för mig går känsla före. men jag tror för att uppnå en riktigt bra låt måste man ha känsla i det man gör. Så en låt med underbarkänsla men nästan ingen teori,så att säga, är, i mitt tycke, mkt bättre än en teoretiskt bra låt utan någon känsla.
Ifall man går på en festival t ex. Så ser man ett bra band med schysst sound, men dom saknar totalt känsla för var dom gör. Sen går man vidare och ser en ensam trubadur som sitter med en skitgitarr och spelar en massa anonyma låtar. Men den här killen älskar verkligen det han gör. Man ser verkligen utstrålningen. Även fast att den här snubben kanske inte är den bästa musikern tekniskt sett. Så skulle jag hellre se på honom, för oftast så förblindar känslan teorin. Och då är han inte så dålig längre. Om ni förstår vad jag menar.
Men jag tror ändå för att skriva en bra låt i teorin måste man innesitta viss känsla. (: