Neural DSP Quad Cortex: Finska gitarrmuskler

Tittar man bara på de tekniska specifikationerna imponerar Neural DSP Quad Cortex med sin 2 gigahertz Quad Core Sharc-processor, högupplösta sjutums pekskärm, elva fotpedaler med rattfunktion, Neural Capture-funktion för “sampling” av fysiska förstärkare och mycket mer. Allt detta huserar i ett kompakt och gediget chassi. Prismässigt ligger Quad Cortex i den övre prisklassen för multieffekter med förstärkaremulering, där de bland annat konkurrerar med Line 6 Helix och Kemper Profiler Stage. Vad vår nykomling har att erbjuda och hur den låter får du reda på i denna testrapport.

Neural DSP Quad Cortex – hårdvaran

Quad Cortex är en enkelt designad enhet i floorboard-format, där den centralt placerade sju tum stora pekskärmen drar åt sig uppmärksamheten. Höljet i eloxerad aluminium är ganska kompakt med måtten 290 x 191 x 48 mm och ligger även viktmässigt på en måttlig nivå strax under två kilo – den får utan vidare plats i den stora fickan på en gitarrväska. På enhetens ovansida sitter förutom skärmen även volymkontrollen, ovanför den Power-knappen och så de elva fotomkopplarna. Det är allt! Tydligt och överskådligt. Det finns inga parameterrattar under skärmen, som hos många andra liknande enheter. Hur kan det komma sig? Dels kan man förstås lösa mycket av inställningsarbetet med hjälp av pekskärmen, men faktum är att fotomkopplarna har en integrerad rattfunktion. Man vrider alltså praktiskt taget på omkopplarna och upptäcker då att rattarna även är stegade, vilket underlättar inställningsarbetet. Det är en mycket smart lösning som också bidrar till att hålla nere enhetens storlek.

De åtta fotomkopplarna under skärmen är märkta med bokstäverna A till H och har olika funktioner beroende på vilket läge man befinner sig i. Varje omkopplare har en egen LED för statusindikering. Längst till höger finns ytterligare en fotomkopplare för att stampa in takten för tempobaserade effekter och de två Up-/Down-omkopplarna för att stega mellan bankerna.

Muskler under huven

Så värst mycket mer finns det inte att rapportera när det gäller utseendet. Quad Cortex ger ett städat intryck och det finns inget att klaga på när det gäller utförandet. Alla delar är gedigna och tål definitivt scenbruk. Neural DSP Quad Cortex har som sagt gott om processorkraft under huven. På papperet är det en mycket bra grund för fylliga och naturtrogna förstärkarljud och effekter med god respons och hög ljudkvalitet. Med många enheter i den billigare prisklassen är akilleshälen ofta en för svag processor som inte riktigt klarar av att återge den mångsidiga dynamiken hos en riktig förstärkare till. I detta avseende får Quad Cortex betraktas som muskulöst uppbyggd.

Baksida och anslutningar

Alla anslutningar finns på baksidan. Det börjar med två ingångar med kombinerade tele-/XLR-jack (Input 1 och 2). Sedan följer anslutningarna för de två interna effektlooparna, en Send och en Return vardera. Med dessa kan man integrera externa effektpedaler i Quad Cortex’ signalflöde. Eftersom anslutningarna är 6,3 millimeter stereotelejack kan de även användas med stereopedaler. Totalt har enheten fyra utgångar, två i XLR-format (Output 1/2) och två med 6,3 millimeter telejack. Output 1/2 är avsedda för direkt anslutning till mixerbordet vid livebruk och till Output 3/4 kan man ansluta sin scenförstärkare. Dessutom finns det en hörlurskontakt och ytterligare en anslutning med beteckningen Capture Out. Den används för att ansluta en förstärkare eller overdrive som ska “samplas” med Neural Capture-funktionen. Mer om det strax.

MIDI och expression-pedal

Vår testkandidat är naturligtvis även utstyrd med MIDI-anslutningar, en MIDI In och en MIDI Out/Thru på de klassiska fempoliga MIDI-kontakterna. Neural DSP har avstått från att integrera en expressionpedal, men det finns möjlighet att ansluta externa. Två av dessa kan anslutas via EXP 1- och EXP2-anslutningarna (stereotele). Den numera obligatoriska USB-porten saknas inte heller här. Via den ansluter man Quad Cortex till en dator och kan då använda den som ett ljudinterface för direkt inspelning till sitt inspelningsprogram, samt redigera och administrera ljudinställningarna med datorappen Cortex Control som finns för både Windows och Mac.

