Jump to content
Annons

connywelen

Medlem
  • Antal inlägg

    42
  • Gick med

  • Senast inloggad

Inlägg av connywelen

  1. Gissa årgången på den här låten: Dansbandslåt

    😄

    haha... helt omöjligt att säga. Skulle säga 10 år gammal, men som sagt.... helt omöjligt att säga. Idag när allt redan gjorts inom en genre och man har svårt att hitta nya vinklar för att vara unik så finns det ju band som går "tillbaka" för att låta som det gjorde förr. Det gäller alla genres, inte bara dansband. Se bara på alla dessa "kids" som klär sig i utsvängda jeans och vill låta som hårdrocksband på 70-talet.

  2. Men jag tycker till exempel att soundet på en Wizex-platta från 1978 lät ganska likt soundet på en Smokie-platta från samma period. Den senare ryms ju enligt de flesta inom genren pop/rock. Med ditt resonemang borde man då inte heller ha gillat pop/rock. Rimligt?

    Ok, du kan alltid hitta plattor som går in i en annan genre soundmässigt, precis som du kan hitta enskilda låtar hos tex en hårdrockartist som låter dansband (lyssna tex på Back where we started, med den gamla svenska hårdrocksgruppen Great King Rat). Det jag pratar om är ju majoriteten av artister. Om det INTE vore på det sättet skulle ju genren inte finnas. Om dansband hade vilket sound som helst skulle inte folk förstå vad som är dansband och inte och då skulle det inte finnas ett behov av ordet dansband.

    Visst, nu för tiden när det är lite bredare vilket sound som är dansband och inte, finns det fler exempel på krockar med framförallt pop och country. Men då är ju banden/artisterna själva så snälla att de hjälper till att tala om vilken genre de tillhör genom att bete sig som de andra inom genren tex med var man giggar, att musiken är dansant etc och vips så har soundet i genren förändrats lite med åren. Detta gäller ju dock bara nya band, de gamla som ändrat sound lite vet ju alla redan ändå att de är "dansband", om det nu skulle bli förvirring hos någon osäker individ. ;-)

  3. Hmmm...? OK, du tänker så; på någon sorts instrumentdominans inom en given genre...

    Fast jag tänkte mer på helhetssoundet, ett produktionssignum; vilket ju såklart påverkas av "instrumentdominanser". Men det blir lite svårt när det kommer till ett så brett instrumentbruk som inom dansbandsmusik. Det går ju inte att räkna upp ett instrument utan att samtidigt inbegripa andra genrer. Saxofon, skulle säkert många vilja säga. Men, nä... Dragspel? Absolut inte. Stråkar? Knappast.

    Pedal-steelgitarr? Ja, där kanske vi har något... fast bara om det inkluderar pedalen (annars är vi inne på bluesen och nallar).

    Svårt egentligen.

    Ja, jag tänkte också i dessa banor ett tag men det blir som du säger ganska svårt. Det är ju snarare HUR man spelar på instrumentet och hur man kranar soundet i sitt instrument för att det ska passa in i det allmänna soundet för bandet och sen i slutänden för genren.

    Det allmänna soundet på inspelningar ligger dock i händerna på den som mixar. Om ni gav mig en mix på en dansbandslåt så skulle jag lätt kunna krana den till en annan genre som inte en jävel skulle kalla dansband och ingen skulle vilja dansa till på en dansbana. :-)

  4. OK, nu förstår jag vad du menar. Och vi har talat förbi varandra.

    Vänligen notera att jag tidigare i tråden har talat om "inkonsekvens". Med det har jag menat – och låt oss ta sound som exempel – att det inte låter särskilt troligt om "Nisse" säger att han ogillar DB-musik på grund av dess sound, om soundet i fråga samtidigt förekommer i "Nisses" favorit-genre/musik.

    Hängde du med?

    Jorå... haha... det har du ju skrivit tusen ggr. Visst, om man säger att jag hatar dansbandsmusik för att det är så jäkla enformigt och så lyssnar man på enformig loopbaserad musik så blir det konstigt med argumenteringen. Då är det nog så att man egentligen ogillar dansbandsmusik av någon annan anledning, men inte har koll på exakt vad det är.

