Valle

Tack, men du citerar mig dessvärre fel.

Berättigad fråga. Precis. Den rimligaste anledningen att ödsla tid på alla dessa filexporter är just att projektet behöver lämnas över till någon annan för vidare projektåtgärder. Exempelvis till någon mer kunnig som ska färdigställa slutmixen. Vissa väljer ännu ett steg efter slutmixen: mastring ... (för av någon anledning är det bara "mastrare" som kan mastra). Annars ser jag ingen som helst poäng i att dela upp projekten i inspelning - grovmix - slutmix – och allra minst i ett mastringsprojekt – om man ändå ska färdigställa projekteländet själv. OK, visst, jag kan tänka mig att man som ensam producent väljer att göra det för att det blir "rent och snyggt" och/eller för att det skulle spara processorkraft (även om nu alla kompetenta DAWs ändå har en sådan funktion inbyggd – tänker på "freeze track", mixdown track", och vad de nu kan kallas). Kan också vara att man är lite av en person med mottot friskt vågat hälften vunnet. Dvs, man fattar ett beslut – om exempelvis arr, sound eller upplägg – och sedan av prestigeskäl totalvägrar revidera det även om så jorden hotades gå under. Men om man är en nerdig, nojjig kontrollidiot som jag när det kommer till musikproduktion (för vi är många fler idag än förr), då vill man ha omedelbar åtkomst till HELA HISTORIKEN i hela projektet. Det är inte så himla sällsynt att man väljer att göra justeringar i arrangemang sent in i projektgången, till och med under slutmixen. Då kan vi tacka makterna att vi har tillgång till rubbet. Därmed inte sagt att mina projekt inte är organiserade på ett snyggt och optimalt sätt. För det är de. Kontrollidiot, som sagt. Sådär i all hast bara.

Angående "frekvensspektrumet": Jag menade det mer som bildligt uttryck snarare än bokstavligt. Jag hörde att var obalans över hela ljudbilden; jag konsulterade inga verktyg. Jag använder i och för sig analysverktyg när jag mixar, men det är ändå alltid med hjälp av vad jag hör som leder till de definitiva besluten. Jag rekommenderar dig detsamma. Hur länge har du hållit på med musikproduktion, förresten?

[Min fetstil] Njae ... Det håller jag inte alls med om. Om din förmåga att uppfatta frekvenser gradvis minskar från, säg, 3 kHz och uppåt, då är metoden meningslös. Likaså fungerar metoden tveksamt om utrustningen har begränsad frekvensåtergivning. Men du menade kanske inte riktigt så. Men fungerar, det gör den väl – sisådär. Jag har själv testat (givetvis). Och även om det blev en OK balans, så tyckte jag att tiden man behöver lägga ner är SÅ inte värt det. Vad som däremot, enligt min mening, fungerar med "pink noise" är att lyssna på bruset en liten stund (OBS! INTE FÖR HÖGT!) för att "återställa" trötta öron – för en stund i alla fall. Fast jag vill ändå säga att den bästa "återställningen" är vila.

Det här låter i mina öron inte alls "helt OK" – i alla fall inte i mina monitorer. På tok för obalanserat över frekvensspektrumet. Men å andra sidan säger du att du har gjort så med avsikt, och då blir det svårt att ge konstruktiv kritik. Det som i tråden kallas "den råa versionen" lät hästlängder bättre och, som någon nämnde, borde vara ett bra utgångsläge för att revidera din mix. Däremot avråder jag från att ställa in nivåer med ovan nämnda "pink noise"-metod. Den är förlegad, förutsätter icke-begränsad (mänsklig) hörsel, och den tid som du behöver lägga ner är bara inte värt det. Särskilt då det idag finns färdiga verktyg som gör motsvarande, dvs, ställa in nivåer efter örats anatomi. Men du bör framför allt försöka ställa nivåer utan hippa metoder och verktyg – dina öron måste vara ditt viktigaste verktyg; det är de som avgör när något låter "rätt" eller "fel".

