Jag spelade i många år med en kamrat och vi kallade oss Trubaduon.
Våran grej var att vi lirade på två gitarrer utan några som helst bakgrunder. Min kompis var egentligen keyboardist så vi använde ibland ett sånt där litet keyboard som man blåser i (kommer inte ihåg var det heter).
När det var Finska gäster på krogen och vi lirade Säckijärven polka på gitarr och den där blåsgrejen så tog det hus vill jag lova hehe.
Annars så levde vi nog på att vi försökte vara roliga mest hela tiden. Ofta käftade vi med varandra på ett skojfriskt sätt och jag tror det vara ganska uppskattat.
Vi spelade mest på pubar och restauranger. Ibland tog vi även på oss bröllopsspelningar och sånt men då kände man att det hade varit trevligt med komp, trummor och bas.
Själva musiken var allt ifrån visor till hårdrock. Mycket Creedence blev det hehe. Vi brukade skoja och spela 1 timme Creedence om någon önskade deras låtar.
Jag bröt samarbetet efter många år för att jag inte ville fronta utan ingå i ett band istället.
Några år senare så saknade jag inkomsten som det gav att trubadera så jag köpte en liten trubadurigg och körde själv ett antal år. Då blev det mera country, blues och annan rot musik. Jag körde mer sånt som jag själv gillade.
Mej oj vad mycket som hände under dessa år. Vi var med om att snöa in i fjällen, inte direkt bli beskjutna med vid två tillfällen så sköts det skarpt på ställen vi spelade. Den ena gången gick kulan in i taket ovanför bardisken och den andra gången sköt sig en kille i knät när han råkade avlossa sin pistol av misstag efter att ha blivit överraskad av att något slet upp dörren till dass där han satt och laddade sina magasin.
Detta uspelade sig på en Kineskrog i mellanSverige och dagen efter andra skottlossningen gjorde vi oss roliga och satte upp runda måltavlor bakom oss där vi satt och uppträdde. Detta tilltag uppskattades inte av krogens ägare hehe.
Annars har man blivit lovad stryk om man inte spelade någon speciell låt, oftast Cottonfields.
En gång satt jag själv på en restaurang och skulle börja spela när det plötsligt ramlade in en hel bunt med mc-killar, sådana där med skinnvästar och klubbnamnet på ryggen.
Jag ska villigt erkänna att jag var skräckslagen över hur det skulle gå, vad skulle jag spela?, vad gillar mc killar? Dom började med att önska blues och jag slet fram glasröret och började yla gammal delta blues eller en Svensk variant av denna.
Dom drack och tittade skeptiskt på mig men det visade sig efter dom fått i sig ett antal promille att dom blev jätteglada och började önska Sven-Ingvars, Creedence och till och med den där gamla Margareta låten ni vet hehe, dansband, vem hade kunna trott det.
Kvällen avslutated i riktigt förbrödning mellan hårdingar och vanliga Svenssons i en falsksjungande kör
- when I was a little bitty baby......osv! :-)
Men annars har man ofta har man fått micken inslagen i tänderna av folk som dansat våldsamt framför oss.
Vi funderade på att tillverka trämickar och måla dom med metallfärg för att dela ut till alla dessa överförfriskade gäster som alltid skulle låna micken hehe.
Men många trevliga människor har man träffat och framför allt lärt känna andra i samma yrke. Endast en trubadur vet hur en trubadur har det hehe.
Min trubadur rigg består av en Mackie 12 kanaler, JBL Eon tvåvägs lådor och ett QSE 1000W slutsteg.
För rymdklanger körde vi en Lexicon "multieffektsmaskinsapparat", det var en makalös manick.