    Efter att ha läst en jävla massa i den här tråden och funderat själv så tror jag ändå att man ogillar dansbandsmusik för att:

    1. man är oinsatt och inte hört så mycket dansbandsmusik och egentligen inte vet vad man pratar om (tex som när jag själv uttalar mig nedlåtande om jazz)

    2. man endast hört "gammal" dansbandsmusik från när man var liten och fått för sig att ALL dansbandsmusik låter så (tex med reverbdränkta saxofoner och sång). Det finns ju en chans att man faktiskt då skulle kunna gilla något av de nya banden med lite modernare sound som låter mer pop mem som ändå definierar sig som dansband eftersom de gör allt annat som dansband gör.

    3. man inte gillar soundet, vare sig det gamla eller det nya lite modifierade som drar mer åt pop. Då gillar man antagligen inte heller en hel del pop som touchar dansband i soundet.

    Som jag sagt tidigare tycker jag att arg 3 ovan faktiskt är fullt legitimt, men det känns som att du sågat en massa folk här med det argumentet. I och för sig kul att läsa, men jag kan förstå att de blir sura... haha

  5. Detta är en sanning med modifikation.

    Satt under 6 år som hustrubadur på en loge och, lyssnade på alla dansbands soundcheckar.

    Det var inte mkt gemensamt i soundet förutom en enda sak, mer el mindre reverb på sången.

    Borttar man sången, så skiljer soundet på instrumentdelen mellan banden som natt å dag.

    Fast det blir en helt annan sak om vi dessutom ska blanda in live-soundet, då är det ju hundra miljoner parametrar till som spelar in. Vi får nog hålla oss till soundet på skiva, vilket till viss del handlar om instrumentering men framförallt hur det kranas. En distad elgitarr kranas olika på en dansbandsplatta och en hårdrocksplatta till exempel. Jag håller inte med dig att det enda gemensamma i soundet hos dansband är mycket reverb på sången. Då skulle i så fall många andra genres hela tiden förväxlas med dansband bara för att de har mycket reverb på sången. Så enkelt är det inte. Däremot är ju sången 80% av intrycket i alla musikstilar, så hur man sjunger och hur sången kranas är så klart väldigt viktigt för hur man uppfattar musiken.

    Jag håller nog fortfarande fast vid min tes om att det är soundet som skapat genren "dansband", att den förvisso förändrats med åren men att det ändå finns en stomme i soundet som består. Gillar man inte soundet gillar man inte dansband.

  6. ...Varken soundet eller arren kan rimligen anses vara specifika för genren. Vikingarna låter på ett sätt, Arvingarna på ett annat. Den senare drar gärna in de distade gitarrerna, och blir varken mer hårdrock eller mindre dansbandsmusik för det...

    ...Jag tycker att det är märkligt när dansband-ogillare (inte nödvändigtvis du) anmärker på soundet och har det som ett skäl till att de ogillar dansbandsmusik....

    Det var det här jag menade. Om du håller med om att olika genres har olika sound (vilket jag tycker känns lika naturligt som axiom inom matematik) så kan det ju vara så enkelt att man inte gillar dansbansmusik för att man inte gillar soundet. Soundet får ju så att säga ett genre-namn JUST FÖR att det går att urskilja ett sound som skiljer sig från andra genres.

    Därmed inte sagt att ALLA dansband har samma sound, lika lite som att alla hårdrocksband har samma sound. Men för att det ska kallas en genre kräver det ju att flertalet av banden har ett någorlunda gemensamt sound. Precis om hårdrock, Techno, disco etc har det. Enda undantaget jag kan komma på som inte har det är väl grunge, som egentligen var ett klädmode, men missuppfattades av journalister till att vara en subgenre till hårdrock.

    Därför tycker jag (till skillnad från dig) att det är helt OK att säga att man inte gillar dansbandsmusik för att man inte gillar soundet. Det är en jäkla skilland på att säga så och att tex säga att man inte gillar dansbandsmusik för att det är bögmusik eller nåt annat idiotiskt.

