Det kan jag ganska ofta. Kanske inte när det gäller en programmerad synthifierad låt där rubbet är kvantiserat och så liknande, men det finns skillnader på hur en gammal kontra en ung musiker låter. Visst handlar det om musikalisk mognad, men det har inte så himla mycket att göra med hur länge personen har trakterat ett instrument att göra, utan hur länge den lyssnat (och på vilket sätt) på musik.
Unga grabbar har sällan fattat hur dethär med hur timing/frasering funkar. En 16-årig musiker hör sällan skillnad på olika sorters timing och det lyser nästan alltid igenom i deras spel. Det första dom strävar efter är att bli så tajta så möjligt, vilket tar ett bra tag eftersom många även strävar efter att kunna spela dom svåraste chopsen utan att ha koll på hur man ska bära sig åt. En äldre musiker ser oftare till helheten och skulle inte just den räkan funka så får det bli en annan som han vet att han reder ut. Prestigen i att ha världens bästa teknik (att kunna spela snabbt) finns inte längre kvar, både på gott och på ont.
Å andra sidan kan en ung musiker vara bra mycket mer intressant när det gäller att upptäcka nytt. Inom jazzen är det väldigt ovanligt med banbrytande musiker över 40. Okej, vissa undantag som Miles och några till finns, men dom som räknas som intressanta i sin nutid är sällan över 40.