VacUm

Utan att ha satt mig in i appen (vilket är otroligt frustrerande när det inte finns med tab, jag blir helt yr av att läsa detdär) så är ju första definerade funktionen något som ska hitta sökvägen till drivrutinen. Dessutom tror jag det är meningen att systemet ska presentera ASIO-drivaren och inte programmet som ska leta reda på dll-filen (men det är jag inte helt säker på). Mitt tips är att du letar reda på ett forum där mer kompetenta VC++ kodare finns. Jag är helt grön när det gäller Win32, och har aldrig ens provat ASIO API/SDK. Internet måste garanterat krylla av forum som passar dig bättre.

Ni får ursäkta men vad har allt detta med röstmixning och göra? Tighta trummor qvantisering - what ever - det var inte det topicen handlade om. Förlåt om jag verkar irriterad men tråden tappas hela tiden. Jag vet, och förlåt. Har dock anmält mig själv för ganska längesedan och tyckt att den borde delas, men inget har hänt.

Lyssnar på er musik nu. Knäckande bra emellanåt. Vuxet, moget och fräscht på en gång. Är ni allihopa lika unga? Du spelar hur fint som helst. hallonsafts gitarrsolo är fan helt strålande. sitter och ryser här! Tokroligt spel.

Timing är jätteviktigt, men personligen anser jag att det är viktigare att saker sitter tight, än att det sitter på exakta notvärden, alltså, om det är lite oexakt spelar ingen roll, bara ALLA är oexakta på samma sätt. Programmerar jag t ex trummor, så kvantiserar jag först, o slumpar sen ut notvärdena lite otight för att få mer 'liv' i trumspelet. Sen, när jag sätter bas till detta, så är jag desto noggrannare att sätta basen exakt efter trummorna. Det värsta som finns är ju när allt fladdrar åt olika håll. Gör jag någon techno-grej eller synthmusik kvantiserar jag trummorna stenhårt istället. Orkestrerade musikstycken är ju så brett. Skillnad på 'klassisk' musik o t ex modern filmmusik (som jag testat på lite). Men om klassisk musik brukar jag säga att det är dirigenten som är tolkaren/framföraren av ett stycke, och orkestern är hans instrument. De som spelar ska uppfylla dirigentens önskemål, inte tolka själva. Hmmm... 😕 svarade jag på din fråga....? 😠 Jag tycker inte du gjorde det. Du pratar om dirigenten kontra musikern och jag frågade hur du såg på timingen när det gällde hur just sådan musik ska spelas. I detta fallet gällde det ju ett klassiskt stycke jag inte minns namnet på (filmmusik spelas oftast in efter klick i och med att synkpunkter måste sättas ut och där för man faktiskt en musikaliskt jämnkning för att det hela ska fungera med filmen i tid. Det finns ävet något som kallas streamers and punches, men hursomhelst, det hör egentligen inte hit nu) och om jag fattar dig rätt nu så tycker du inte att den musiken ska vara kvantiserad. (men jag KAN ha fel, säg till i så fall) Samtidigt gör du gällande att musiken som dirigenten utsattes för var kvantiserad (eller du bygger i alla fall denna diskussionen på det, jag vet inte riktigt vilket) men som han ändå tyckte var den bästa versionen. Här faller ditt resonemang om du nu inte hävdar att dirigenten hade noll koll. Fast jag har säkert gjort både ett och två antaganden som du inte alls håller med mig om.

Kanske borde man ta reda på först vad man menar med orden man använder, om man inte följer vad de flesta andra - som det heter -i vardagligt tal avser med orden. Design var ju definierat som att det hade enbart med utseende, fysisk form att göra. All enligt SAOL och NE. Designa musikinstrument kan man göra. Musik? Tja, som sagt, noterna på papper har visserligen ett utseende, och är ju en slags grafisk formgivning i sig. Men all den musik som inte har noter då? Man måste komma överens med alla andra först vad man menar med sina egna definitioner och ord. Får man inget medhåll utav andra är det ju rätt så kört, eller hur? 😕 På mitt schema finns en kurs som heter Ljuddesign 1p. Jag har faktiskt inte läst igenom kursplanen, men tror inte vi ska skriva noter.

Jag håller helt enkelt inte med. I vissa genres ska det vara så tajt som det bara går och i vissa inte. Men att uteslutande mena att man ska sträva efter "kvantiserat-tajt" tycker jag är helt åt skogen fel. Du kanske gör det och då delar vi helt enkelt inte samma uppfattning. edit: tog bort ett "inte" på helt fel plats. Inte för att vilja på nåt sätt vara brutal, men VAR nånstans framgår öht vad jag strävar efter? 🙁🙂 Men intressant att du tillskriver dynamik så lite betydelse. 😎 Argh. Jag skrev att du kanske gör det. Och jag syftade bara på timingen. Klart att dynamiken spelar minst lika stor roll. (okej, slarvigt skrivit av mig) I samma missförståndsanda som vi råkar ut för på båda håll här men du håller alltså med om att timing är viktig i vissa genres? Hur är det med orkestrerade musikstycken för symfoniorkester i så fall? Det är ju just precis det vi diskuterat en bra stund nu.