    • Gilla 1
  7. Varken soundet eller arren kan rimligen anses vara specifika för genren. Vikingarna låter på ett sätt, Arvingarna på ett annat. Den senare drar gärna in de distade gitarrerna, och blir varken mer hårdrock eller mindre dansbandsmusik för det.

    Att "Highwy To Hell" upplevs som absurd är väl av samma anledning som när fans av original-"Leende Guldbruna Ögon" för höra Black Ingvars version – fast likväl dansas det till den 😉

    Och det där med att de inte kan spela hårdrock. Nu kan jag inte svara för alla dansbandsmusiker. Men som äkta musikhora själv tror jag att det är många dansbandsmusiker som härrör från (hård)rock-lägren. Så kan, det kan de säkert.

    Vill även avrunda med något jag nämnt tidigare: Det är oftast bara "fansen" som talar om när/var/hur det är "rätt" att deras favvo-låtar får cover-iseras. Originalartisterna ser istället på det som en kul grej, och de till och med gästar scenen när och om det ges tillfälle. Så agerar seriösa musiker, nämligen.

    Nja, alla genrer har ju ett visst sound även om inte ALLA band i genren låter likadant. Annars skulle inte genren finnas. Sen ändras såklart soundet över tid. Den kunskapen är ju otroligt viktig att ha dvs hur sounden skapas. Annars har du ingen framtid som varken låtskrivare eller producent. Så där håller jag inte med dig. Man kan lätt jämföra med tex hårdrock där det också finns en massa gemensamma nämnare i sound. Så för mig är soundet väldigt avgörande. Ett dansband har ju sällan dominerande, hårda och grovkorniga dustade gitarrer (om de nu använder distgitarr). Du kan ju så klart alltid hitta undantag som tex Black Ingvars. Men så är de ju å andra sidan inte heller de som format genren från början. De har bara försökt vidga genren när den blivit mättad. Precis som hårdrocksband börjat blanda i rapp i sin musik för att göra något nytt, bredda genren och få uppmärksamhet. Om man skulle lägga upp alla dansbandsplattor på ett bord från säg 80-talet så tror jag att man i deras sound lätt skulle hitta väldiga likheter i de flesta.

    Min kommentar om att de inte kan spela hårdrock var riktat ju till den videon som nån la upp på ett dansband som lirade Highway to hell. Kanske lite otydligt från min sida. Självklart finns det dansbandsmusiker som kan lire hårdrock. Det är ju PP i Barbados tex ett bra bevis för. MEN min poäng är att de flesta dansbandsmusiker kan just sin genre väldigt bra men inte behärskar t ex hårdrock och då blir det därefter när de ska göra sin version av det (plus att det ju måste tilltala danspubliken som kanske inte heller är så pigga på att höra orginalet). Det är få musiker som behärskar alla genrer.

    Jag själv har väl (när jag var yngre bör väl tilläggas) sagt att det inte är någon konst att skriva en jävla schalger eller dansbandslåt för att det är så "simpel" musik. Sen när man väl sitter där och ska göra det på allvar så visar det sig att det är PRECIS lika svårt som att skriva all annan musik. Man måste ju anpassa till genrens "regler" och sound samtidigt som man ska vara lagom nyskapande. Inte lätt alls när det väl kommer till kritan.

    Till sist, om man som artist för höra en cover på sin egen låt är det kul nästan på vilket sätt det än görs. Om någon gjorde en reggaelåt av någon av mina låtar skulle jag garva och säkerligen sjunga med live om jag erbjuds. Som lyssnare är det däremot inte så kul att höra alla covers, eftersom man pga av olika musiksmak etc tilltalas olika mycket av olika covers. Jag kanske alltså inte sen skulle poppa reaggaelåten i mina lurar....

