Sampla mer – inspireras av ljuden i din vardag

Under hela min uppväxt drömde jag om att ha ett instrument som kunde låta som vad som helst. Syntar i all ära, men det var inte förrän jag skaffade min första sampler – en begagnad Akai S900 – som drömmen gick i uppfyllelse och hela mitt sätt att göra låtar förändrades i grunden. 

Så började det

Mellotronen, som använder analoga bandslingor kopplade till ett klaviatur för att imitera instrument, hade funnits länge när den första kommersiellt tillverkade digitala samplern, Fairlight CMI, kom 1979. En Fairlight var svindyr och bara de mest framsynta och rika artisterna kunde köpa en, men den och dess efterföljare kom att förändra allt. Med tiden blev tekniken allt billigare och snart blev samplern ett självklart inslag i musikmakandet, även på hemstudionivå. 

Hela 1990- talets populärmusik kom att präglas av samplers, som E-mu Emulator II, allehanda rackmonterade varianter samt enheter med små pads (slagplattor) och inbyggd sequencer (MPC-stil), inte minst från Akai. Parallellt utvecklades också digitala trummaskiner med fasta samplingar. 

E-mu Systems Emulator II

Sparka på stuprör

En sampler spelar helt enkelt in en stunds ljud digitalt, via mikrofon eller line, och lägger sedan ut inspelningen i olika tonhöjd på en skala över ett klaviatur. Du visslar in en enda ton och vips har du en hel visselensemble att spela på. Och i början var det just så samplers användes, till lustiga experiment. Folk gav sig ut på stan med en bandspelare och sparkade på stuprör, klonk! och en stund senare i studion hade de en unik klonkorkester. Åska, dörrknarr, hosta – allt gick att sampla och spela på, rytmiskt, melodiskt och harmoniskt. 

Sampler blir rompler 

Men även befintliga instrument började samplas, särskilt sådana som är krävande att spela in snyggt men relativt lätta att trigga, som slagverk och piano. Det gick att sampla fler och längre toner i flera olika anslag (multisampling) men att sampla hela instrument själv var besvärligt så det uppstod en marknad för färdiga ljudbibliotek, på cd eller hårddisk. Samplern började nu på allvar ersätta akustiska instrument och det fanns musikerföreningar i USA som ville förbjuda samplers, i alla fall i konsertsammanhang. 

Sedan kom datorerna in i matchen. Samplern blev mjukvara och allt mer en så kallad rompler (från ROM: read-only memory), ett färdigt paket i plug-in-format, främst avsett att imitera andra instrument såsom piano, stråkar, körer eller trummor. Många av dagens sample-baserade instrument är i praktiken romplers, även om virtuell analog-teknik och AI tar mer och mer mark där. 

Hiphopen och looparna 

Men låt oss backa lite och ta upp det dominerande sättet som samplers användes på under 90- talet: att sampla och loopa delar av redan inspelade låtar, gärna trummor. Inom den snabbt växande hiphopen blev detta det fundamentala sättet att jobba. Man hittade någon gammal LP med coola beats, samplade och loopade några takter, kombinerade med andra loopar och lade på nytt komp med ny rap eller sång, och en ny genre var född. Jazzlegenden Herbie Hancock blev dock så trött på alla småstölder ur hans inspelningar att han anställde folk för att spåra upp och stämma dem som samplat honom, på stora belopp. Det blev rättsfall av det. 

Men när hiphopstjärnor och dj:s började betala royalties gick det bättre, även om många nog saknade den lite vilda pionjäranda som rådde i början. Idag finns det oändligt med vintage- eller nygjorda loopar till alla möjliga musikstilar att ladda ner och använda helt lagligt. 

Akai S900

Datorerna tar över 

Idag finns samplers främst som dator-mjukvara – och jämfört med de gamla hårvarorna är de i regel mycket smidigare, även om Akais MPC-maskiner fortfarande är populära. Samtidigt har många fysiska samplers en fördel i att de har dedikerade reglage och ett arbetssätt som är väldigt “hands on”. Gränsen mellan att använda en sampler plug-in eller att göra avancerad ljud-editering direkt i inspelningsprogrammet är ganska flytande. Många inspelningsprogram, som Cubase eller Logic, har särskilda samplerspår dit man enkelt drar en ljudfil och sedan spelar på den från ett MIDI-keyboard, loopad eller inte. Det finns också en uppsjö av mer avancerade pluggar, men här följer några mer allmänna tips kring sampling.

Sampler Track i Steinberg Cubase 14

Go crazy!