Jag håller helt enkelt inte med. I vissa genres ska det vara så tajt som det bara går och i vissa inte. Men att uteslutande mena att man ska sträva efter "kvantiserat-tajt" tycker jag är helt åt skogen fel. Du kanske gör det och då delar vi helt enkelt inte samma uppfattning. edit: tog bort ett "inte" på helt fel plats.

det var programmet "klassiska typer" och ska börja sändas igen på kunskapskanalen. i det givna exemplet var det inte fråga om kvantiserad musik, utan helt enkelt att den var gjord i cubase med samplade instrument. helt rätt är att den i jämförelse med två "liveinspelningar" ansågs låta bäst. TAck! Så hette det ja. Du råkade inte se operaexemplet också? Eller var det i samma programserie överhuvutaget? Jag är inte helt säker.

Du tror inte killen satt och slet med detdär i ett par dagar då? Sibelius (programmet) ska ju ha den mest välutvecklade uppspelningsmotorn när det gäller noterad musik och med det kopplat till Viennas ljudbibliotek når man något som ska likna verkligheten. Har du testat? Det låter långt ifrån naturligt tycker jag. Hur många artikulationer man än kryddar sitt partitur med. Och den utsatte dirigenten sa dessutom något i stil med att "ja, du är ju en duktig arrangör och dirigent så nu fick vi ju höra _din_ version av detta stycket". Jag tror ingenting, eftersom jag inte minns att det sas nåt om detta. men vad skulle det ha med saken att göra hur många timmar han ev slet? Jag har däremot för mig att det sas att den datoriserade midi-versionen var den mest exakta efter noteringen. Sibelius har jag inte använt o kan inte kommentera alls. Däremot har jag testat göra musik för symfoniorkester med sequenser. Svårt, men med rätt ljudbibliotek blir det överraskande bra. Minns oxå att den gode Zappa nån gång ska ha sagt om sequenser, att 'äntligen kan min musik framföras som det var tänkt'. På 80-talet fick sequencers regera. Jag gillar inte den timingen som gällde då. Det är nog en smaksak, och bara för att Zappa sa någonting så är det inte nödvändigtvis sant; när DX7 och allt detdär kom var alla rörande överens om att detta nya var här för att stanna, men dom som hankat sig kvar i musikbranchen har nog lagt ner dom idéerna för ganska länge sen. Visst passade allt detta säkert Zappa och hans musikaliska ideal, men knappast Stravinskys. En notbild beskriver inte exakt hur det ska låta. Hur ett ritt ska vara finns det inga matematiska algoritmer för. Hur en frasering ska tolkas är upp till musiker och dirigent. Står det forte i noterna så spelas ändå inte alla toner exakt lika starkt, och för att överhuvudtaget kunna frasera (speciellt när det gäller skriven musik för symfoniorkester) måste man ju tänja på timingen. Vad skulle annars poängen med att ha dirigent vara? Bara att skapa ett clicktrack och köra liksom; allt står ju i noterna. Inte.

Ett kodexempel. Hehe, väldigt förvirrande just här...

Minns det oxå. Det påvisar ju om inte annat att ju exaktare, desto bättre. I motsats till vad du skrev om kvantiserat piano.... 😳 aj, nu blev jag tvungen... Det handlar inte om att vara exakt där. Jag tvivlar på att den som programmerat orkestern har kvantiserat eller försökt göra sin inspelning "perfekt" efter noterna. Han gjorde sin tolkning helt enkelt. Om jag inte minns fel, så utgick man från partituret och noterade in midi-värdena. Du tror inte killen satt och slet med detdär i ett par dagar då? Sibelius (programmet) ska ju ha den mest välutvecklade uppspelningsmotorn när det gäller noterad musik och med det kopplat till Viennas ljudbibliotek når man något som ska likna verkligheten. Har du testat? Det låter långt ifrån naturligt tycker jag. Hur många artikulationer man än kryddar sitt partitur med. Och den utsatte dirigenten sa dessutom något i stil med att "ja, du är ju en duktig arrangör och dirigent så nu fick vi ju höra _din_ version av detta stycket".

