Dingbats

Claes menar väl att hans val inte är undermedvetna.

Ja exakt. Det är klart att ingen forskare sitter inne med den slutgiltiga sanningen, men att sådär fullständigt avfärda ALL forskning, inte baserat på konkreta tveksamheter utan just för att den är forskning, är ju inget annat än idioti. "Doktorsavhandlingar glider bara med strömmen" tjena.

Eller hur. Hade faktiskt inte förväntat mig att de skulle förkasta vetenskapliga rön så kategoriskt, bara att de skulle försöka skjuta ner just de där citaten. Sen ska jag väl i ärlighetens namn erkänna att jag hade en rätt bestämd åsikt själv också, och plockade fram källor som stödde min tes, och det går säkert att hitta forskning som hävdar motsatsen. Men de kan väl försöka lite bättre än sådär.

Måste ju bara älska folk som indirekt förkastar precis all vetenskap, eftersom man inte kan veta någonting till hundra procent.

I bästa fall lär man sig väl någonting själv om argumentationsteknik. Att få någon att byta åsikt är väl lönlöst.

Så klart är det öppet för att ifrågasättas. Men gärna av någonting mer substansrikt än ren intution - vilket när det kommer till omedvetna handlingar gång på gång har visats vara en väldigt vansklig metod för att nå någon vettig kunskap. Det du gör är alltså att avfärda all samhällsvetenskaplig forskning som alldeles för osäker för att lyssna på. Jag hoppas du inser det.

Å nej, nu kommer jag aldrig kunna sova i natt.

Nu har jag ju helt tappat fokus. Jag som skulle plugga järnet idag.

Rage möjligen, men quit klarar jag aldrig av.

Ja, mer eller mindre, men det jag försöker hävda är att inte ens Claes är som Claes. Man kan såklart sträva efter att inte låta sig påverkas av reklamen, men man klarar omöjligen av det hela vägen ut. I slutändan kanske det bara är helt oviktiga beslut som grundar sig på irrationella undermedvetna uppfattningar som man har tillskansat sig från reklam utan att märka av något, men att hävda att man har förmågan att fullständigt tillintetgöra den oerhört starka påverkan som marknadsföringen hela tiden utövar på oss vart vi än vänder huvudet, det är orealistiskt. Om det enda som reklam lyckas förändra i Claes köpbeteenden är om han väljer Loka eller Ramlösa så är det väl hugget som stucket för hans del. Det må väl vara hänt. Ingen skada skedd. Jag säger inte att man nödvändigtvis påverkas negativt av reklamens kraft, bara att man påverkas.

Om de fortsätter tjafsa drämmer jag fan snart till med rena personangrepp.

Kanske för att du enbart spydar till dig i trådarna. Jag kommer med lite argument också ibland. Även om jag börjar undra vad det ska tjäna till.

Okej, jag ber om ursäkt. Samhällsvetenskaperna och humaniora kan naturligtvis inte bidra med någonting konstruktivt alls. Det är bara lösa påhitt och spekulativt blaj alltihopa.

Nej, det gör jag absolut inte. Jag menar bara att den raka motsatsen inte gäller. Härligt! Här har vi en äkta vetenskapsman! Och vad baserar du själv dina uppfattningar på? "Sunt förnuft"? Jävligt vanskligt hörru. Är jorden universums centrum också?

Det finns inte en enda forskare som är 100 % säker på sin sak. Det finns inga absoluta sanningar i någon vetenskap utom matematiken. Ska du kräva det så är diskussionen meningslös. Det här är ingen lärobok, det är en doktorsavhandling. Du får gärna låna den på biblioteket om du har tillgång till något i närheten. Påståendena är naturligtvis inte tagna ur luften, eller som dina argument, baserade på vad som känns rimligt att anta på en höft, utan är slutsatser dragna från flerårig forskning.

😊 Det värsta är att demonproducenten kommer avfärda mig som slyngel, Claes kommer vidhålla att jag inte vet någonting om hur just han fungerar psykologiskt, och Vallhagen kommer slinka in senare och säga att det var duktigt men jag håller inte med.

Det beror väl lite på ens bagage också.

