niglas

Håller med er om träning på uttal och lärare och så vidare. Och så har vi ju valet engelska eller amerikansk engelska. Men det jag är ute efter är något annat, lite åt hållet med bomb och iron. Alltså, vilka klassiska uttalsmissar gör vi svenskar och vilka trick finns det för att dölja dessa? Ok, det kanske är dialektalt om man säger mElk, meilk eller mielk, men mIlk med "vasst i" är nog en klassisk svensk uttalsmiss. Lyssna bara på Abba... Så. Vad tror ni det finns för fler "trick". Avsaknad av tonande S är en annan typisk miss. (återigen, Abba).

Jag upptäckte att om jag skriver texten först så är det lättare att hitta själva vers- och refrängmelodierna. De blir bättre än om jag gör musiken först. Men problemet med att göra texten först är att det ofta blir att man får till melodier man är jättenöjd med, men sedan att man inte kan få till ackorden och hela låtens "sound" efteråt. Det pendlar mellan unplugged och värsta rocklåten. Och man justerar sound och byter instrument hela tiden. Det som brukar göra att soundet sätter sig är när man börjar analysera texten djupare och inser att "det där kan ju inte vara en rocklåt, det är ju en ballad" eller nåt sånt. niglas

Tack för tipsen! Min äldsta dotter har några skivor med Bubbles, ett gäng flickor mellan 8 och 12 år. Det har PERFEKT uttal trots att de väl ändå inte kan ha det i sin "vanliga" engelska, alltså när de pratar. Det fick mig att tro att det finns nåt trick att få även en gammal get att prata amerikanska. Typ att säga e istf i osv. Och jo, på amerikanska heter det faktiskt [melk], inte [milk]. /Nixlas

Är det nån som vet hur man kan få hjälp med att justera sitt engelska uttal? Det borde finnas lite enkla regler i stil med att uttala "i" som "e", använda tonande "s" "darling" blir [darleng] "milk" blir [melk] "is" blir [ezz] osv osv. /Niklas