Minns det oxå. Det påvisar ju om inte annat att ju exaktare, desto bättre. I motsats till vad du skrev om kvantiserat piano.... 😳 aj, nu blev jag tvungen... Det handlar inte om att vara exakt där. Jag tvivlar på att den som programmerat orkestern har kvantiserat eller försökt göra sin inspelning "perfekt" efter noterna. Han gjorde sin tolkning helt enkelt.

Ållrajt, jag var säkert lite för nyvaken, koffeinfri och sur nyss. (satt dessutom i telefonkö hos CSN som tycks fullständigt ha lagt ner verksamheten när det gäller att dela ut pengar till mig) Ber ärligt om ursäkt för onödigt påhopp. Även om jag inte håller med dig så inser jag att diskussionen dels aldrig kommer ta slut (vilket förmodligen är ganska sunt) och dels att vissa börjar bli sura på riktigt. Det var aldrig meningen. Jag gillar när det hettar till och driver säkert massa saker för långt.

Ok, nu fattar jag ett annat inlägg. (håll dig gärna till samma tråd) Förmodligen så har du två olika sorters drivrutiner tillgängliga i Windows och sampeln hanterar inte vilken den ska välja. Är inte alls säker, men har du fått ASIO att funka i windows annars och exemplet kompilerar utan att klaga så borde det vara nåt i systemet. Detta är nog lite fel forum för dig för här tror jag man kan räkna C++ under Win32-kodarna på en hand.

!? 😆 VA?!?!

Jag menade inte att jag respekterar dina tankegångar. Men kanske dom åsikter jag förespråkar. Och i en diskussion som denna så är det väl klart att jag vill påvisa att jag har rätt, eller att i alla fall mina idéer och insikter är mer rätt än dina. Varför har du överhuvudtaget annars gett dig in i ett diskussionsforum? Är det BARA för att kränga prylar? edit: En god glass smakar så som den som äter den vill att den ska smaka.

Weei! 😆 Du och jag ska nog komma överens. Välkommen. edit: Wayne Shorter då? 😄 Eller Joe Lovano, eller Kenny Garret?

Ja, försäljningslistorna talar om vad som är populärt. Men Bob Dylan, Hellström, Winnerbäck och kompani är ju ganska populära och säljer rätt fint dom också. Din retorik är ganska barnslig. Fattar du inte avsikten med vad jag skriver eller försöker du göra dig lustig? Nä, min kompis sjunger ganska bra faktiskt. Vi gjorde ett radiogig i somras där han sjöng ett par låtar och det lät skitbra tyckte jag.

Haha, jasså, vi ska gå efter hitlistan nu.. Jaja, då ger jag nog upp lite. Så bästa låten är den som just nu ligger etta på listorna? Återknytning till måleriet: I så fall är ju bästa målningen den med det gråtande barnet som hänger i varenda svensson-hem. Åhej.

Jo. Att de som gillar falsksjungande artister inte har gehör nog att höra att det är falskt är ju ett helt dumt påstående. Menar du det på allvar? Jag vet mängder av musikerfolk som diggar Hellström, och dom är alldeles tokmedvetna om att det är surt. Eller om vi tar Mary J. Blidge. Hon är ju poppis hos alla och ses som en grym sångerska, i synnerhet bland musikerkretsar, och hon sjunger inte speciellt rent. Såg en dokumentär med Robyn på TV för ganska längesen där hon berättade om sina första besök i New York hos artister och producenter där hon fick "lära sig sjunga falskt". Jag lovar, jag sitter inte och hittar på nu. Jag sa inte att man inte kunde gilla falsksång även om man förstår att det är falskt så naturligtvis kan man gilla vad man vill. Sedan att de flesta inte hör vad som är falskt gör ju bara att de gillar det som låter bra i deras öron som tex låt, rytm eller kanske en sångare för att han är cool. Angående Robyn så misslyckades de totalt med att "lära" henne sjunga falskt 😆 Men hur var det nu med pulveriseringen av mitt påstående? Förklara för jag förstår inte hur du pulveriserade mitt påstående? Vad är det du inte förstår? 1. Du säger att gemene man inte hör när någon sjunger falskt, och därav kan gilla falsk musik. Personer som HÖR att det är falskt gillar inte denna musik. 2. Jag menar att folk med ett välutvecklat gehör och musikalisk bildning accepterar falsksång, vilket sätter din logik ur spel. mer exempel: En kompis gick musikhögskolan i göteborg och avsatte ett par fria poäng på sånglektioner. (han spelar egentligen gitarr och pedal steel, och intonerar dessutom väldigt bra på steelen så hans öron är det inga fel på) Vad han ville lära sig var att kunna kontrollera rösten bättre så han kan sjunga rent, och det sa han till sångpedagogen. Då menar hon att skit i pitchen, det är inte det viktigaste, se till att få ordning på uttrycket, fraseringen och interpretera musiken ordentligt först och främst. Alltså var picthandet det hon la minst vikt vid. Detta gällde afrosång, inte klassisk.

