. In the flesh (4:16)

9. Run like hell (4:22)

10. Waiting for the worms (3:56)

11. Stop (0:34)

12. The trial (5:16)

13. Outside the wall (1:42)

Vet därför inte vilka låtar du tycker är utfyllnad?

Jag har alltid betraktat skivan som en helhet. ungefär som en bok. Det skulle vara svårt att ta bort ett par kapitel ur Herman Hesses steppvargen t e x. Jag får i allafall känslan av en berättelse, där tempot och sångerna kombinerat med stämmningar och texter utgör en linjär berättelse. Sedan kan man ju ha favoritlåtar iofs. 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

/QUOTE]

Jag har glömt låtordningen på vinylen. Har den på cd och då ser det ut så här:

CD 1: 38:58

1. In the flesh? (3:17)

2. The thin ice (2:28)

3. Another brick in the wall Part one (3:41)

4. The happiest days of our lives (1:20)

5. Another brick in the wall Part two (3:56)

6. Mother (5:32)

7. Goodbye blue sky (2:48)

8. Empty spaces (5:36)

9. Young lust (2:03)

10. One of my turns (1:33)

11. Don't leave me now (4:22)

12. Another brick in the wall Part three (1:17)

13. Goodbye cruel world (1:05)

CD 2: 40:43

1. Hey you (4:39)

2. Is there anybody out there! (2:40)

3. Nobody home (3:25)

4. Vera (1:38)

5. Bring the boys back home (0:50)

6. Comfortably numb (6:49)

7. The show must go on (1:36)

8. In the flesh (4:16)

9. Run like hell (4:22)

10. Waiting for the worms (3:56)

11. Stop (0:34)

12. The trial (5:16)

13. Outside the wall (1:42)

Vet därför inte vilka låtar du tycker är utfyllnad?

Jag har alltid betraktat skivan som en helhet. ungefär som en bok. Det skulle vara svårt att ta bort ett par kapitel ur Herman Hesses steppvargen t e x. Jag får i allafall känslan av en berättelse, där tempot och sångerna kombinerat med stämmningar och texter utgör en linjär berättelse. Sedan kan man ju ha favoritlåtar iofs. 😳

Tjaa...spelar det roll?

du får digga vilka du vill, och dissa du vill...

Men ungefär så här tyckte jag både då och nu:

CD1: 7-13 = blaj och segt. funkar bara till bilderna ifrån filmen. Typiskt filmmusik som måste ha film till sig för att funka.

CD2: 7-13 = blaj och segt. Samma här. Olycklig omständighet att det har samma index som på CD1! ha ha... The trial är dessutom en ripoff (helt och hållet) ifrån någon klassisk kompositör - vilket man ju idag kan stjäla hur mycket som helst ifrån utan att säga till - typ Schubert eller nått. Men även dessa funkar PERFEKT till filmen, men har MYCKET SVÅRT att stå på egna ben som riktiga låtar.

Men för all del, om the Wall är soundtracket till ditt liv, och den får dig att gå igång, så ... Your welcome... Be my Guest. Vafan, det är som att säga att jag tycker färgen grönt är koolt men att du tycker rött är bättre... typ. Spelar roll, ungefär. Jag har fortfarande kompisar som tycker THE WALL är det bästa PF har gjort. Och jag umgås fortfarande med dom. Big Deal, typ.

/HeHå

Link to comment
Dela på andra sajter

Har både dokumentären och väggen på dvd, vilket varmt rekommenderas.

Att börja klanka ner på enskilda spår på väggen är för mig obegripigt, eftersom en tydligare tema-konceptplatta får man leta efter, och alltså tycker jag att man får bedöma den ur ett helhetsperspektiv eller inte alls.

annars är dark side of the moon lätt bland mina topp tio.

Hep!

Link to comment
Dela på andra sajter

musik (oregistrerad)

Hej!

Såg med ena ögat på't nyss. En sak slog mig: det sägs att de spelade så enkelt. Trummisen si och så, och han på piano och orgel. (Kan inte så mkt om dem).

Men jag tycker att Pink Floyds musik är allt annat än enkel. Den är svår att ta till sig, svår att komma ihåg framförallt. Det är egentligen bara "Money" och "Wish you were here", som är de enda låtar jag kan nynna...

Har en bra dubbel-CD-samling jag fick en jul för nåt år sen...

😉

:musik

Link to comment
Dela på andra sajter

Men för all del, om the Wall är soundtracket till ditt liv, och den får dig att gå igång, så ... Your welcome... Be my Guest. Vafan, det är som att säga att jag tycker färgen grönt är koolt men att du tycker rött är bättre... typ. Spelar roll, ungefär. Jag har fortfarande kompisar som tycker THE WALL är det bästa PF har gjort. Och jag umgås fortfarande med dom. Big Deal, typ.

/HeHå

Du behöver inte vara orolig för bråk, jag vart mest nyfiken. "Soundtracket till mitt liv är det nog inte". 😎

Det roliga med The wall är väl dels att den låter så bra, och gjorde när den kom också. Det var som en enda våtvarm sterodröm signerad Bob Ezrin, som ju är en av mina favoritproducenter.

In the flesh tycker jag f.ö är en riktigt bra låt. 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag har aldrig gillat "Dark Side..." och när jag såg reprisen av dokumentären så fattade jag (delvis) varför - saxofonen!

Precis! Saxofon är ett sorgligt överskattat instrument! Det finns inget värre än när man ser att bandet har släpat med sig en saxofonist, en hel kväll är förstörd! Man sitter där och försöker komma på sätt att stoppa det hela men det går inte. Rätt vad det är kliver saxaren fram ett par steg, ställer sig bredbent, knäar lite och ser ut som om han skall bajsa och sen kommer det.............brölet! Jag vet att det har lockat till sig brunstiga älghonor. Jag vet också att det lockat fram mina mördarinstinkter!

Link to comment
Dela på andra sajter

Det hemska är att man är böjd att hålla med. Rätt spelat kan det vara riktigt vackert. Ta t e x "Latest trick" med Dire Straits, en ganska behaglig saxslinga.

Men om man ser Clarence Clemmons komma vandrande med sin åtta meter långa lur under armen så gäller det fan att ducka. Brööööl ... man väntar bara på att en brunstig älgtjur skall komma rusande. Ett annat obehagligt saxfenomen är när det läcker ut luft bredvid munstycket så att det blir ett biljud i form av ett flåsande pysande ljud. huh 😉

Jag spelade saxofon i kommunala när jag var liten. Min familj drev mig ut uifrån huset för att de inte stod ut med mina mistlursbröl. 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Hi hi SAX!.

Ja snacka om REBELLISKT instrument! Den och säckpipa. Jag har INGET emot sax. Ungefär som gamle Sten Broman, som var känd "dragspelshatare". Det var inte själva instrumentet, utan det sätt och den musiken som normalt spelades på dragspel som han hatade.

Dvs i rätt händer och i små doser är SAXEN ett välkommet avbrott. Och en färgklick. Själv har jag svårare för PMS-wailandet på Dark Side av en brutta som låter som hon bara haft en minut på sig mellan puberteten och klimakteriet 😆 !! Hellre saxen då. Har glömt vad låten hette men den kommer före Money, och avslutade sida ett på gamla vinyltiden. Hoppar gärna över den med CD fjärren...klick klick...

Förresten, man kan VISST tycka att plattor är ojämna. Har alltid gjort och kommer alltid att göra. Alla andra jag känner har sina favoritlåtar och inte. Filler material har det funnits gott om på alla plattor genom tiderna. Har ni inte hört talas om B-sidor på singlar? Och varför de förblir b-sidor hur länge som helst, oavsett vad man gör med dem?

😆

Redigerat av HeHå
Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...