desvaenger

Menar ju det. Hehe.

Det beror ju på hur hört man vill spela 🙂

Det blir lite som ett inbyggt boost-filter i elementet 🙂 Nackdelen jag ser är väl den korta slaglängden och effekttåligheten. Men köper man fyra stycken och bygger en smal och smäcker låda som man kan lägga längs golvlisten mellan högtalarna så 🙂

Det ser bra ut! Har du länk till T/S för elementet, o gärna bild? Vill leka lite med det själv 🙂 Kul att se att du också använder winisd. Många timmar har man dreglat i hifikits katalog och matat in värden i winisd 🙂 Hittade förresten värdena själv.

Sen tror jag man brukar kolla på temperaturtåligheten också. Ju lägre desto bättre. http://www.svalander.se/teknik/lytar/85_105.htm

Precis. Och varför alla slutna subbaslådor som går att köpa är så jäkla dyra. De kräver elektronisk kompensering av frekvenskurvan vilket inte är billigt om det ska göras rätt. Touché! 🙂

Oj då. Språkpolisen var visst framme 🙂 Bäst jag gömmer mig 🙂 Stora, som i lång slaglängd. Ljudvolymen begränsas därför tidigare av att alla element har en begränsad slaglängd inom det linjära fältet. Med linjära fältet menas inom omfånget där hela magnetglipan fortfarande fylls av talspole. När talspolen kommer utanför magnetens magnetfält avtar motorstyrkan givetvis och icke-linjäritet framträder (distorsion, effektkompression)

Läs 3 inlägg upp. Den primära styrkan är ökad output i lågbas-registret. Vissa säger att basreflex är långsammare när det gäller transienter, andra säger att en optimal basreflexkonstruktion är lika bra som en sluten, fast med fördelen av förlängt register. En sluten låda har ju väldigt torrbas, så länge lådan inte är för liten och lådans Q-värde stiger över 0.707 (brukar man säga). Ökat Q-värde betyder ju givetvis mer resonant karaktäristik. Den slutna lådan börjar med andra ord låta burkigare och burkigare, med lång efterklang. Denna effekten börjar vid Q på 0.707, men blir nog inte uppenbar förräns Q kommer upp mot 0.8-1 kanske, jag vet inte exakt. Å andra sidan lider ju alla basreflexkonstruktioner av efterklangsproblem runt avstämningsfrekvensen, något som däremot inte transmissionline-konstruktionen lider av. Den lider istället av andra problem 🙂

Man kan säga så. Men i realiteten har alla element (speciellt med låg diameter) stora problem att återge låga frekvenser då det krävs att mycket luft flyttas. Därför behöver de flesta element stöd från en resonant konstruktion. Basreflexlådan är den perfekta kompromissen för att förlänga det användbara registret och jämna ut återgivningen. Visst, man kan använda en sluten låda ihop med linkwitz transform som Gilbert nämnde, vilket enkelt sagt är en EQ-puckel som boostar där en basport hade boostat om det vart en basreflexlåda. På det viset får man en lika jämn frekvensåtergivning även med sluten låda, men det är elmentet som får ta smällen, då den extra ljudvolymen hämtas från slaglängden hos elementet. PANG säger det rätt vad det är när man blir inspirerad och vrider på för full rulle, när den o-högpassfiltrerade kicken råkar hamna precis i fas med B-tonen på den 5-strängade basen 🙂

Givetvis. Men det går att töja lite på det där. En basreflexkonstruktion klarar att spela lite under sin avstämning, men tappar sedan fort kraft då kortslutningseffekten äger rum. Därför faller också kurvan fortare hos en basreflexlåda (24 dB/oct) än vad den gör hos den slutna lådan (12 dB/oct). Man kan säga så. Men i realiteten har alla element (speciellt med låg diameter) stora problem att återge låga frekvenser då det krävs att mycket luft flyttas. Därför behöver de flesta element stöd från en resonant konstruktion. Basreflexlådan är den perfekta kompromissen för att förlänga det användbara registret och jämna ut återgivningen. Visst, man kan använda en sluten låda ihop med linkwitz transform som Gilbert nämnde, vilket enkelt sagt är en EQ-puckel som boostar där en basport hade boostat om det vart en basreflexlåda. På det viset får man en lika jämn frekvensåtergivning även med sluten låda, men det är elmentet som får ta smällen, då den extra ljudvolymen hämtas från slaglängden hos elementet. PANG säger det rätt vad det är när man blir inspirerad och vrider på för full rulle, när den o-högpassfiltrerade kicken råkar hamna precis i fas med B-tonen på den 5-strängade basen 🙂

Hö hö hö 😑 Jag har en helt egen vokabulär. Med port i denna diskussionen menas t. ex. "basreflexporten" som sitter på vissa högtalarkonstruktioner. Även helmholz-resonatorer jobbar efter principen att en port av viss längd och diameter ansluten till ett förseglat utrymme av en viss volym ger en viss resonans-frekvens för konstruktionen, vid vilken luften helt enkelt självsvänger in och ut när konstruktionen exciteras. Högtalarlådor av basreflextyp utnyttjar den principen för att förstärka basåtergivningen runt avstämningsfrekvensen.

