Native Instruments Absynth 6: Vi testar den återuppståndna veteransynten

Samtidigt som Absynth ofta ses som ett av de klassiska instrumenten från Native Instruments tidiga år var faktiskt detta inte från början ens deras produkt; första versionen utvecklades av Brian Clevinger via hans företag Rhizomatic Software och släpptes som shareware för Mac OS år 2000. Först året efter, 2001, började Native Instruments distribuera synten och tog senare in den i sitt Komplete‑ekosystem.

Konceptet bakom Absynth

Redan från första versionen kombinerade Absynth flera syntesmetoder – subtraktiv, FM, granular, sampling – med ett halvmodulärt arbetssätt. Själva tanken var att skapa komplexa, rörliga texturer och ljudlandskap, långt bortom traditionella syntljud. Med det sagt är det inte omöjligt att skapa enklare basar och ledadljud, men det är liksom inte grejen här.

Nedläggning och återkomst

Native Instruments lade ned Absynth 2022, men efter stor efterfrågan och nära samarbete med Brian Cevingar återlanserades version 6 i slutet av 2025. En hel del har hänt sedan sist; som uppdaterad kod, moderniserat gränssnitt och MPE‑stöd – samtidigt är tanken att den kreativa själva ska vara bevarad. Har de lyckats? Det ska vi undersöka nu.

Ny AI‑driven browser – hitta rätt ljud snabbare

En av de mest påtagliga nyheterna i Absynth 6 är den helt omgjorda browsern. Det finns fortfarande också en klassisk list-variant men vi får också en AI‑driven, visuellt baserad ljudkarta – som vid första anblick påminner väldigt mycket om den i XLN Audio XO. 

Här placeras presets ut som punkter i ett upplägg som påminner om en karta, där avstånd och gruppering styrs av klangkaraktär snarare än kategorier och filnamn. Du bläddrar inte bara efter namn – du ser ljudlandskapet framför dig. Dessutom kan du filtrera utefter olika karaktärer och reglage och på så vis få relevanta träffar att sedan hoppa mellan.

Förutom att detta sätt att leta ljud är snabbare än traditionell preset-scross inbillar jag mig att detta nya sätt också bidrar till att jag hittar och använder ljud som jag annars aldrig skulle ha sprungit på. Det är i sig inspirerandeatt visuellt orientera sig i en karta snarare än i något som påminner om en Excel-miljö. 

Så här enkelt letar du fram rätt ljud i Absynth 6 nya AI-browser.

När det kommer till den nya Browser-delen i övrigt är det svårt att inte dra paralleller till hur Spectrasonics förbättrade sin i Omnisphere 3. I båda fallen blir ljudletandet betydligt smidigare, men här känns steget ännu större eftersom Absynth alltid varit en synt där ljudupplevelsen är viktigare än namnen på patcharna.

Patch – som förr, fast tydligare

Vi hoppar över ett steg till höger, till själva Pach-fliken i Absynth 6. Konceptuellt är denna samma som vi är vana vid sedan tidigare men det visuella gränssnittet är moderniserat och mer strömlinjeformat.

Den klassiska signalvägen med tre oscillator‑kanaler (A, B och C), deras respektive modul‑sektioner och masterbussen finns kvar, vilket känns rätt logiskt då det ju var själva tanken med instrumentet. Det är fortfarande här du bygger upp själva strukturen i ett ljud.

Det som är nytt är inte själva upplägget, utan hur mycket trevligare och mer effektivt allt blivit att jobba med. Det nya HiDPI‑gränssnittet gör att du slipper den småpixliga labyrintkänslan från tidigare versioner. Moduler, routing och parametrar ligger tydligare indelade, och det är mycket lättare att se hur signalen faktiskt flyter genom patchen. Det gör ett stort instrument mindre ansträngande att jobba i; allt känns mer kompakt och lättöverskådligt.

Sample-hanteringen är tydligare i och med version 6, med bland annat bättre visualisering rörande loop-punkter.

Bättre ljudkvalitet

Funktionaliteten är densamma för oss som användare men samtidigt har Native Instrument, så klart, förbättrat själva koden. Absynth 6 bjuder på nya ladder‑filter, tillsammans med ytterligare förbättringar av filtersektionen. Här handlar det både om ljudkvalitet och stabilitet då vi får renare resonans och tydligare övertonsbeteende. Jag upplever de nya filtren som mer i min smak när det gäller själva harmonin. Kan ju så klart röra sig om en ren smaksak men den bottnar förmodligen i att hela ljudmotorn är uppdaterad och mer högupplöst. De gamla varianterna av filtren finns kvar i så kallade Legacy-varianter för att säkerställa att gamla klassiska Absynth-patcher låter som vi är vana vid.

Överlag känns oscillatorerna mer “up to date” när jag använder den nya versionen av Absynth och det märks att en hel del har optimerats. Ett tydligt exempel är i Granular-motorn som har en tätare och renare ljudhantering, med färre digitala missljud och bättre struktur när man stretchar och släpper loss ljud-manglandet. I Absynth 5 var ofta soundet betydligt grynigare.

