iZotope Ozone 12 Advanced: Stora och små steg

Det har gått drygt två år sedan den senaste utgåvan av Ozone och när det nu är dags för version 12 verkar det mesta vara sig likt vid första anblicken. Just det är en anledning till att Ozone förblir ett självklart verktyg för många masteringtekniker – detaljerna förfinas löpande och programmet blir alltmer fantastiskt för varje ny generation. Vid en närmare granskning är det dock klart att Ozone 12 har en hel del fantastiska nyheter.

Det mest iögonenfallande är de tre nya pluggarna som ingår i Ozone-pluggen. Stem-EQ skapar fyra stereostems i realtid och du kan EQ:a dem separat. Den pragmatiska Bass Control ger ännu bättre koll på vad som händer i de djupa frekvenserna. Och Unlimiters sätt att återskapa dynamik i överkomprimerat material är verkligen otroligt!

iZotope Ozone 12 Advanced höjdpunkter

• Stem EQ: Separat EQ-behandling för sång, trummor, bas och instrument i en plugin
• Bass Control: Kontrollera basregistret i detalj för kraftfulla masters på alla system
• Unlimiter: Återskapar dynamik och transienter hos överkomprimerat ljud
• Master Assistant Flow: Anpassningsbar AI-assistent med moduler, LUFS-mål och genrespecifika förinställningar
• IRC 5 Maximizer: Nya generationens algoritm för maximal ljudstyrka utan pumpljud eller distorsion

Känn dig som hemma

Ozone-konceptet är sig likt i version 12. Programmet erbjuds som tidigare i tre nivåer; Advanced, Standard och Elements. Ozone 12 ingår dessutom i olika pluggpaket som numera även inkluderar produkter från Native Instruments. Dessa inkluderar Mix & Master Bundle Advanced, Music Production Suite 8 och, naturligtvis, Everything Bundle.

Fortfarande är det huvudsakliga arbetssättet att ladda de olika modulerna i själva Ozone-pluggen – moderskeppet som iZotope säger. Men modulerna dyker också upp som fristående pluggar i ditt inspelningsprogram – det gäller dock bara Ozone Advanced, inte Standard och Elements. Med de tre nya modulerna Stem-EQ, Bass Control och Unlimiter växer Ozone Advanced till 20 pluggar plus moderskeppet.

iZotope Ozone 12 Advanced – mer om nyheterna

Den tidigare Stabilizer-pluggen har uppdaterats och erbjuder nu 25 ytterligare genreinställningar. Stem Splitting har förfinats och gjorts mer transparent, och hela pluggen har fått uppdaterad grafisk form.

Förutom klassiska mixeffekter som EQ och kompressor erbjuder Ozone många unika specialpluggar. De har fokus på maximal kvalitet vilket kan ske på bekostnad av hög processorbelastning. Det spelar inte så stor roll eftersom Ozone-paketet främst är avsett för att finjustera eller mastra färdiga mixar, den är inte tänkt att ha med i mixprojektet även om det förstås är fullt möjligt att arbeta så. Ozotope innehåller inga kreativa effekter eller sendeffekter såsom reverb.

Det är bara i Ozone Advanced man får de nya Stem-EQ och Unlimiter, samt de tidigare Clarity, Impact, Low End Focus, Spectral Shaper, Tonal Balance Control 2 och Audiolens.

I både Ozone Advanced och Standard ingår Vintage-effekterna, vilket inkluderar Comp, EQ, Limiter och Tape. På bilden kan du se alla moduler i Standard-versionen. De avancerade exklusiva modulerna är redan inlästa och nedtonade. Förutom Equalizer kan varje modul bara användas en gång per Mothership-instans. 

Förutom att hantera stereo och mid-side kan många moduler även användas i ett läge som delar upp ljudet mellan transient och sustain – en modul kan alltså användas för att enbart bearbeta transientinnehållet eller de mer uthållna ljuden, vilket kan vara väldigt användbart. Det är inte nytt för Ozone 12, utan introducerades i version 11. Den coola codec-förhandsvisningen, inklusive artefakter, är bara tillgänglig i moderskepptspluggen av Ozone Advanced, liksom Stem Focus-lägena.

En anpasslig assistent

Det är naturligtvis fortfarande möjligt att få AI-assistans med sitt masteringjobb. Ozones assistent väljer automatiskt de bästa modulerna baserat på källanalys och ställer in dem på ett ganska imponerande vis.

Nytt är att man kan anpassa assistenten och ge mer specifika instruktioner, såsom att ange en genre eller ett referensspår som mål, välja att utesluta vissa moduler eller till och med uppnå önskade loudnessnivåer. Allt blir ganska snyggt och är särskilt användbart för att analysera ditt material eller som utgångspunkt för din egen redigering!