  8. I samband med att hårdrocken kom in i tonåren försvann dansbansmusiken helt och jag började förakta den. Precis som alla kompisar. På riktigt. Även Abba, Beatles, Elvis försvann. Totalt. Närmare 30 år fyllda och tre biljarder hårdrocksplattor senare, tre tusen hårdrocksband senare började jag spela covers och harva studio. Plötsligt kom Beatles tillbaka, respekten för Abba, Elvis etc återuppstod. På riktigt. Dansbandsmusiken krälade forfarande i askan efter skivbålet. Men några "nya" dansbanslåtar á la Barbados, Friends etc letade sig in i coverbandets repertoar. Men det var ju mer "pop" liksom...

    Tio år senare sitter jag i låtskrivarstudion med min låtskrivarkollega och snickrar schlagers och annan mainstream-pop och JPOP. Han är så att säga en dansbanslegend med över 100 procuderade dansbansplattor åt Bert, guldskivor och Grammy etc etc. Plötsligt poppar gamla dansbandslåtar från min barndom upp igen. "Aldrig mer får jag se dig, inte höra din röst", "Det har varit en rutten tid..... på kåken". Och det känns, ja.... Ok. Låtarna är fortfarande bra och har på något sätt ändå en plats i mitt hjärta även om jag aldrig poppar DB i min iPod.

    Så vad i hela friden vill jag ha sagt med detta? Har det med omognad att göra? Nja, det är nog lite magstarkt att påstå att alla dansbandsälskare har ett intellekt som hos en sjuåring (även om många utvecklingsstörda gillar viss DB för sin enkelhet, svenska texter och förutsägbarhet gissar jag) men jag gissar att ens tidiga prefersramar spelar roll. Precis som att man förändras hela livet och därför kan uppskatta saker senare i livet som man hatade som yngre. Tack och lov!

    Hur ska man på ett intelligent sätt kunna beskriva varför man inte gillar en viss musikstil? Vettefan om det går tyvärr.... Ditt argument Valle om att man inte är tillräckligt insatt kan jag köpa. Jag gillar inte rap, men jag har å andra sidan lyssnat väldigt lite på just det. Vem vet, om jag lyssnade mer så kanske jag skulle hitta band som jag gillar. Men man kan å andra sidan inte köra det argumentet in i absurdum. Man kan ju inte lyssna på ALLA band som finns innan man får rätten att uttala sig.

    Sen kan man ju veckla in sig i alla möjliga tekniska diskussioner om sångarnas teknik, om gitarristen suger eller inte, om omslagen är fula eller inte, om det är strömlinjeformat eller inte... Men alla dessa argument går ju att applicera på ALLA andra musikstilar (inkl min älskade hårdrock).

    Så jag är ledsen att säga det Valle, men det kommer nog inte att komma upp så mycket mer vettigt i den här tråden. Det enda som återstår är nöjet att se alla ovetandes klavertramp i din rävsax till tråd....

    Man kanske skulle börja hänga här igen. haha

    En lite förkortad variant av mitt första inlägg. Är det så att man gillar dansbandsmusik för att man är musikaliskt mentalt omogen? Eller är det bara soundet och arret som suger? Jag menar, Higway to hell i orginal är ju awesome medan samma låt i dansbandstappning är gräslig! Dansbanden så att säga slätar ut alla skavanker, polerar och ändrar tempot så att inget ska sticka ut, störa och sen att det ska gå att dansa till. Eller blir det bara så illa för att de helt enkelt inte kan spela rock/hårdrock? Jag menar, det låter inte så kul om jag rappar heller... :-)

  9. Kör dropbox men ha det avstängt när du jobbar. När du är klar raderar du alla filer som inte används i din audiobin (finns automatik för detta) och sen slår du på Dropbox. Filerna synkas och din polare kan arbeta vidare. han gör sen på samma sätt. Enda nackdelen är att ni inte kan arbeta exakt samtidigt. Vi ni snacka med varandra, använd Skype, iChat eller Factime. Med iChat (på Mac) kan man gå in och köra varandras DAW i realtid. Funkar bra. Men det där med din lina låter lite oroväckande.... Kan sätta käppar i hjulet tyvärr.

  10. Hej allesammans! Det var länge sen jag var aktiv på forumet men fastnade totalt i den här tråden (läste allt t om sida 14 och gavade läppen av mig, sen orkade jag inte längre...). Jag skulle ju bara gå in och kolla om det fanns några fler bra videos att tanka ner. Kollade på Ollies mixvideos som var väldigt bra, reckomenderas.

