Jump to content
Annons

Assar

Medlem
  • Antal inlägg

    2 320
  • Gick med

  • Senast inloggad

  • Dagar jag vunnit

    4

Inlägg av Assar

  1. Ett problemet kan dock vara att vissa kör med enkel MIDI-upplösning (128 steg), vilket kan göra att det hörs tydliga steg i t.ex. ett filtersvep. Många kör därför med högre upplösning för att motverka det. Vet inte riktigt hur DSI-syntharna är där

    DSI Tetra (som bygger på Prophet '08) har den högre upplösningen.

    Jag är inte så bra på det där, men det heter väl NRPN eller nåt sånt.

    Prophet'08 desktopversionen ligger nog högst på min gas-lista just nu. Skulle komplettera Little Phattyn suveränt ...

  2. Jag tror att du vet egentligen att bess heter b-flat på engelska.

    Och det finns nog många musiker förutom mig som vägrar säga "h och b" och istället säger b och bess. (Att säga "h" och bess kan möjligtvis vara acceptabelt för att undvika missförstånd.)

    Ok, b-flat. Jag är inte 100 på alla engelska benämningar. Men det är på engelska.

    På svenska heter det fortfarande H och B. Att det finns en del som hellre använder engelska namn trots svensk kontext förändrar inte den saken. Dock öppnar det för missförstånd. Om nån skulle säga "-Vi kör den i B", så skulle jag naturligtvis köra den i B och inte i H.

    (Ett sänkt B, heter inte det Bess? Har nåt sånt i bakhuvudet från skoltiden ...)

  3. Nej, det är inte korrekt.

    En skala måste inte ha 7 toner. En pentatonisk skala har t ex 5 toner.

    Prim, sekund, ters, kvart, kvint, sext och septima är inte namn på toner i en skala. Det är namn på intervall mellan två toner, vilka som helst.

    Visst är det så att tonerna i en traditionell skala har dessa intervall, men det är inte namn på tonerna i skalan utan på intervall.

    Att numrera tonerna på det sätt som görs är inte ortodoxt. Med "sjunde tonen" i en skala avses t ex septiman, inte tritoniusintervallet. Motsvarande gäller för de andra intervallnumreringarna, de är inte korrekta. Detta måste man ha koll på för att kunna förstå en ackordsangivelse som t ex "G7".

    Det som anges i texten är halvtoner från en grundton, inte tonen i skalan.

    Tritoniusintervallet är egentligen inte namn på intervallet, vilket egentligen heter nånting i stil med "överkliggande kvart" eller nåt sånt. Minns inte riktigt, det var ett tag sen jag läste det där. En del intervall betecknas som "stor och liten", t ex tersintervallen. Andra heter "överliggande", men jag minns inte om det var kvarten eller kvinten som kallas så.

    På svenska heter det inte "B" och "Bess". Det heter "H" och "B". "Bess" är engelska, vilket gör att om man i ett svenskt kontext skriver "B" så är det ett "sänkt H" som avses, inte ett "H". Som gjort för missförstånd om man inte har koll på språken.

    Sen orkade jag inte läsa mer. Det är rätt så taffligt skrivet, om än ett ambitiöst försök att sammanfatta området.

  4. Så lite så.

    Ett förtydligande bara. Med utkanal menar jag alltså sångkanalens utregel (till skillnad från sångkanalens inregel, som finns i den större Cubaseversionen), inte slutmixkanalen.

    Och det kanske var F3 man tryckte för att få fram kanalerna ... eller ... äh ...

  5. Om du menar att du vill ha reverb på lyssningen i lurarna men att det inte ska fastna på inspelningen så är det bara att lägga reverbet på utkanalen (F4, om jag minns rätt), antingen som insert- (direkt på kanalen) eller som send-effekt (på egen effektkanal som du 'tappar av' till).

    Det är lite av 'standardhantering' ...

  6. Jag är till stor del nybörjare vad gäller inspelning, men jag finner frågeställningen lite konstig. Men rätta mig gärna om jag har fel!

    Om man mickar upp virveln så gör man väl inte det med två mickar för stereoeffekt?

    Om man mickar upp kaggen så gör man väl inte det med två mickar för stereoeffekt?

    Inte heller om man mickar upp pukorna?

    Däremot kan man väl mycket väl micka upp överhänget med två mickar för stereoeffekten, det låter rimligt.

    Sen hur man panorerar ut de olika trummorna är väl inte en inspelningsfråga?

  7. Då är det ett annat ord för ducking! 🙂

    Nej, men som jarlo skriver så är duckning en typ av användning.

    Side chaining innebär att du till signalkedjan plockar in en främmande signal "från sidan" och använder den för att styra olika saker.

    • Gilla 1
  8. http://wiki.kontrollrummet.com/Sidechain

    Man sätter t ex en kompressor på en baston, och sätter kompressorn i sidechain-läge så att det inte händer nåt innan det kommer en impuls in.

    Sen styr man t ex en bastrumma till basens kompressor, in i sidechain-ingången. Beroende på hur du ställt in kompressorn och beroende på hur stark insignal du får från bastrumman så kommer basens kompressor arbeta just vid de tillfällen då bastrumman slår. Basen "duckar" för bastrumman.

    Man kan t ex använda tekniken om bas och bastrumma slåss om samma frekvensutrymme och man vill att bastrumman ska få mer utrymme. Eller så använder man det som ren effekt.

  9. Får se hur snabb den blir med en två veckor gammal son som tar upp tid men jag ska försöka hinna med det under morgondagen.

    Du har ju hela helgen på dig!

    😉

    Allvarligt, vore kul om du kunde göra en liten recension innan "fredagen den 25 januari".

  10. Så här tänker nog jag generellt när det gäller bas och kagge ...

    Bestäm dig för om kaggen eller basen ska jobba med de lägsta frekvenserna.

    EQ:a därefter, försök minimera frekvenskrockarna (svårt i det här fallet). Om t ex basen ska har de lägsta frekvenserna, skär kaggen i botten.

    Kompressor på båda, så att de får bra karaktär.

    Om de ligger samtidigt kan du låta t ex basen ducka för kaggen. Det bästa är om du håller isär dem tidsmässigt så gott det går, lite beroende på hur arret ser ut.

  11. Varje gång jag råkat ut för detta har det varit en plugg som felat.

    Gör så här:

    Öppna Utforskaren och gå till mappen där du har dina VST plugins.

    Döp om mappen till t ex "PVST plugins X".

    Starta Cubase och öppna ditt projekt.

    Nu får du en lista över saknade plugins, dvs de pluggar som du använder i ditt projekt.

    Spara listan.

    Stäng projektet.

    Gå till Utforskaren igen.

    Skapa en ny mapp med det gamla namnet, t ex "VST plugins".

    Kolla på listan över projektets pluggar.

    Flytta över dem till nya mappen, en i taget.

    Starta Cubase och öppna ditt projekt mellan flyttarna. När det inte längre går att starta projektet så vet du att det var den senast flyttade pluggen som det är fel på.

  12. Du kan testa att ladda ner en "tempo tap" och klicka takten med blankstegstangenten, då kan du komma i närheten.

    Kolla längden på klippen. Omvandla till sekunder.

    Räkna sen antal taktslag (t ex 4 st fjärdedelar i en takt) i klippet.

    Då kan du rent matematiskt, på millisekunden, räkna ut genomsnittligt BPM.

    Exempel:

    Ett klipp är 36 sekunder.

    Det innehåller 72 taktslag.

    72 / 36 x 60 = 120 BPM.

    • Gilla 1
×
×
  • Skapa ny...