Alltså. Det är väl inget konstigt om man uttrycker sig på två helt olika sätt, beroende på om man skriver eller pratar. Skriftspråket kan ju omöjligen förmedla något så grundläggande för den verbala kommunikationen som vårat kroppspråk till exempel.
Sedan tycker jag att man bara kan tala om en utveckling av språket, ifall förändringarna leder till en ökad förståelse och/eller berikning av det. Att "rök fritt" inte betyder samma sak som "rökfritt" är vi nog alla ense om, vilket är ett lysande exempel på att särskrivningar inte kan räknas till utvecklingen, utan snarare degenereringen av vårt svenska språk.
Alla kan inte stava. Vissa är obildade, andra är lata och några är dyslektiker. Visst vore det kul om alla kunde uttrycka sig här på korrekt svenska, men det är knappast nödvändigt. Egentligen.