Jo. Att de som gillar falsksjungande artister inte har gehör nog att höra att det är falskt är ju ett helt dumt påstående. Menar du det på allvar? Jag vet mängder av musikerfolk som diggar Hellström, och dom är alldeles tokmedvetna om att det är surt. Eller om vi tar Mary J. Blidge. Hon är ju poppis hos alla och ses som en grym sångerska, i synnerhet bland musikerkretsar, och hon sjunger inte speciellt rent. Såg en dokumentär med Robyn på TV för ganska längesen där hon berättade om sina första besök i New York hos artister och producenter där hon fick "lära sig sjunga falskt". Jag lovar, jag sitter inte och hittar på nu.

Men hallå! Jag har inte sagt vad jag själv tycker alls. Vad jag ville med mina argument var att du mellan raderna skrev att de som tycker det är ok med falsksång är dom som inte hör att det är det. Då pulveriserade jag ditt påstående genom att dra upp operaträsket (ok igen, egen åsikt: jag tål inte opera, men det har inte bara med att dom sjunger surt att göra, jag klarar helt enkelt inte av sångsättet överhuvudtaget) där det sitter väldigt skolat folk och tycker om det _trots_ att det är långt ifrån rent. Dom tre tenorerna är popifierat trams (i operaelitens ögon såklart) ungefär som politiskt korrekta afromusiker inte tycker om Esbjörn Svensson, eller bara allmänt musikerfolk inte gillar Robert Wells.

Håller med.

Jag trodde en operasångerska var en sån som gått på operahögskolan, dvs en väldigt utbildad person som inte lämnar mycket åt slumpen i sitt sätt att utöva sitt artisteri. Jag snackar inte om några musikalsångare här (en helt annan genre). Vad än opera kommer från så hör den till kulturelitens allra finaste rum där de med dom allra känsligaste öronen sitter och tycker saker är bra och dåligt. Precis som vi gör här. Skillnaden är att just operasångerskor sjugner surt! Det är ett faktum, och de som applåderar starkast är inte dom som tycker om Håkan Hellström. (jag är ganska övertygad om att dom inte tåååål honom därför att han sjunger så falskt..) Det var något program på tv där en av dom stora sångerskorna (minns ej vem) skulle avgöra vilken sångtagning som var bäst. Dom hade en inspelning med en orginalröst som sjöng "rätt" i pitch och en som var tunead ca 30% högre (alltså lite mer än en kvartston för högt), och hon gillade den pitchade varianten för den "hade en ljusare klang". Minns jag inte helt fel så var det ett av programmen där man i samma programserie utsatte en dirigent för ett antal olika orkestrar (inspelade) blandat med en datoriserad variant där han utnämnde den datoriserade till att vara både mest musikalisk och lät bäst. Hör inte hit, men någon kanske minns vad programmet hette, jag har glömt bort... Som jag skrev innan så är opera en form och inte hur en röst låter. Du säger att det är ett faktum att operasångare sjunger falskt, du har kanske rätt men var hittar du denna faktan, finns det nån avhandling eller liknande iom att du skriver att detta är ett faktum? Men för guds skull, lyssna så hör du väl. Finns det forskning som understryker att Hellström sjunger surt? Okej, inte opera, men i stort sett alla operasångare och operasångerskor då.

Jag trodde en operasångerska var en sån som gått på operahögskolan, dvs en väldigt utbildad person som inte lämnar mycket åt slumpen i sitt sätt att utöva sitt artisteri. Jag snackar inte om några musikalsångare här (en helt annan genre). Vad än opera kommer från så hör den till kulturelitens allra finaste rum där de med dom allra känsligaste öronen sitter och tycker saker är bra och dåligt. Precis som vi gör här. Skillnaden är att just operasångerskor sjugner surt! Det är ett faktum, och de som applåderar starkast är inte dom som tycker om Håkan Hellström. (jag är ganska övertygad om att dom inte tåååål honom därför att han sjunger så falskt..) Det var något program på tv där en av dom stora sångerskorna (minns ej vem) skulle avgöra vilken sångtagning som var bäst. Dom hade en inspelning med en orginalröst som sjöng "rätt" i pitch och en som var tunead ca 30% högre (alltså lite mer än en kvartston för högt), och hon gillade den pitchade varianten för den "hade en ljusare klang". Minns jag inte helt fel så var det ett av programmen där man i samma programserie utsatte en dirigent för ett antal olika orkestrar (inspelade) blandat med en datoriserad variant där han utnämnde den datoriserade till att vara både mest musikalisk och lät bäst. Hör inte hit, men någon kanske minns vad programmet hette, jag har glömt bort...