Vad vet jag. Känner dock att jag måste skriva av mej lite.
Genomled 70talet som när det gäller svensk musik var fullständigt vidrigt. Alla, som inte var marxist-leninist-stalinist-maoister, var tvugna att låtsas att "träd,gräs och stenar" var det bästa som fanns och att abba var den kommersiella djävulens avkomma. De som hade partibok i rätt parti tyckte naturligtvis detta, även om de 20 år senare hade sadlat om och blivit byråchefer och tyckte att madonna och kylie var det bästa som fanns.
Själv försökte jag hitta något som överhuvudtaget gick att lyssna på. Var inne på jazz, och singersongwriters, typ jackson browne. Sedan kom punken. Samma sommar köpte jag steely dans aja och min värld förändrades. Gillade inte punk nåt vidare, men många av dom som kom efter, typ costello. Tyckte att punken hade många drag av samma politiska korrekthet som den svenska proggen. Tyckte t ex att clash var skräp. De var fö inget punkband, bara ett dåligt rockband. Det fanns många bra svenska band, som t ex problem, men det var skräpband som ebba grön och dag vag som fick uppmärksamheten.
Det bästa med punken var att den öppnade dörrar för artister och band som aldrig hade haft en chans annars, eftersom alla var rädda att missa nästa stora grej. Detta, + att många startade nya små skivbolag gjorde att band som joy divission, gang of four och the slits kunde ge ut skivor och rentav hamna på listorna. Samtidigt dök det upp megaband som talking heads. Deras fyra första skivor innehöll alla helt ny musik. Det hade aldrig funnits något liknande tidigare, och musiken låter fortfandare ny och fräsch idag.
Hansondewolfeunited som dök upp i punkens kölvatten med en bakgrund i proggen är det enda svenska band jag egentligen tyckt om. Det finns inget annat band som låter som dom, och låtarna är mycket bra. Bara detta att de försökte spela in musiken så att den lät så bra som möjligt var oerhört provocerande för många.
Under 80talet lyssnade jag mycket på musik, alla möjliga sorter, även udda grejer som the residents, mm. Blev alltmer intresserad av sångerna som sådana. Vilken genre det handlade om var inte så viktigt. Höll även själv under denna tid på att skriva låtar, spela in och försöka komma i kontakt med diverse människor. Under tiden kom det fram fantastiska band som prefab sprout och danny wilson. Insåg när de inte hade några större framgångar att mitt eget låtskrivande som gick i dessa banor var tämligen döfött.
Efter en paus från musiken på ca 15 år köpte jag lite prylar, hittade studio forum, och så småningom chattsidan. Har här fått en del tips om musik som man kan lyssna på. En del är riktigt bra, även om den inte är ett dugg nyskapande. Antar att det tåget har gått. Kommer inte längre här just nu.