Okej, inser nu att de olika tonerna på sonogramet är de olika övertonerna flöjten hoppar till när man tar i tillräckligt. Jag var mest fokuserad på diskussionen kring böjningen av tonen som också syns där.

Haha, du förtydligar självklarheter. Det förstår jag, att det innebär ett flåsande som är oönskvärt. Annars hade jag inte vetat vid vilken hastighet det inträffar heller. Det jag inte vet är vad denna turbulens får för effekter på avstämning, och annan funktion.

Ja givetvis, det är jag mycket väl medveten om. Men effekten är den samma ändå. Gemensamma nämnaren är en pitchhöjning, och då menar jag inte byte av ton. Där är vi överens. Ja, men här diskuterar vi två olika fenomen. Du har väl blåst i en blockflöjt någon gång? Då vet du att innan man blåser hårt nog för att flöjten ska hoppa upp till en annan ton kommer tonen man ligger på "böjas". Det är den effekten jag är intresserad av iaf.

Ja, och vad vill du säga? Det fungerar som en robotslang som man viftar runt med i olika hastighet. Men det är ju inte det fenomnet vi diskuterar, eller är det det? Det är ju lite för mycket för mig att svara på. Men jag gissar på att helmholz-resonatorn beter sig likadant. Frågan är om man någonsin kommer upp i sådana volymer i ett rum att man behöver ha det i åtanke. En basreflexport/panel med hål i beter sig någolunda konsistent tills lufthastigheten blir hög nog för porten att hantera utan att bete sig felaktigt. Jag minns inte riktigt vilka effekterna var men det finns flera faktorer som spelar in. Om lufthastigheten överstiger 15-20 m/s i en port börjar turbulens framträda och det påverkar funktionen på ett sätt som är oönskvärt (vilket jag inte kan redogöra för). Om högtalarelementet flyttar en större luftvolym än portens volym kommer portens "output" att börja motarbeta elementets "output" i fallet av basreflexlåda då det innebär att de två ljudkällorna börjar spela ur fas. Denna effekten kan ju inte en helmholz-resonator lida av dock. Sen finns ju kompressions-effekter också men de är jag inte ett dugg insatt i.

Okej, men jag är ändå tvivelsam. Fenomenet existerar ju även på gitarrsträngar som du säger. Men slår man på precis samma ställe på en gitarrsträng fast med två olika hårdheter i slaget kommer pitchen att vara högre på det hårdare slaget. Varför? Och det är inte övertonsspektrat som ändras på en gitarrsträng, utan grundtonen, inklusive övertoner flyttas uppåt.

Nej, men poängen går fram i alla fall? 🙂 Spektrogram, vattenfall... jeee jeeeee! Det syns på mätningar, vilket är det viktiga.

Enligt vattenfallet som finns på förra sidan i tråden ändras pitchen på riktigt. Jag tror inte det handlar uteslutande om upplevelse. Snarare tvärt om, ifall nu högre volym innebär att man tolkar pitchar som lägre än de egentligen är, eller hur? 😑 Dvs. upplevelsen av pitchhöjning av att slå hårdare på en trumma dämpas av att volymen även ökar.

Okej! I så fall har vi kanske förklaringen där då. Jag min dumme jävel kollade på denna tabellen och tänkte ".. se där, lägre densitet (antog att det var pga tryck) betyder högre ljudhastighet. Nu när du poängterade detta dubbelkollade jag och såg att det var temperaturberoendet tabellen syftade på. http://sv.wikipedia.org/wiki/Ljudhastighet

Jag tror inte på vibrationer och därmed minskad diameter. Den effekten borde vara försumbar om någon. Varför ökas pitchen om man andas helium? Helium är en lättare gas än luft och ljudet färdas fortare i helium. Ljudet transformeras helt enkelt i övergången mellan olika gastyper, varför vet jag inte. Det samma borde gälla mellan in och utsidan av flöjten fast pga. tryckskillnad istället. Ju lägre tryck, desto högre ljudhastighet. Det är här det skär sig i min logik, för i motsats till exemplet med helium är ju trycket högre på insidan av flöjten än på utsidan, vilket borde ge motsatt effekt med en pitchsänkning som följd. Slutsats: effekten måste bero på något annat än just tryckskillnaden in/utvändigt? En sak är iaf 98% säker. Resonanta konstruktioner ökar sin pitch vid belastning. Det sambandet ser man i flöjtar, högtalare, trummor, båthorn, osv.

Men en blockflöjt har ju inga flexibla delar. Det måste ha med luften att göra. Eller snarare att alla konstruktioner som är avstämda med resonans påverkas på detta sätt. Avstämningen flyttas helt enkelt uppåt när man applicerar mer tryck. Luftkompression?

Samma sak händer ju med avstämningen i en basreflexlåda när man pressar konstruktionen. Avstämningsfrekvensen stiger och Q-värdet ökar. Edt: Och även med en puka/trumma, när man slår hårdare.

Kan det inte bero på kompression av luften i instrumentet vilket leder till högre lufthastighet? Fast ljudhastigheten sjunker väl när trycket ökar?

När du ändå håller på med t-racks-eqn, testa att köra den i M/S-läge. Finns mycket att vinna där om man vet vad man gör 😳.