Jag tycker fortfarande att det är svinkul att sampla udda ljud ur vardagen och försöka använda dem i musiken, men det är så experimentellt till sin natur att det egentligen bara är att prova sig fram. En gång samplade jag tre sekunder pingis och använde som rytm. En annan gång trampade vi runt i högar med singel utanför studion i takt med låten och min lilla handtrumma på en fjärdedels hastighet och tonhöjd låter som en stridssignal från helvetet. Go crazy, är mitt första tips. Chansen att vara unik är ganska stor, om nu det är målet … 

Förbjudet att sampla 

Men det går att vara minst lika kreativ med att sampla hela musikfraser, utan behöva att köpa fabriksgjorda loopar, där du ju riskerar att låta som många andra. Problemet är bara att det är förbjudet att använda ens en tusendels sekund av en utgiven inspelning utan tillstånd, hur mycket man än förvränger materialet. Jag höll på att åka dit rejält en gång, efter att ha använt en liten snutt av en klassisk skiva och loopat den i en egen produktion. Vi sökte dumt nog inte tillstånd förrän låten redan pressats på cd, men fick blankt nej och tvingades makulera upplagan och göra om låten. Inte bra. 

Idag är det dessutom enkelt för AI-baserade system att finkamma allt som ges ut digitalt efter snodda snuttar. Alla inspelningar har en distinkt ljudprofil som är lätt att spåra. Tänk bara på appen Shazam och hur snabbt den hittar det mesta! Herbie Hancock hade varit avundsjuk. 

Fråga om lov 

Det går förstås att göra en deal med dem som har rättigheterna till något som du prompt vill sampla. Inte alla är så medgörliga men det ÄR bäst att fråga i god tid och inte riskera något. Oftast går det att hitta en väg om man erbjuder något i gengäld, som royalty eller en engångssumma. 
Som ett tillfälligt led i en kreativ process går det förstås utmärkt att “låna” en loop här och var utan tillstånd, så länge den inte hänger med till slutproduktionen alltså. Så har jag ofta gjort för att få inspiration. Och när det gäller musikaliska idéer, en rytm, en ackordföljd – till och med en inte alltför udda melodi – är det mycket friare än med konkreta inspelningar. Det ska ganska mycket till innan någon stämmer dig för att ha plagierat en musikidé. Men en utgiven inspelning är skyddad och spårbar på ett helt annat sätt. Värt att hålla isär. 

Sampla eget och flippa 

Ett juridiskt tryggt sätt är att sampla sina egna inspelningar, så länge de inte ägs av något 
skivbolag alltså. Det kan vara en gammal demo eller förproduktion. Beroende på musikstil kan det bli extra kul om det är lite lo-fi över samplingarna, som krydda i en ny låt. Ett ballt fill-in, en wail som blev ovanligt lyckad eller den där lätt felstämda riffet på halva hastigheten. Och just möjligheten att bearbeta samplingen, s.k “flipping”, ska man inte missa. Samplerns idé var ju från början just det, snarare än att imitera hela instrument. 

Dra fillet baklänges, tänj ut bastonen, kör kören på dubbel hastighet, hacka upp beatet i småbitar (se nedan) och blanda, labba och ha kul! En rätt använd sampler är ett väldigt kreativt verktyg. 

Ett nytt sätt att tänka 

Konsten att sampla har skapat ett nytt att tänka kring låtskriveri, där loopar blir byggstenar som kombineras till ett slags geometriska strukturer, bildligt talat. Ett komplex av olika loopar som kopplas av och på genom en låt är något helt annat än att sjunga och spela i traditionell bemärkelse. Inspelningsprogrammet Ableton Live har tagit fasta på det “geometriska” sättet att arbeta, men det går att implementera i andra inspelningsprogram också. 

Jag brukar slänga upp en hel drös parallella loopar i Cubase, tysta dem en och en och se vilka som passar bäst ihop och sedan bygga dynamiken genom låten med varierande kombinationer, som ett slags subtraktiv kompositionsteknik. Därefter lägger jag ofta på mer komp och melodi också, men i många stilar är det ju looparna i sig som är grejen.

I ett annat projekt spelar jag in ett par takter piano eller Mellotron i samplern (en gammal Akai S3000XL), som jag sedan loopar på olika hastigheter och tonhöjder samtidigt, i ett hypnotiskt multilagermantra med oväntade tonala mönster. Utan en sampler hade det knappt gått att göra. 

Finlira tempo och tonhöjd 

För att få olika loopar att sitta ihop mer exakt, både tonalt och rytmiskt, kan man använda time stretching (för tajmingen) och/eller pitch-shifting (för tonhöjden). Detta kan finnas som automatik i samplern/inspelningsprogram eller göras manuellt. Praktiskt är om det finns en funktion som räknar ut exakt vilket tempo en viss loop har i BPM och sedan låter dig justera det. I Cubase kallas den Tempo Detection Panel. 