Nej, precis. Inte alla val. Tillåt mig citera litteratur i ämnet. Att allt som influerar oss inte ligger i vår kännedom är välbelagt. [...] s k subliminala påverkan, dvs påverkan sub limens , vilket ordagrant betyder under gränsen . Det betyder i sin tur påverkan under gränsen för det som den påverkade människan har möjligheter att uppfatta. [... Det har genomförts] några relativt grova experiment, som emellertid synes ge klara belägg för att subliminal påverkan verkligen existerar. Ett utrangerat tachistoskop, dvs en exponeringsautomat avsedd även för mycket korta exponeringstider, från universitetets läsforskningslaboratorium riggades upp utanför de lokaler, där man rutinmässigt genomförde stora serier av observations- och lässtudier av tidningsmaterial med hjälp av elektronisk ögonrörelseregistrering. [...] Ett mindre antal experimentpersoner utsattes emellertid, medan de var på väg in till huvudexperimenten, för subliminal exponering av rubrik- och/eller bildelement ur de tidningssidor som de skulle komma att exponeras för under huvudstudien. Det subliminalt exponerade materialet var hämtat från olika delar resp. tidningssidor. Den genomgående tendensen i dessa sidoexperiment var, att vid huvudexperimenten tenderade de förexponerade rubrik- och/eller bildelementen att snabbt dra till sig experimentpersonernas blickar, oavsett var på de utvalda tidningssidorna de var hämtade. [...] Ett senkommet parallellexperiment, som år 1985 genomfördes med fullt öppen förexponering av samma slag av rubrik- och bildelement visade också, att den subliminala exponeringen i allt väsentligt hade givit samma slag av beredskap (preparativt inlärande) som sedermera den fullt öppna förexponeringen gav. Låt oss alltså först konstatera att den subliminala påverkan är möjlig. Edfeldt, Åke W., Påverkan (Proprius, 1992:189-190) Även om citatet i första hand talar om subliminal påverkan där vi inte ens är medvetna om att någon försöker förändra vårt beteende gäller naturligtvis samma slutsatser för påverkan där "offret" är införstådd med avsikten, vilket experimentet från 1985 också visar. Lärdomen man kan dra från båda typerna av experiment är att man inte alltid är medveten om vad man påverkas av och hur man påverkas. Man kan heller inte lita på att de beslut människor fattar är rationella bara för att de uppger, och tror, att de är det. Vad människor tycker och vad de säger eller gör är inte nödvändigtvis samma sak. Men det är en ännu större klyfta mellan vad människor tror att de tycker och den omedvetna önskan eller fruktan som i sista hand motiverar deras handlingar. Vanligt sunt förnuft skulle kunna få oss att tro att de flesta av oss borstar tänderna av hygieniska skäl, för att undvika tandröta eller för att våra tänder ska se rena ut [...] Men undersökningar har visat att de flesta människor borstar tänderna en gång om dagen, och den tid de väljer för att göra det är den minst logiska - omedelbart efter uppstigandet, därför att de i grund och botten önskar börja dagen med frisk smak i munnen. Brown, J. A. C., Operation övertalning (Prisma, 1963:160) Lika lite kan man utgå från att de åsikter som folk säger sig ha är de som de verkligen hyser och i praktiken låter stå till grund för deras beteenden. Color Research Institute, som misstrodde pålitligheten i folks kommentarer, lät kvinnor som väntade på att åhöra en föreläsning välja mellan två väntrum. Det ena var ett svenskt rum möblerat i modern stil, medan det andra var ett mera traditionellt rum fyllt med stilmöbler av en välkänd typ. Det visade sig att praktiskt taget alla kvinnorna spontant gick in i det svenska rummet, men när de efter föreläsning blev tillfrågade om vilket de verkligen föredrog, sade 84 procent av dem att de tyckte att det "traditionella" rummet var det trevligaste. Brown, J. A. C., Operation övertalning (Prisma, 1963:160) Till sist, för att slutligen vederlägga antagandet att dina och Claes mfl utsagor om era egna beteenden och orsakerna till dem är oantastliga sanningar, vill jag hänvisa till en nyare undersökning om allmänhetens uppfattningar om reklam: När det gäller reklam verkar det råda en allmän uppfattning om att reklam påverkar andra - men inte en själv. [...] Rent generellt har vi människor liten insikt om hur vi fungerar psykologiskt. Detta bidrar till att vi på olika plan påverkas mer än vad vi rent allmänt tror. Ett flertal forskare menar att tredjepersonseffekter (tron att reklam bara påverkar andra, min kommentar) kommer sig av en mänsklig önskan att se sig själv som bättre än andra (självhävdelse). [...] Genom att anta att man själv är oemottaglig för olika former av medie- eller reklameffekter medan "andra" är mer påverkbara, bekräftar man att man är överlägsen andra. (min emfas) Grusell, Marie, Reklam - en objuden gäst? (Göteborgs universitet, Institutionen för journalistik och masskommunikation, 2008:66-69) Av det ligger det nära till hands att dra ganska specifika slutsatser om vilka psykologiska fenomen som vissa påståenden från några individer här i tråden grundar sig på, men då glömmer man att Claes, Vallhagen och demonproducenten på Studio forum är undantagna från de mekanismer som andra människors tanke- och beteendemönster beror på. De citerade passagerna kan ses som kuriosa i sammanhanget.

Jaså. Ja, det vore väl ganska lätt fixat i det här läget. Men pennan är mäktigare än svärdet.

Förklara gärna.

Nu har jag lånat böcker på biblioteket.

Jag har inget paraply

Ingen jävel vet hur den fungerar! Eller är du en übermensch som är fullt medveten om vartenda beslut du fattar i varje ögonblick? Jag utgår inte från att mitt beteende gäller för alla, jag utgår från att mänskligt beteende gäller för alla människor. Utom übermenschen. Jag behöver inte ha träffat en person för att kunna säga att den har två armar och två ben. Nej, vi är inte impulsstyrda barn hela livet. Men att tro att man gör alla val på goda grunder är att grovt överskatta vad en människa klarar av. Eller ni kanske är autistiska hela bunten.

Kolla i papperskorgen.

Nej. Du tror att du vet. Men eftersom dina reklambaserade handlingar ingår i ditt normala beteende så är det inget du behöver ifrågasätta. Säkerligen. Men inte på ett undermedvetet plan. En smak och värdegrund som till inte oansenlig del grundar sig på marknadsföring du har blivit utsatt för. Nej, det kan jag garantera att du inte har. Heja Skånemejerier! Men de flesta köp man gör är inte särskilt påverkbara av personliga värderingar av den typen. De flesta vardagsköp görs på rutin utan större reflektion över exakt vilket märke man plockar, och i de fallen faller hjärnan tillbaka på vad den känner igen. Du behöver inte skämmas, Claes, det är inte ditt fel.