Freemax

Om man ska försöka göra en viktning av musiken så måste man först reda ut om man vill veta hur viktig den är för daglig överlevnad eller vilken roll den spelat under människans utveckling. Varför vi berörs av musik kan förklaras neurofysiologiskt och -kemiskt, och borde vara av samma anledning som vi överhuvudtaget tycker att något är fint eller fult, estetiskt tilltalande. Under evolutionen har t.ex. fåglars sång spelat en stor roll där olika variationer har förhindrat att parning sker inom ett för litet geografiskt avgränsat område.

Det här om "neurofysiologiskt och -kemiskt" hör man ju med jämna mellanrum. Kan du förklara den processen?

Jo jag förstår vad du menar, men som jag ser det så blir det tvärt om om.

Kommunikationen är för oss människor väldigt väldigt viktigt. Det är ju den som gjort den moderna människan till vad den är. Kunde vi inte kommunicera så kunde vi inte samarbeta, lära oss av varande eller hjälpa varandra. Då skulle vår intelligens inte räcka i närheten av lika långt som den gör idag. Men kommunikationen är inte beroende av att det finns musik däremot är kommunikationen absolut väsentlig för musikens existens. Musik är för majoriteten något man kan syssla med när man har tid över.

Men är musiken endast en effekt av vårt intellekt eller kan den ha en större betydelse? Hur kommer det sig att vi kan uppleva så mycket genom musiken? Det här gäller ju alla andra konstformer också. Den kan framkalla glädje, sorg, rädsla, ilska utan att vi någonsin behöver hamna i verkliga situationer som utsätter oss för känslomässiga påfrestningar, eller dylikt.

Jag kan vara ute på tunn is nu, men jag spånar på fritt här ☺️

Skulle man kunna tänka sig att musiken kan vara någon sorts känslosimulator utvecklad för att träna det mänskliga känslospektrat?

Den fungerar ju även i många fall som en katalysator för känslor, och kan användas därefter för att påverka människor.

Jag tror musik kommer in rätt sent i behovstrappan.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Behovshierarki

...och jag tror den stämmer rätt bra överens med åtminstonde min bild av hur det ser ut.

Jo, det är klart att tryggheten till exempel går före att sitta och lyssna på en skön låt 😛 Men jag menar, om vi går lite djupare och ser till vad musiken bottnar i. Jag menar på att den bottnar i kommunikation och människans behov av att uttrycka sig. Utan dessa två saker lär en människa inte komma särskilt långt på den här planeten.

Ni tror alltså inte att musiken på något vis är nödvändig för människan?

Att uttrycka sig är väl en av de mest grundläggande egenskaperna hos människan. Vi uttrycker oss genom musik, liksom vi uttrycker oss genom all annan konst. Utan dessa forum hade människan inte varit det hon är idag.

Jag har följt lite trådar här på forumet, och även postat ett topic som hette "Vad är musik?". Diskussionen om vad som är bra/dålig (om det nu finns något sådant) musik blir alltid lång, och fullmatad med olika åsikter.

Varför tror ni att vi människor berörs så mycket av musik? Och varför har musiken uppstått från första början? Behöver människan musiken? Är den nödvändig för vår existens och möjlighet att utvecklas?

Du måste förstå att vad som är bra är upp till var och en att avgöra, ingen kan avgöra åt alla, hitlistorna visar vad majoriten tycker och speglar deras smak. Tycker du annorlunda så tillhör du minoriteten, dvs du är ej normal och därför kan jag inte ta dina tankar till mig =)

Toapapper är ju faktiskt något bra, skit kan användas i positiv mening med, som tex "skitbra" =)

Det enda du har rätt i är ju att denna tråd inte kommer leda till något, den kommer bara ännu en gång bevisa att alla tycker olika =)

Och du måste förstå vad jag skriver. Den här typen av diskussioner har jag varit invecklad i förr. Den är intressant men efter ett tag tröttar den ut mig.

Jag vill kunna säga att jag tycker viss musik är dålig, och annan bra utan att behöva gå in på semantik.

Angående hitlistor och att de speglar vad folk tycker...det där anser jag är detsamma som tex mode. En mindre grupp inflytelserika människor berättar för den stora massan vad som är bra/rätt och den kommer hänga med utan att ifrågasätta.

Efter att ha läst den här tråden en stund nu har jag insett att det här kommer aldrig leda till något.

Spårlöst, hårklyverier, en del klyftiga meningar.

Ett vanligt argument är att Basshunter är framgångsrik, han säljer bra, alltså ÄR han bra.

Här handlar det inte längre om bra eller dålig musik. Det är filosofi på existensiell nivå.

Vad kan man med all säkerhet egentligen säga? Vill man inte tala om bra eller dålig musik bör man inte använda de orden över huvud taget.

Vi måste antingen acceptera det faktum att det faktiskt finns bra eller dålig musik, eller så får vi ägna oss åt att fundera över vilka gränser universum har, om det nu har några gränser.