Dry/Wet på insert‑effekter

En annan efterlängtad förbättring är att varje insertmodul nu fått egna dry/wet‑reglage. Det kan låta som en liten uppdatering, men i praktiken betyder det att du kan blanda modulations‑ och distortioneffekter betydligt mer smakfullt direkt i signalvägen, utan att behöva bygga workarounds eller lägga allt i masterkedjan.

Det gör också att du kan vara mer aggressiv i sounddesignen, eftersom du alltid kan backa av mixen på modulnivå utan att tappa energin i själva patchen. Genom smart användning av antingen makro-reglage eller anslag mot just dry/wet kan du göra riktigt lynniga patcher.

Effects – igenkännbar struktur med efterlängtade moderniseringar

Effektsektionen har alltid varit en viktig del av Absynths identitet. Precis som Patch‑fliken känns igen från tidigare versioner, men nu presenterat i ett betydligt modernare och mer lättnavigerat gränssnitt. Med effekter som Aetherizer, Multicomb, Resonators, Pipes, Echos och Multitap är denna del väldigt tongivande i ljuddesignen. I synnerhet då även parametrarna kan kontrolleras via enveloper, LFO:er, aftertouch mm.

Många av effekterna arbetar med granulär hantering av ljud och precis som på oscillatorsidan har dessa förbättrats. Tack vare nya HQ‑lägen blir också här allt mer högupplöst; texturerna får mer definition och det går att pressa modulerna hårdare utan att de kollapsar i digitalt skräp. Detta är särskilt tacksamt när man jobbar med atmosfärer, stämningsljud och långsamma pads – områden där ju Absynth länge varit en del av högsta divisionen. Jag har själv, efter Absynth 5:s nedläggning, i möjligaste mån, försökt använda Omnisphere istället – ett annat riktigt bra val när det kommer till atmosfärer. Ändå vore det lögn att påstå att jag inte saknat Absynth …

Wave – bättre överblick

Wave-visningen är navet för dig som vill gå djupare och forma grundmaterialet i ljudet genom att rita och morfa vågvormer. I Absynth 6 känns den direkt igen, men precis som med Patch och Effects har den fått ett tydligt lyft – både estetiskt och funktionellt. Det nya HiDPI‑gränssnittet gör vågformerna betydligt lättare att läsa av, och redigeringsverktygen placerar sig mer intuitivt i layouten. Resultatet blir att Wave‑fliken nu känns mer som ett modernt waveform‑laboratorium än en teknisk redigeringspanel från tidigt 2000‑tal. Förutom skarpare visning är navigeringen mellan olika segment och brytpunkter tydligare.

Envelope och LFO

En av de mest unika aspekterna i Absynth är dess avancerade envelopes, och detta är fortfarande sant i version 6. Även här vinner vi en hel del i tydlighet genom det nya grafiska gränssnittet.

Absynth 6 använder 68‑punkts enveloper, som var och en kan innehålla kurvor, loop‑lägen och tajming som går långt bortom klassisk ADSR. Det viktiga att lyfta här – och som få syntar erbjuder – är att varje envelope har en egen inbyggd LFO. Det innebär att du inte behöver lägga LFO‑moduler i separata modulationssteg för att få liv i dina envelopes; du kan bygga avancerade rörelser och mikrovariationer direkt i envelope‑sidans gränssnitt. Detta är en mycket kraftfull kombination när man arbetar med vågformsmorfing, granulärmaterial och subtil rörelse i pads.

På tal om LFO så finns också en egen flik med tre olika sådana – som i sin tur kan styra olika saker i instrumentet och då inte bara syntdelar utan även effekterna. Det bidrar till att hela instrumentet arbetar som en organisk enhet. 

Assign – 16 makroreglage

De 16 olika makroreglagen kan var och en kontrollera flera olika funktioner och, precis som LFO:erna, enkelt inverteras. Alltså är det lätt att styra upp så att när makro 1 ökas så höjs cut-off på ett filter samtidigt som den sänks på ett annat. 

För att få varje makro-vred att lyda rätt fysisk ratt på din MIDI-controller finns en gammal hederlig MIDI learn-funktion. Här har jag dock hittat en liten blunder: Denna inställning är inte global för instrumentet utan för varje patch. Så snart du byter ljud får du göra om hela learn-proceduren. En trevlig lås-funktion vore en bra quick-fix, tycker jag.

Förbättrad Mutator-funktion

Redan i tidigare versioner av Absynth kunde vi mutera en patch och få fram variationer baserade på slump och interna parametrar. Det är ett av instrumentets mer experimentella och centrala inslag – charmigt, ibland briljant, men också ganska oförutsägbart då vi hade begränsad kontroll. Ibland blev det fantastiskt, ibland oanvändbart. 

I Absynth 6 är Mutator omgjord och ger bättre kontroll över förloppet. Tidigare var funktionen destruktiv och det var bara att börja om om det ballat ur. Nu sparas varje ny version i en historik där vi både kan backa till en ny utgångspunkt men även spara var och en av dessa som ett helt nytt preset. Vi har nu också 8 reglage för Fine Tuning – Volume, Brightness, Bass, Res, Distortion, FX, Mod Amt och Mod Time som ger betydligt bättre styrning.

