GodMorron!
Första kaffet drucket!
KPD?
Lite annat:
Jag har ibland skrivit texter till färdiga melodier ett par av mina kompisar komponerat. Två av dessa skickade vi till Mellon, bl.a. denna. Vi hamnade dock aldrig i Green room.
Framtidstro från 1997 - till personlighetens arkeologi
Vers 1
Om rymden verkar tom och stor
när natten drar förbi,
är det dock platsen där vi bor.
Den har vår sympati.
För även jorden snurrar kring
i himlarymdens hus.
Den jagar allt och ingenting
på väg mot gryningsljus.
Refräng
Inom några år
har vi tjugohundra här,
och när tiden går
får vi veta vart det bär.
Med vår framtidstro
slår vi aldrig oss till ro.
Du och jag
säger ja
till var da' .
Vers 2
Nog kan man undra vad som sker,
nog kan man fråga sig,
vad händer nu som ingen ser,
som gäller dig och mig.
Vem vet vart tidens strömmar gått,
vem vet hur det skall bli?
När vi får skörda det vi sått
är orons tid förbi.
Vers 3
Säg, finns det nå'n med alla svar,
de svar vi kan förstå?
Då kan vi vänta alla da'r
så vi kan svaren få.
När snart vårt sekel tagit slut,
då har vi nått vårt mål,
och frågetecknen rätas ut
vid nyårsfestens bål.
Vers 4
På frågan om du älskar mig
har alltid jag ett svar.
En framtid vill jag ha med dig.
Min känsla den finns kvar.
År tjugohundra kommer snart
det kan du lita på.
Mitt svar är alltid uppenbart:
låt kärleken bestå.
---
1997 kändes 2000 himla fräscht. Fräschören är väck nu kan man säga... 😏