Det här är punk för mig. Jag älskar inte punk, men jag älskar Sex Pistols. Och även om den här låten är lite för snabb för den punk som jag gillar, så tyckte jag att där var ett jävla härligt drag i den. Gurorna låter najs, särskilt då du har vägrat det överdrivna, högfrekventa väsandet som många gitarrister idag har för sig är standard (fast det är mest "metal"-snubbar, som möjligen börjar förlora hörseln över 6 kHz). Personligen hittar jag inget nödvändigt att anmärka på förutom – trummorna. De låter på tok för välpolerade i förhållande till det övriga. Speciellt baskaggen har det där 2000-tals snappiga soundet som ljudet av en lavett mot en blöt lädersoffa. (Jag måste säga, att om det är något som musikutvecklingen har sabbat så är det baskaggens ljudevolution. Den låter oftast plastig idag. Våga lek med en liten, liten boost @ 750 (+/- 100) Hz.) Virvelkaggen hade jag i den här låten gärna velat höra antingen aningen mer ringande, eller raka motsatsen; "dödare", fast då med lite mer botten i den (försiktigt där). Och pyttelite mer room över hela kit:et. (En expert lärde mig en gång: lägg på room/reverb tills du bara börjar ana det – för om du börjar höra det, då är det för mycket.) Men det allra, allra coolaste med låten är fan i mig gurans rundgången i introt!

Jag förstår att dina avsikter är goda. Så det är inte det. Men feedback/kritik är helt jävla värdelös om den inte är konstruktiv. Om lyssnaren (den som ska bedöma) ogillar mixen, då är det kutym att tala om varför. Annat är sandlåda. Det finns inget oproffsigare än följande: Kompositören: Här är min låt. Feedback önskas. Tack på förhand! Lyssnaren: Den suger balle! Kompositören: Fine! Men varför suger den balle? Mer konstruktiv kritik ger mig möjlighet att förbättra. Lyssnaren: För att jag tycker att den helt enkelt suger! OCH DET ÄR MIN ÅSIKT! Vad fan har kompositören för nytta av detta?

Aaargh! Nej! 🥶 Feedback ska vara konstruktiv (helst med fokus på vad som bör förbättras). Jag hade personligen föredragit 5 miljoner lyssningar utan någon som helst feedback framför en "hiss/diss"-emoji. Att feedback-engagemang är så lågt beror sannolikt dels mer på det låga antalet aktiva forummedlemmar, dels på att de flesta är nyförmågor. Jag skulle gissa att majoriteten inte är här för att lyssna på våra låtar, snarare för att få tips och råd i andra ämnen. Eller för all del, få inspiration av låtar som postas på forumet.

Vad säger användarvillkoren?

Men så bra!

OK, mitt fel. Jag borde varit tydligare och istället kanske formulerat frågan: När är en "trovärdig expert-test" tillräckligt trovärdig för dig? Det finns redan en uppsjö av öron som har delat med sig av sina upplevelser av produkten. En "expert" kommer utifrån sina "expert-öron" att tala om för oss att produkten är fantastisk/skitdålig respektive trovärdig/förkastlig gentemot de produkter och/eller system den är avsedd att återge på konstgjord väg. Men för att utvärderingen ska fullföljas och ligga till grund för vårt beslut huruvida vi vill köpa produkten, då måste våra egna öron få säga sitt. Och det är då vi (sparar pengar) upptäcker att vi alla uppfattar ljud, rum och frekvenser olika. Det var lite mer så jag menade.

Vad är en "trovärdig expert-test"?

Så länge som det finns monitorer som kostar x genomsnittliga månadslöner så kommer allmän acceptans om "reliable mixing" i hörlurar vara något att se sig i stjärnorna efter.

Jag tycker att du kör på och installerar Windows 11 (om din dator är fit för det). Min gissning är att de som eventuellt får strul är de som antingen har en för gammal/slö dator eller de som har vigt sitt liv åt att superkonfigurera sin dator på hårdvarukomponentnivå för att vinna den där extra millisekunden som ändå inte gör någon skillnad. Det komiska är att det blir likadan ”rädsla” för uppgradering varje gång det är dags med ny OS-version (Windows – vet inte hur det är med Mac). Det var likadant när 10:an kom. Min studio funkar alldeles utmärkt med Windows 11 (även om jag väntade ganska länge med att uppgradera, men det var mer av lathet än av något annat). Själv har jag aldrig haft särskilt strul efter en uppgradering, och då har jag kört (audio) sedan Windows 98. Möjligen var Vista ett stolpskott (av andra skäl) och XP var trevligast.

Som sagt, nej. Vi lever i två olika världar; två olika språk, två olika tankesätt. Du är helt enkelt för smart för mig.