Innehållet i samplingsbitar?

[mickeh]

Har inte läst in mig exakt på hur SACD fungerar, men det ska i slutänden bli 48Khz/24bit. Att använda 1bit och en fruktansvärt hög samplingshastighet är ett trick som används på vanliga cd-standarden också vad jag vet, men det är just i AD/DA-omvandlarna som det sker. Har inte orkat ge mig in på exakt vad som händer där, men nån annan kanske kan förklara det :-)

Minns inte exakt (Läste det när det först kom på CD om jag inte minsn fel ngn gång i början på 90-talet?) men det är väl i stil med att oavsett om du tar 1*24, 2*12, 4*6 osv så blir slutresultatet detsamma.

Det är "bara" en fråga om du skickar på längden eller tvären, alltså seriellt eller parallellt.

Bygg ett höghus eller ett brett låghus så får du plats med samma antal lägenher.....

Rätta mig gärna om jag har fel! 😉

[dealerpriest]

Tekniken med en enda samplingsbit bygger (om jag förstått saken rätt) på att man vid varje mät-tillfälle inte anger den vid tillfället aktuella amplituden på sinuskurvan. Istället anges bara om amplituden ligger ett steg under eller ett steg över nivån i föregående mätpunkt.

Sorry för den svårsmälta texten...

Vi har en sinusvåg.

Traditionellt sätt att beskriva den digitalt:

Gör mätningar med en viss frekvens och ange amplituden i varje sample (mätpunkt).

Enbits-samplings-metod:

Gör mätningar med en viss frekvens och ange om kurvan går uppåt eller nedåt i varje sample (mätpunkt).

Första tanken många får då är att det ju inte går att ha olika lutningar på den kurvan man vill beskriva. Detta går dock att komma runt genom att ha ett antal "upp-ned-upp-ned"-samplingar efter varandra. T ex är detta en kurva med stegrande lutning:

upp-ned-upp-ned-upp-ned-upp-upp-ned-upp-ned-upp-upp-ned-upp-upp.

Pga att dom dubbla "upp"-arna kommer med allt tätare mellanrum fås en stegrande lutning.

Den brantaste lutningen man kan få begränsas dock av samplingsfrekvensen. Man kan ju inte få brantare än "upp-upp-upp-upp" eller "ned-ned-ned".

Om man tänker på hur tekniken är uppbyggd inser man att det krävs en mycket hög samplingsfrekvens för att återge höga frekvenser (hög frekvens --> kraftig lutning på sinusvågen som skall återges).

På mattespråk kan man säga att en-bits-samplingsmetoden beskriver derivatan av sinusvågens amplitud (typ...eh..).

Peace out.

Redigerat 26 maj 2008 av dealerpriest

[trombonisten]

Det där var en gammal tråd som dykt upp. En hel har man skrivit i sina dar, det som står i den här tråden tycker jag håller fortfarande.

När det gäller DSD nöjer jag mig med att konstatera följande:

- det funkar. (Går självklat att göra en soppa även av det)

- mina öron hör inte att det blir bättre. (teori är nog bra, men det är resultatet som räknas)

- det är ett elände att redigera, lägga på eq eller kompressor eller så (alla program jag sett gör först om det till "vanliga" koder innan man editerar.

Gunnar

[trombonisten]

Tekniken med en enda samplingsbit bygger (om jag förstått saken rätt) på att man vid varje mät-tillfälle inte anger den vid tillfället aktuella amplituden på sinuskurvan. Istället anges bara om amplituden ligger ett steg under eller ett steg över nivån i föregående mätpunkt.

Nästan rätt.

Namnet på tekniken är Delta-Sigma och det är en bra startpunkt för förståelse.

- Delta används vanligen för att beskriva skillnad

- Sigma används vanligen för att beskriva summa

Så det varje sample (en bit) anger är skillnaden (delta) mellan värdet och den löpande summan (sigma) fram till nu. 0 innebär att utsignalen skall neråt, 1 att den skall uppåt.

Om signalen är exakt noll så blir med tiden delta-sigma 01010101 och så vidare. Därefter måste signalen lågpass-filtreras, dvs man tar bort alla de där små 01010 och kvar blir bara lägre frekvens, i exemplet just 0.

En finessen med DSD enligt förespråkarna är att de oönskade signalerna ligger högt upp i frekvens och därför enkelt kan tas bort med enkla analog filter. Enkla analog filter har oftast en fördel i att de har mindre faspåverkan än komplicerade filter. Risken man tar är att få brus i stället, men allt har ju en baksida.

Gunnar