Time-stretching funkar bäst om det är ganska små justeringar, annars kan det låta ansträngt. För mer radikala temposkiften – när man vill bibehålla tonhöjden – kan loopen delas upp i småbitar, ofta per slag eller tonansats, och sättas ihop igen tätare eller glesare. Även detta kan en avancerad sampler göra automatiskt, och funkar bäst på rena trumloopar. De enskilda bitarna kan också stämmas om, mixas, tas bort eller funka som triggers för helt andra samplingar. 

ReCycle – kan numera laddas ned gratis på Reason Studios webbsida

Svenska företaget Reason Studios (tidigare Propellerhead) har utvecklat ett system kallat ReCycle Export eller REX, som delar upp och hanterar loopar. Jag har använt det i deras mjukvara Reason. Mycket smidigt. Lyssna på det inledande stråkriffet i låten Strange Love av Last Plane Out. Det är två “rexade” stråkloopar från ett gammalt ljudbibliotek, där jag förändrat tonart, tempo och vissa enskilda toner för att få fram något eget. 

Sampla i replokalen 

En annan kreativ metod, använd på sin tid av bland annat Genesis, är att spela in ett jam i replokalen, välja ut några lyckade avsnitt, loopa dem i samplern och låta något nytt växa fram. Musikstilen behöver inte alls vara hiphop eller EDM. Den världsberömde neoklassiska tonsättaren Max Richter använder egna loopar av klassiska instrument som ett kompositionsverktyg. 

Många samplers erbjuder också möjligheten att göra overdubs, där det du spelar in samtidigt läggs ihop med en annan sampling. Isländska artisten Jónsi (Sigur Rós) jobbade med en Yamaha leksakssampler på det sättet, för suggestiva körklanger. 

Loopa noga 

Som vid all digital inspelning är inspelningsnivån kritisk. För starkt och det blir ful digital distorsion. För svagt och det blir brus eller kass bit-upplösning, vilket kan vara helt rätt ibland men oftast inte, beroende på hur samplingen ska bearbetas. Var också noga med att välja rytmiskt symmetriska loopavsnitt och sätta loop-punkterna exakt, om inte samplern gör det automatiskt. Redan en liten skevhet i tajmingen kan bli tröttande när den upprepas länge. 

Och när det gäller loopar i allmänhet har jag märkt att karaktäristiska inslag som kommer väldigt ofta, typ en gång per takt, faktiskt blir mindre tjatiga än om de kommer halvofta, som varannan eller var fjärde takt. I det första fallet är som att hjärnan snabbt filtrerar bort det där ploppet som då bara blir en del av flödet. Men om det kommer halvofta blir det mer påträngande och svårare att filtrera bort mentalt. Kommer det mer sällan, som var 16:e takt, är det vanligen inget problem. 

Samplingar som inspiration 

Summa summarum: sampling är kul och öppnar för hur mycket kreativitet som helst. Det spelar egentligen ingen roll vilken musikstil det handlar om, eller om du samplar enstaka ljud eller hela fraser som loopas. I något skede i arbetsprocessen kan en rätt använd sampler bli en injektion av idéer och nya infall, vare sig den finns med i slutproduktionen eller inte. För mig betydde samplern allt.

Några vanliga samplings-begrepp

Inom sampling finns en rad olika återkommande begrepp och benämningar som kan vara bra att hålla lite koll på. Här listar vi några av dem.

• Pitch: Justering av samplingens tonhöjd uppåt eller nedåt.
• Time stretch: Förändring av samplingens längd (tempo) utan att påverka tonhöjden.
• Slice: Uppdelning av en sampling i mindre segment, ofta vid transienter, för att kunna arrangera om eller trigga dem individuellt.
• Reverse: Spelning av samplingen baklänges, vilket kan skapa intressanta ljudeffekter.
• Multi slot: Möjligheten att ladda flera olika samplingar på en och samma pitch, antingen för att trigga dem samtidigt eller dela upp den utifrån anslag. 
• Multi pitch: Att en sampling kan spelas i olika tonhöjder över ett klaviatur eller en skala, vilket gör att en enda sampling kan användas för att skapa melodier.
• Transient detection: En funktion som automatiskt identifierar startpunkterna (transienterna) för enskilda ljud eller slag inom en sampling.

Har vi missat något? Lämna en kommentar i fältet nedan så ser vi till att uppdatera listan!