Jag har bestämt mig för att det finns bra och dålig musik, att vissa människor är kapabla till att göra bättre musik än andra. De som inte kan skilja på musik med kvalitet och musik utan kvalitet, de saknar ett bredare förstående.

Vi lär oss i takt med att vi utvecklas. Vissa människor utvecklas inte så mycket, andra gör det.

Framgång är inte, enligt mig, ett mått på om du är bra eller inte. Det säljs miljarder toarullar, men de kommer ändå aldrig att användas till något annat än att torka skit.

John Cage 4.33 expanded for large orchestra.

http://www.youtube.com/watch?v=ZHEZk6dSReI

John Cage om ljud.

Ja - för den lyssnaren. Inte för mig och inte för dig, men eftersom personen som lyssnar inte förstår skillnaden, så är det lika bra i hans öron.

Det kan gälla allt. Någon som inte förstår sig på det, saknar ju förmågan att förstå varför det är bra eller dåligt. Exempelvis så förstår jag mig inte över huvud taget på modern jazz, där alla improviserar och det låter som om alla tävlar om vem som ska bli klar med låten först och att alla spelar varsin låt med oändliga solon på alla instrument (så låter det i mina öron i alla fall), medan det finns andra som tycker att det är den enda riktigt bra musiken som finns. Jag har rätt utifrån min synvinkel, men fel från fansens synvinkel.

Det är med förståelse för musik är en viktig del. Jag kan nästan tänka mig ibland att det finns olika nivåer av förståelse, verkligt existerande förståelser vilka alla människor inte når beroende på olika omständigheter. Det finns och är lika verkliga som något annat.

Detta öppnar väl ändå möjligheten för att det faktiskt kan finnas bra/dåliga saker? Man saknar en förmåga, en nyckel för att kunna låsa upp en dörr helt enkelt.

Det blir på något sätt lite mer konkret då.

Den här diskussionen angående bra eller dåligt får en verkligen att tänka till. Finns det egentligen något alls som är bra/dåligt, eller handlar det mer om vad vi uppskattar/inte uppskattar?

Musik måste ha en grundläggande idé bakom sig till att börja med, annars är det ljud och inte musik. Vissa verkar tro att det blir musik bara för man trycker ner en tangent på sin feta pad-keyboard, men det är bara ljud i min värld, så länge det inte utvecklas vidare än så.

Här är en intressant aspekt! Det är skillnad på ljud och musik. Vore jätteintressant om du har något mer ingående exempel?

Jag undrar ju fortsättningsvis, när övergår ljud i musik?

Det handlar alltså om idén bakom allt. Om det nu är så, är det upphovsmannen som avgör vad som är musik då? Men man skulle ju kunna tänka sig att människor kan uppfatta någons ljudskapelse som musik, tvärtemot till vad den som skapat stycket anser...var hamnar vi då?

Den musik en person tycker är dålig, är skitbra enligt en annan person - så egentligen är det omöjligt att klassa musik som "bra" eller "dålig". Det är ju helt och hållet en smaksak.

Egentligen kan alltså både "Boten Anna", "Hej, hej Monica", Iprenmannens "låt" och "4.33" vara "bra musik", beroende på vem som lyssnar... ☺️

Nu kanske jag börjar med hårklyverier här. Men om detta gäller för musik, borde det inte kunna gälla för allt annat också då? Man skulle ju kunna tänka sig att för att något Ska kunna vara dåligt måste det vara någon sorts fysiskt ting istället, säg en tv. Det är dålig bild och dåligt ljud. Den kan sägas vara en dålig tv, men om det finns människor som tycker om den?

om det låter dåligt då?

blir det plötsligt relevant då? 😄

Kort och koncist 😄 Men ett bra inlägg. Hur motiverar man "dålig" musik? Anses det vara bra så får musiken acceptans, men om den anses vara dålig så tas den ju sällan på allvar. Men den dåliga musiken är ju många gånger skapad på ett liknande sätt som den bra, rent tekniskt då.

Vad jag vet så skapade (skapar?) Ace of Base halvelektronisk popmusik som inte hade behov av några vidare instrumentinsatser. Det är mycket möjligt att de inte kunde spela, men för deras musik behövdes det inte. Vad jag vänder mig emot är att trådskaparen tycks tro att man med dagens datorer/teknik kan ersätta t ex pianospel med att klicka in noter i pianorollen eller använda simulatorer av olika slag. Något som jag anser att man inte kan, om den musik man gör bygger på just livespelade instrument i stor utsträckning. Gör den det inte, så spelar det naturligtvis ingen roll.

Först ett svar på ditt föregående inlägg!

Det är nog dit jag vill komma. Att det är två skilda sätt att skapa musik. Jag upplever att människor värderar dessa olika, och jag är nyfiken på källan till detta.

Räcker det att ha ett bra gehör och en god känsla för musik för att skapa, eller blir det för svårt att nå ända fram om man inte behärskar instrumentet ifråga?