I användning

Quad Cortex är i princip en liten dator med pekskärm och har därför några fler möjligheter än de flesta konkurrenter. Den är även WLAN-kompatibel, vilket innebär att man kan ansluta till internet via en router och installera uppdateringar. Det är strängt taget inte nödvändigt att göra detta via en dator. För att ladda ned ytterligare förinställningar och för säkerhetskopiering i molnet måste ett användarkonto skapas. Man kan även sända felrapporter till Neural DSP-supporten direkt från Quad Cortex-enheten. Inte illa!

Naturligtvis har tillverkaren också tittat på konkurrenterna, vilket till exempel syns i det grafiska gränssnittet och användarstrukturen som vid första anblick starkt påminner om Line 6 Helix.

Strukturen för det interna minnet är organiserad i Setlists, en Setlist har 32 banker med åtta minnesplatser vardera (A-H). Detta ger då 256 minnesplatser per Setlist, upp till tio Setlists kan lagras i enheten. Dessutom kan förinställningar även lagras via datorn eller i molnet.

Tre användningslägen

De tre olika lägena Preset, Stomp och Scene finns tillgängliga för användning under spel. I Preset-läget bläddrar man igenom bankerna med Up/Down-knapparna, och minnesplatserna väljs med A-H-knapparna. I Stomp-läget har man istället att göra med ett pedalbord där man kan stänga av/sätta på enskilda virtuella pedaler med A-H-knapparna – alla fritt tilldelningsbara. I Scene-läget sparas olika inställningar för de aktiverade effektmodulerna i fyra olika scener och kan sedan väljas med A-D-knapparna. Detta ger stor flexibilitet vid hantering av enskilda förinställningar och innebär att man inte bara har statiskt sparade ljud tillgängliga, utan alltid kan påverka specifika inställningar direkt. Naturligtvis måste detta förberedas, vilket leder oss till redigeringen på själva enheten.

Redigering

Det är mycket bekvämt att redigera ljudinställningar med hjälp av pekskärmen. På skärmen visas signalkedjan tydligt upp, fördelat över fyra rader. Om man trycker på en effektmodul zoomar man in på modulens parametrar varvid de kan justeras. Detta gör man antingen direkt via pekskärmen eller genom att vrida på A-H-knapparna. De fyra signalsträngarna är ordnade så att man först väljer ingången, sedan kan placera upp till åtta effektmoduler och sedan styra utgången på höger sida. Allt kan ändras utifrån användarens eget huvud. Teoretiskt sett kan upp till fyra instrument anslutas om man använder de två ingångarna och dessutom använder de två effektlooparnas returingångar för att ansluta instrument. Dessa kan sedan routas till fyra olika utgångar, och varje instrument kan tilldelas upp till åtta effektmoduler, åtminstone tills processorn storknar.

Stor kraft ger många möjligheter

Om man inte vill dela Quad Cortex med någon kan man naturligtvis också inkludera fler moduler i signalvägen, till exempel genom att utgången från rad 1 görs till ingång för en ny rad, så att signalen helt enkelt fortsätter över en andra rad. Det finns också möjlighet att styra flera signalvägar från en ingång, till exempel för att använda olika förstärkarmodeller. Fyra förstärkare och kabinett är möjliga, allt beroende på processorbelastningen. Med fyra Marshall Amp Models med kabinett och ett Ambience Reverb per signalsträng visar processormätaren på 55 % belastning. Det finns verkligen gott om kraft under huven! Den grafiska visningen av signalkedjan är mycket tydlig och man hittar snabbt rätt. Arbetsflödet  är utmärkt.

Medföljande modeller

Quad Cortex är naturligtvis utrustad med modeller av de vanligaste och mest eftertraktade effekterna, förstärkarna och högtalarkabinetten. 52 virtuella gitarrförstärkare och tretton för bas medföljer enheten vid testtillfället. Det handlar förstås om klassiker från Fender, Marshall, Vox, Hiwatt, etc. För kabinettimpulserna ser det likadant ut, hela 39 finns ombord från fabrik. Vad gäller effekterna finns följande områden:

Gitarr Overdrive (16 modeller)
Bas Overdrive (4 modeller)
Delay (4 modeller)
Reverb (6 modeller)
Kompressor (5 modeller)
Pitch (3 modeller)
Modulation (8 modeller)
Filter (3 modeller)
EQ (4 modeller)
Wah (3 modeller)
Utility – Gate, etc. (4 modeller)

Neural Capture

Men det är inte allt, för likt Kemper Profiler kan Neural DSP Quad Cortex-användaren analysera gitarrförstärkare, kabinett och även overdrivepedaler och själv skapa digitala modeller av dessa som sedan kan användas med enheten. Funktionen heter Neural Capture och vi delar några ljudexempel nedan på hur det kan låta.

