Tycka kan man alltid. Objektiviteten kan dessutom uppfattas som tråkig. Beträffande människors skönhet är det objektivt så att alla människor antingen är vackra eller också är alla människor fula eller också är alla människor varken/eller. Övriga omdömen är bara tyckande, moden och kulturellt präglade åsikter. Tragiskt är kanske att många människor är offer för dessa kulturellt präglade åsikter. Möjligen är det svårt att undvika men många lider av det. Problemet är massmedierna. Finns inga massmedier finns det bara kanske 5 snygga tjejer i byn. Resten räknas ändå för killar vill ha tjejer. När massmedierna svämmas över av snygga tjejer finns de nästan, nästan överallt och blir en nstan global måttstock för alla. Dessutom syns dessa snygga tjejers personlighet inte. Utseendet blir den enda måttstock vi kan döma och bedöma folk efter. Ju större samhället är desto större är problemet. I en liten by känner du snyggingen/fulingen som går nedför gatan och känner hennes övriga sidor, i alla fall lite grand. I ett stort samhälle kan vi bara känna (igen) utseendets koder i dem vi möter. I ett sådant samhälle betyder det nästan ingenting att rultiga Sara kan spela Bachs partitor -- det har inget värde. Det är ett dystopiskt samhälle, nästan.
Intressant att du också ville ordbajsa.
Så du säger att smak är subjektivt? Ok.
Du tycker att massmedia och konsumptionssamhället utövar ett tryck som får folk att vilja bli snyggare? Ok.
Att folk som du inte vet något om döms efter sitt utseende? Så länge som rultiga Sara inte spelar in eller spelar upp för mig så skiter jag i ifall hon kan alla Bachs partitor. Jag skiter också fullständigt i ifall den snygga smala tjejen råkar vara en simmerska eller en hundrameters löpare. Varför skulle det intressera mig? Är det inte lika ytligt att tycka om en person för att hon kan spela musik som för att hon är snygg? Är inte det intressanta att gå på hur en person är inte hur hon ser eller vad hon kan?
Håller med om det du säger.
Vad jag inte förstår är varför du citerade mitt inlägg. Ditt hade ju inget med det jag sa att göra. Var det bara för att du också ville tycka som du citerade det?