Sammantaget känns Mutator i Absynth 6 som en funktion som gått från ”kul partytrick” till ett seriöst ljuddesignverktyg.

Nya och gamla ljud

Native Instruments Absynth 6 bjuder på en hel del nya ljud och förinställningar. Totalt rör det sig om 415 nya presets, 30 nyaMFX presets samt 266 nya samplingar. Bland preset-skaparna hittar vi inga mindre än Brian Eno, Kaitlyn Aurelia Smith och Richard Devine.

Förutom att Absynth 6 levererar förinställningar från version 4 och 5 går det även att öppna egna version 5-ljud direkt i version 6. Om du dessutom har en gammal fungerande 5:a installerad kan du spara om äldre ljud som *.nabs-filer och därefter öppna dem i version 6.

MPE och MTS-ESP

Helt i takt med tiden erbjuder den nya versionen av Absynth även MPE-stöd (MIDI Polyphonic Expression)  och MTS-ESP tuning. MPE (MIDI Polyphonic Expression) innebär att varje tangent du spelar kan bära sin egen individuella uttrycksdata. I praktiken betyder det att du kan styra parametrar som pitchbend, vibrato, filter eller klang per enskild ton, istället för att alla toner påverkas likadant.

Det gör Absynth 6 mycket mer spelbar och responsiv med controllers som erbjuder MPE. Resultatet är ett mer levande och nyanserat uttryck – något som gör sig bra när man arbetar med långsamma pads och texturer.

MTS‑ESP är ett system för global mikrotonal stämning som låter synten stämmas bortom traditionell 12‑tonstemperering. 

Med MTS‑ESP kan Absynth 6:

• stämmas till alternativa skalor.
• använda mikrotonala intervall.
• samarbeta med annan hårdvara och mjukvara som stöder systemet.
• byta stämningssystem i realtid.

Det öppnar dörrarna för allt från subtilt justerade harmoniska system till djup mikrotonal musik – perfekt för modern experimentell elektronica, soundtrack och sound design.

En lyckad comeback

Absynth 6 är en lyckad återkomst där Native Instruments lyckats bevara instrumentets kreativa själ, samtidigt som det moderniseras med bland annat uppdaterat och tydligare HiDPI-gränssnitt, förbättrad ljudmotor, nya filter, tydligare sample-hantering och MPE-stöd. 

Den AI-drivna browsern och den förbättrade Mutator-funktionen är båda viktiga steg som tar Absynth mer snabbhanterat. Förbättringarna i granulärmotorn och dry/wet-reglagen på insert-effekterna lyfter också fram möjligheten att skapa ännu mer högupplösta och nyanserade atmosfärer och texturer, vilket bekräftar att Absynth fortfarande spelar i högsta divisionen för avancerad ljuddesign.

Det totala intrycket är att Absynth 6 är en logisk catch-up, med lite smarta och effektiviserande tillägg här och var. Instrumentet står sig väl i konkurrensen där andra vanligt förekommande produkter är exempelvis nämnda Spectrasonics Omnisphere, Arturia Pigments, UVI Falcon, Xfer Serum 2, och U-HE Zebra 3, tillsammans med andra NI-produkter som Massive X och Reaktor. När det kommer till tillkortakommanden är det just problemet med att makro-mappningen ryker när man byter preset, men det borde som sagt vara lätt åtgärdat.

Sedan hade jag gärna sett nya moduler i envelope-delen i form av mer traditionella arpeggiatorer och step-sequencers, kanske rent av en hybrid av båda som i Arturia Pigments. 

Sådana tillägg skulle maximera Absynths potential för rytmiska och melodiska patterns och göra det lite mer inbjudande till de som inte är vana vid att lösa detta via enveloper och LFO:er.

Plus

• Nya AI-browsern som gör det både enkelt och inspirerande att hitta nya ljud
• Tydligare, mer strömlinjeformat och lättöverskådligt gränssnitt
• Förbättrad ljudmotor och filter
• Dry/Wet på insert-effekter
• Förbättrad Mutator-funktion med bättre detaljkontroll

Minus

• Makro-mappningen sparar inte  MIDI-learn globalt
• Inga nya moduler som mer traditionella arpeggiatorer och step-sequencers

Systemkrav

• Processor: Intel Core i5 eller motsvarande CPU, eller Apple Silicon
• RAM-minne: 4 GB RAM (6 GB rekommenderas)
• Operativsystem (Mac): macOS 14, 15, 26 (senaste uppdateringen)
• Operativsystem (Windows): Windows 10 eller 11 (senaste Service Pack)
• Värdprogram: Körs i 64-bit VST3-, AU- och AAX-värdprogram. (Går även att använda fristående)
• Övrigt: Internetanslutning och ett grafikkort som stöder OpenGL 2.1 eller högre/DirectX 9 eller 11 krävs för nedladdning och aktivering.

Native Instruments Absynth 6 kostar 199 euro och befintliga användare kan uppgradera för 99 euro.