Den Gode

Varthän?

Talade du om för honom vad hans namn står för här för nu?

Är x-men 2 en bra film?

Men dyrt.

Kaffe får man oxå, men kanske inte lika mycket som här?

Är det nån som är bra på outlook? Varför står e-postadressen jag skriver in med röda bokstäver trots att den är rätt?

Jag kanske är en ikon, för vissa. Var och skulle ta ut pengar och det visade sig att jag har fått 2 400 spänn i dagersättning den här månaden. Det blir magert.

Plötsligt har alla blivit ikoner. Så fort det händer en halvkändis något skriver man om vederbörande som ikonen den och den. Här om dagen räknade jag till tre ikoner bara i ab och expressen. Det är lite som med slukhål Plötsligt fanns dom överallt. Nu är det ikoner.

Nätvarianten av tidningen studio verkar vara tämligen död.

Vad händer om dom kommer på en? Blir man utesluten eller nåt sånt?

Bara han inte är arg fortfarande och rage quittar lunchen.

Alla har vi våra krämpor.

Vilken grupp.

Jag med.

Är du på sjukhus?

Jag tror att vi pratar om lite olika saker som dessutom är svåra att formulera. Det jag skrev igår var med tanke på memphis, som så vitt jag vet inte har någon diagnos och som är väl medveten om vilka problem han har i vardagen. I den situationen tror jag att det finns en del man kan göra själv utan att behöva gå i någon terapi. Jag vet inte hur vanligt det är med kognitiv terapi i sverige, men jag har fått intrycket att det kan vara svårt att få någon terapi öht för den som inte kan betala själv. Sedan ska man hitta rätt form, hitta en terapeut man fungerar med osv. Får väl tillägga att jag har en del personlig erfarenhet av detta, men att det är så längesen att förhållandena i "terapisvängen" kan ha ändrats sen dess.

Själv gillar jag inte höjder, men det skiter jag i.

Ingen har ifrågasatt människors rätt att vara blyga eller något annat. Att sedan börja prata om borderline i sammanhanget när någon skriver om sig själv och sin situation syns mig något märkligt. Likaväl som man har rätt att vara som man är det ok att vilja förändras. Du tyx skriva om ett annat scenario än vad som pågår här.

Jo naturligtvis. Men ska du ta itu med det med hjälp av terapi t ex så kan det handla om något du får hålla på med livet ut.. Eventuellt är det du har varit med om så inbränt i den du är att det inte går att förändra. Då kan knepet, om det leder till praktiska problem som man kan identifiera. vara att utsätta sig för det man har problem med. T ex höjder eller spindlar, eller att hålla föredrag i en miljö där du har råd att misslyckas utan att det kostar för mycket.

Man får utsätta sig för situationer som man tycker är jobbiga och sen får det bli som det blir.

Har du inte varit på scen och spelat? Hur funkar det?

Annars är det ju bara att låta det växa.

Det finns nog redan med. Det var en rätt lång tråd.