Jag har samma tendens, men jag bryr mig inte. Jag håller på för att det är så kul, och det spelar mindre roll om det blir färdigt eller inte. Kom ihåg Karin Boye: "Nog finns det mål och mening i vår färd, men det är vägen, som är mödan värd" (ur "I rörelse" från "Härdarna").
Här är hela dikten, en av de bästa jag vet.
Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.
Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.
På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.
Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.
Så, bröder och systrar, njut av det ni gör, och låt det bli vad det blir.
🙂