Hualigen! Gjorde misstaget att utgå från en sömnparalys jag hade i natt och komponerade ett soundtrack till den.
En cello fick representera vemodet jag kände, med en melodi som låter rätt så finsk på något sätt.
En altfiol fick härma en speldosa, för att representera att tiden tickar och stressar på.
En plockad kontrabas fick representera hur ångestladdat och tungt, arytmiskt hjärtat och andningen gick.
En fiol fick vara tankarna som hakade upp sig, på ett dysforiskt och sätt och köra en ganska dissonant melodi som skär genom hela arret.
Blev lite väl tungt att jobba med och/eller lyssna på för mig. Vet inte om jag vågar leka mer med demonerna inom mig.... 🤔