Amp Modeller

För att spela in dessa ljudexempel anslöt jag Quad Cortex direkt till mitt ljudinterface (Universal Audio Apollo) och börjar med ett smör-och-bröd-ljud – en förstärkarmodell, en passande högtalarmodell och ett diskret ambiensreverb för ett subtilt tredimensionellt ljud. Neural Capture-förstärkarna kommer senare, här är först ett urval av olika modeller från förstärkarsektionen.

Det låter mycket bra och känns också bra att spela på. De fysiska förstärkarnas respons är också mycket väl fångad – Plexin reagerar autentiskt på anslaget och Friedman löser upp sig förstklassigt, även vid stark distorsion. Man märker att utvecklarna redan har ägnat mycket tid åt digital förstärkarmodellering. Förmågan att trovärdigt replikera originalens ljud syns och hörs också i de virtuella förstärkarna, till exempel finns alla ytterligare omkopplare med motsvarande ljudpåverkan på Friedman. 

Låt oss fortsätta med förstärkarmodellerna från Neural Capture-avdelningen. Dessa är alltså digitala modeller av fysiska gitarrförstärkare som tillverkaren har skapat med Neural Capture-funktionen. Även här finns ett rikligt urval av olika förstärkarmodeller som också imponerar med mycket bra ljud och spelkänsla.

Högtalarna kan mickas upp med två virtuella mikrofoner. Det finns sex mikrofontyper att välja mellan, och mikrofonerna kan placeras fritt själva kan ändras i position, även i stereopanoramat. Det är också möjligt att ladda egna impulssvar från högtalare. De ljudmässiga effekterna av mikrofonpositionen hör du i nästa exempel. Först en mikrofon (SM57) med olika positioner (långt bort/sidor – nära/sidor – nära/mitten, nära/något utanför mitten), sedan den andra mikrofonen (M160) läggs till. Ljudet från de olika mikrofonpositionerna återges väldigt trovärdigt.

Stereo

Tack vare de flexibla signalvägarna kan även två förstärkare kombineras och fördelas i stereobilden efter önskemål. Här är tre exempel:

Effekter

Efter den ganska torra förstärkaranalysen fortsätter vi nu med några effektljud. Quad Cortex erbjuder standardpaletten i god kvalitet, och med den kraftfulla processorn och de variabla signalvägarna kan olika effekter användas parallellt. Det finns också möjlighet för “Wet Dry Wet” – att placera direktsignalen i mitten och två olika effekter hårt panorerade åt vänster och höger. Det är lätt att låta sig inspireras av fabriksinställningarna, eftersom man arbetar mycket kreativt och effektivt med kopplingsmöjligheterna. Här är några exempel, baserade på förinställningar som har ändrats något.

Skapa en Neural Capture av en Marshall Plexi

Låt oss testa hur det funkar att skapa en Neural Capture av en äkta rörförstärkare. Arbetssättet är nästan identiskt med att göra samma sak med en Kemper Profiler. Man kopplar in Quad Cortex mellan gitarr och förstärkarens ingång, och från mikrofonen framför högtalarlådan går ljudet tillbaka till Quad Cortex. Analysen tar cirka fyra och en halv minut att genomföra. Därefter kan man jämföra det direkta ljudet från förstärkaren med Capture-signalen och vid behov spara den som en ny Capture. En Neural Capture har alltid samma parameterstruktur: det finns en Gain-kontroll, en trebands EQ med Bass, Middle och Treble, och Volume-kontrollen för den totala volymen.

På detta sätt har jag fångat ljudet från min Marshall Plexi. För ytterligare jämförelse har jag med samma upplägg också skapat en profil med Kemper Profiler. Ingångsnivåerna var alla relativt identiska, så vi har här en neutral och direkt jämförelse. Ni hör först ackord med hårt, sedan med lätt anslag. Därefter vrids volymen på gitarren tillbaka till 7 och det blir ett powerackord-crescendo med full gitarrvolym.

De två digitala avbildningarna låter något tunnare än originalet, Neural Capture är något svagare i det nedre mellanregisterområdet. Kemper-profilen låter enligt min uppfattning också lite varmare i de övre frekvenserna. Men generellt sett kan man med Quad Cortex fånga en rörförstärkares själ ganska bra och okomplicerat.

Med detta sätt att skapa en Neural Capture analyserades signalkedjan (förstärkare, kabinett, mikrofon) som en enhet. Om förstärkaren har en DI-utgång kan man välja att analysera den individuellt – man bör dock under inga omständigheter använda högtalarutgången för att skapa en Neural Capture eftersom man kan skada förstärkaren genom att använda den utan högtalarlast. Man kan också fånga overdrive- eller distpedaler, och det ska nu också testas. För detta får en Klon KTR ställa upp, och eftersom vi inte behöver någon mikrofon blir hela förfarandet betydligt enklare.