    Nu till ämnet. Jag fick mig en ordentlig funderare på min egen inställning till dansbandsmusik. Det första som fångade mig var Valles beskrivning i början av tråden. Det var som att jag hade skrivit det själv (så vi är antagligen i samma ålder). Växte upp med en salig blandning av DB, country, ABBA, The Beatles, Elvis etc. När jag kom i tonåren blev det Kiss som sen ledde in på Maiden etc.

    I samband med att hårdrocken kom in i tonåren försvann dansbansmusiken helt och jag började förakta den. Precis som alla kompisar. På riktigt. Även Abba, Beatles, Elvis försvann. Totalt. Närmare 30 år fyllda och tre biljarder hårdrocksplattor senare, tre tusen hårdrocksband senare började jag spela covers och harva studio. Plötsligt kom Beatles tillbaka, respekten för Abba, Elvis etc återuppstod. På riktigt. Dansbandsmusiken krälade forfarande i askan efter skivbålet. Men några "nya" dansbanslåtar á la Barbados, Friends etc letade sig in i coverbandets repertoar. Men det var ju mer "pop" liksom...

    Tio år senare sitter jag i låtskrivarstudion med min låtskrivarkollega och snickrar schlagers och annan mainstream-pop och JPOP. Han är så att säga en dansbanslegend med över 100 procuderade dansbansplattor åt Bert, guldskivor och Grammy etc etc. Plötsligt poppar gamla dansbandslåtar från min barndom upp igen. "Aldrig mer får jag se dig, inte höra din röst", "Det har varit en rutten tid..... på kåken". Och det känns, ja.... Ok. Låtarna är fortfarande bra och har på något sätt ändå en plats i mitt hjärta även om jag aldrig poppar DB i min iPod.

    Så vad i hela friden vill jag ha sagt med detta? Har det med omognad att göra? Nja, det är nog lite magstarkt att påstå att alla dansbandsälskare har ett intellekt som hos en sjuåring (även om många utvecklingsstörda gillar viss DB för sin enkelhet, svenska texter och förutsägbarhet gissar jag) men jag gissar att ens tidiga prefersramar spelar roll. Precis som att man förändras hela livet och därför kan uppskatta saker senare i livet som man hatade som yngre. Tack och lov!

    Hur ska man på ett intelligent sätt kunna beskriva varför man inte gillar en viss musikstil? Vettefan om det går tyvärr.... Ditt argument Valle om att man inte är tillräckligt insatt kan jag köpa. Jag gillar inte rap, men jag har å andra sidan lyssnat väldigt lite på just det. Vem vet, om jag lyssnade mer så kanske jag skulle hitta band som jag gillar. Men man kan å andra sidan inte köra det argumentet in i absurdum. Man kan ju inte lyssna på ALLA band som finns innan man får rätten att uttala sig.

    Sen kan man ju veckla in sig i alla möjliga tekniska diskussioner om sångarnas teknik, om gitarristen suger eller inte, om omslagen är fula eller inte, om det är strömlinjeformat eller inte... Men alla dessa argument går ju att applicera på ALLA andra musikstilar (inkl min älskade hårdrock).

    Så jag är ledsen att säga det Valle, men det kommer nog inte att komma upp så mycket mer vettigt i den här tråden. Det enda som återstår är nöjet att se alla ovetandes klavertramp i din rävsax till tråd....

    Man kanske skulle börja hänga här igen. haha

  11. Jaha, den där lilla vattendammen... :-)

    Spännande att se hur det utvecklar sig. Så jäkla jobbigt när man lägger ner så mycket tid, ork och ambitioner. Tänk om det ändå läcker ljud? Tänk om det är någon frekvens som resonerar? Tänk om ljudet sprids i kabelrören? Pust pust... när man ser allt slit så kan man inte annat än att hålla tummarna så att knogarna vitnar. Måtte detta funka hela vägen ut. Det är du väl värd. :-)

    /Conny

×
×
  • Skapa ny...