Jag kan nog själv få en bra upplevelse av ett "programmerat" piano om kompositionen är bra.

Handlar det om komposition eller måste "hantverket" till för att det ska kunna lyfta?

Det musikaliska uttrycket torde väl ändå framgå genom de toner han/hon väljer för sitt musikstycke?

Och nu svar på det senaste.

Du missförstår mig. Jag är bara ute efter att höra vad människor har för uppfattning om detta. Jag ursäktar mig om jag fått dig att tro något annat. Jag ska skriva ett arbete om musik där det här med sequencerprogrammen har en stor del i det hela.

Allt är ren nyfikenhet från min sida. Det är inte min avsikt att det här ska handla om mina åsikter. Jag är intresserad av vad ni här på forumet tycker och tänker.

Du får det att framstå som om det skulle vara en väldigt svart/vit skillnad på att använda datorn och att spela "på riktigt". Allt beror på vad man gör musik. Gör man musik som baserar sig på att spela riktiga instrument - inte fasen kan du sätta dig med ett gäng instrumentpluggar då utan att kunna spela alls, och få fram något bra.

Gör man däremot "elektronisk" musik som går ut på beats och att klistra ihop loopar, så funkar det däremot att inte vara speciellt bra på att spela. Men då blir det istället idéerna och uppfinningsrikedomen som hamnar i centrum. Att det svänger, att det är unikt på något sätt etc.

All sorts musik kan låta skit, och all sorts musik kan låta bra. Oavsett verktyg och instrumentfärdigheter. I slutändan handlar det om idéerna och vad du gör med din talang.

Är det inte skillnad på att spela på tex ett riktigt piano, eller rita in tonerna i pianorullen på ett sequencerprogram?

Elektronisk musik behöver ju inte handla om att bara göra beats och klistra loopar. Jag vet människor som knappt kan ta ett ackord på en gitarr men som ändå, tack vare/pga sequencerprogrammen, kan skapa musik som är långt mycket mer än loopar och beats.

Kul med alla svar! 😆 Det är ju verkligen en mångbottnad fråga. Skrapar man lite på ytan så förstår man genast att det är en jättekomplex fråga.

Om jag frågar såhär då, värderar ni musik olika? Jämför tex ett band, dvs "riktiga" musiker vilka behärskar sina instrument efter många års spelande, med en person som med hjälp av en dator och ett gäng instrumentpluggar suttit ensam hemma och spelat in en skiva.

Med en dator till hjälp behöver du inte behärska några instrument för att kunna göra musik.

Möjligheterna till att skapa musik är ju idag, som bekant, enklare än någonsin. Det är inte ovanligt "mjukvarumusiker" ibland inte riktigt uppfattas som seriösa musikskapare just på grund av enkelheten och tillgängligheten. Jag har påbörjat ett arbete som går ut på att undersöka människors, främst musikskapares, uppfattning i det här ämnet.

Vad uppfattar ni som "riktig" musik? Jag är tacksam för ALLA åsikter!

Jag försöker alltså koppla en synth till datorn med midi via ett externt ljudkort (ett E-MU 0404) men jag vet inte riktigt hur jag ska göra.

Jag är rena nybörjaren när det gäller Sonar och har dålig koll här.

Jag har såklart kopplat ihop ljudkortet och synthen med midisladd. Men jag antar att något måste göras i Sonar oxå.

Någon som kan förklara hur jag får ljudet från synthen att dyka upp på en kanal i Sonar?

Den koden finns ju redan i Omnisphere och visas på skärmen när du ska registrera,sen får du tillbaks en annan som du ska klistra in i omnisphere,sen är det klart.Jag tyckte att det var busenkelt,läs bara instr som du fick med så borde det va super enkelt.Glöm inte att hämta hem uppdateringarna när du väl har lyckats instalera

Med all respekt 😛 Nu läser inte du vad jag skriver. Det finns ingen challenge code i Omnisphere. Det är det som är problemet. Jag kan inte aktivera eftersom det fältet i registreringsfönstret är tomt!

Den sitter klistrad på baksidan av förstasidan i instalationsmanualen,hade själv lite prob med att hitta den!!

Nej, alltså jag menar den kod som kallas challenge code som ska finnas i omnisphere när man öppnar upp synten första gången. Du menar serial number? Den hade jag inget problem att hitta, men båda dessa koder/nummer behövs ju för att kunna aktivera Omnisphere.

Eller ska det finns en challenge code gömd någonstans i manualen...??

Jag köpte Omnisphere alldeles nyligen. Installerade allt utan problem, men jag kan inte aktivera skiten! Innan man kan köra igång (använder Pro Tools LE 8) så måste synten aktiveras, och för att kunna aktivera den ska där ingå en challenge code....men någon sådan finns inte! Någon som stött på samma problem??

Någon som vet om det går att köra Reason med Live Lite lr Cubasis? Misstänker att det inte går men man kan väl passa på att fråga.