Resultatet är imponerande! Visst, Klonen klonas inte 1:1, men karaktären är definitivt fångad och jag kan tänka mig att detta säkert kommer att användas mycket ofta. För på så sätt kan man lämna sina favorit-overdrives hemma och resa med mycket lätt packning. Några ljudmässiga kompromisser måste man göra, men det måste var och en själv bestämma.

Kritik, alternativ och detaljgranskning

Frågan har ställts sedan Quad Cortex introducerades: Är detta det nya hemliga vapnet som gör att det bara återstår för konkurrenterna att packa ihop? Det går som så ofta inte att ge ett allmängiltigt svar på den frågan. Det är tveklöst att användningsupplevelsen är mycket långt framme, inte minst tack vare den inbyggda pekskärmen som bara är obetydligt mindre än en iPad Mini. Det gör att det knappt är lönt att ansluta en dator för att sköta ljudinställningar och hålla reda på allt – vilket man inte kan säga om alla konkurrenter. Ändå har Quad Cortex mycket kompakta mått jämfört med de stora golvenheterna som  Line 6 Helix eller Kemper Profiler Stage. Ljudet från förstärkarmodellerna är mycket bra och man kan inte tala om bättre eller sämre jämfört med konkurrensen: Modellerna och fabriks-Captures låter mycket transparent och ger ett förstklassigt gensvar på spelandet.

High gain bättre än klassisk dist

Under mikroskop har jag tyckt att high-gain-modellerna i Quad Cortex låter snäppet bättre än de mer klassiska förstärkarljuden. Många virtuella förstärkare låter lite hårdare i diskanten i Quad Cortex om man spelar dem utan extra effekter eller EQ-bearbetning. Vad gäller klassiska, lätt distade förstärkarljud ger Kemper Profiler enligt min mening en något fylligare spelkänsla och en varmare övergång mellan rent ljud och lätt dist. Men det hör till saken att jag har använt Kemper Profiler i flera år och haft gott om tid på mig att hitta de bästa profilerna. Det blir som ett par väl ingångna skor: När något nytt kommer känns det alltid annorlunda och man behöver en viss tid för att vänja sig. Vad gäller diskanten finns det naturligtvis med en extra EQ tillräckligt med möjligheter att vrida på frekvenserna lite. 

Effektutbudet

Ett område där Quad Cortex kan ligga lite efter konkurrenterna är urvalet och kvaliteten på effekterna. Där finns det enligt min mening fortfarande utrymme för förbättringar. En harmonizer saknas och även några av de mer udda reverb- eller eko-algoritmerna skulle vara jättebra. Där finns det hos Line 6 och även Kemper ett betydligt större urval. Ljudkvaliteten hos effekterna håller heller inte riktigt samma nivå som förstärkarmodellerna. Till exempel låter pitch shiftern lite kliniskt och hårt om man ställer in högre intervaller och drar upp effektnivån lite mer. Detta är visserligen gnäll på detaljnivå, men det handlar ju om detaljgranskning och frågan om vad som skiljer Quad Cortex från konkurrenterna i samma prisklass. Men den som inte lägger vikt vid galna, filtrerade pitch-ekon klarar sig absolut utmärkt med effektljuden.

Slutsats

Neural DSP Quad Cortex kom från ingenstans och blev snabbt ett toppval vad gäller förstärkaremulering. Den har ett kompakt och härdigt yttre och en sjutums pekskärm, med vars hjälp och fotpedalerna med rattfunktion den kan användas och redigeras utmärkt. Ljuden från fabriksförstärkarmodellerna och Neural Capture-förstärkarna är mycket bra, transparenta och dynamiska i gensvaret, och med Neural Capture-funktionen kan användaren dessutom avbilda egna förstärkare och overdrive-pedaler i digital form. 

Processorn har ordentligt med kraft och låter sig inte skrämmas i första taget. Dessutom erbjuder den med en mycket variabel signalväg en mängd möjligheter att använda olika förstärkarmodeller och effekter samtidigt. Vad gäller effekterna är utbudet från Quad Cortex något mer sparsamt jämfört med konkurrenterna, även ljudet på dessa skulle kunna vara något bättre (jämfört med enheter i toppklassen). Det som ger fulla pluspoäng är däremot förstärkarljudet och handhavandet och det går inte att ge Quad Cortex mindre än fullt betyg allt som allt. 

*****

Fördelar

• Modern, stilren design
• Robust aluminiumhölje
• Kraftfull processor
• Kompakta mått
• Intuitiv, logisk användning
• Redigering via pekskärmen
• Fotpedaler med rattfunktion
• Komplex och flexibel signalväg
• Trovärdigt ljud från förstärkarmodellerna
• Hög transparens och dynamisk respons
• Neural Capture-funktion för digitalisering av förstärkare och overdrives
• Integrerad WiFi-modul för direkt nedladdning av firmware-uppdateringar

Nackdelar

• inga