IRC 5 Maximizer-läge

Den i mitt tycke bästa limitern i världen har blivit ännu bättre. Medan andra tillverkare har erbjudit spännande alternativ sedan Ozone 7, höjer iZotope återigen insatsen med sin nya IRC 5-algoritm. Som vanligt är processorbelastningen väldigt hög och om det är nödvändigt kan diskuteras. Men Maximizer levererar imponerande loudness och klarhet, och gör det under extremt lång tid utan att pumpa eller producera obehaglig distorsion.

När jag jämför med andra kända limiterpluggar på marknaden framstår det dels tydligt att Maximizer är mer transparent, men det är anmärkningsvärt också så att Ozone Maximizer är den plugg jag behövde justera minst för att få till ett bra resultat. IRC 5 fungerade helt enkelt perfekt vilket material jag än testade med. Men beroende på material gillar jag också att använda de äldre IRC-algoritmerna när jag behöver något lite mer aggressivt.
Även Unlimiter imponerar med sin förmåga att blåsa nytt liv i överkomprimerat ljudmaterial genom att effektivt rekonstruera saknade transienter. Även om den påminner om Transient Emphasis hos andra limiterenheter går dess prestanda betydligt längre. 

Bass Control med intelligens och mer

Den nya Bass Control-pluggen förlitar sig på AI i bakgrunden för att forma basområdets transienter och sustainljud separat. Exakt hur det går till förblir ett mysterium, men resultatet är imponerande: basregistret låter tydligare, mer exakt och kan formas för att bli tajtare eller smälligare efter behov. Responsen över tid är särskilt kraftfull!

Bass Balance och Bass Punch får en grafisk visning som påminner om iZotopes Tonal Balance Control, de beräknar ett "idealiskt" statistiskt värde var man “borde” ligga och visualiserar det. Målet är att balansera punkten så centralt som möjligt på skalan – inte vid kanterna. Detta gör att du kan behålla kontrollen över djupbasen och snabbt uppnå ett balanserat ljud.

Bass Control kan sedan behandla basområdets transienter och uthållna ljud oberoende av varandra, vilket möjliggör kirurgiska ingrepp. Den äldre Ozone-pluggen Low End Focus finns kvar, men framstår som bättre lämpad för grova justeringar eller allmän "åtstramning".

Mastering Assistant med analys och förslag

"Tech that guides, not decides" är mottot för de många assistenterna i Ozone 12 och med de nya anpassade alternativen i Mastering Assistant har detta implementerats på ett konkret och förnuftigt sätt. Många masteringtekniker använder nu AI-verktyget enbart för analys och utgår sedan från resultaten för att kolla igenom mixen igen.

Men även om du bara behöver få saker gjorda riktigt snabbt kan assistenten vara övertygande. I slutändan handlar mastering om god smak och ibland räcker det att bara ta bort en modul som kanske är en för mycket för att uppnå ett gott resultat.

Allt nytt, allt bättre?

Frågan uppstår om inte vissa av de nya pluggarna får tidigare funktioner att framstå som lite föråldrade. Vid en första anblick kan den tidigare Master Rebalance verka vara en slimmad version av Stem EQ, som är betydligt mer flexibel tack vare filtrerings- och redigeringsalternativ. Möjligheten att justera volymen för stems parallellt – något som inte är möjligt med Master Rebalance – är en klar fördel med Stem EQ. Ozones Stem EQ imponerar också med en avgörande fördel framför de flesta andra liknande verktyg: Den fungerar i realtid och man behöver alltså inte bearbeta materialet offline. Artefakterna är också mindre störande än vad man vant sig vid från de andra vanligt förekommande alternativen.

Vad hade kunnat vara bättre?

Det omgjorda gränssnittet ser betydligt renare ut och formgivningen har noggrant moderniserats. De nya modulerna är tydligare och mer strukturerade medan de äldre fortfarande har en något "nördig" känsla.

Ändå kvarstår mindre störningar i arbetsflödet: När man anger värden accepterar Ozone fortfarande bara punkter som decimalavgränsare, inte kommatecken. Hanteringen i "moderskeppet" är också krånglig ibland: Moduler kan inte bytas ut direkt; istället måste de tas bort och infogas igen. Om du vill lägga till en modul i början av kedjan måste du först lägga till den i slutet, sedan flytta den framåt och vid behov ta bort den som tidigare var där.

Dessutom tillåter inte moderskeppet ett obegränsat antal moduler på grund av tekniska begränsningar eftersom alla parametrar måste laddas då en plugg läggs till. Beroende på musikprogram kan det därför vara mer effektivt att använda Ozone utan moderskeppet – till exempel i Ableton Live. Denna nackdel är dock mindre märkbar hos andra värdprogram som använder inserts mer sparsamt.

Ozone 12 Advanced – sammanfattning

Ozone 12 Advanced uppfinner inte hjulet på nytt – och det är precis där dess styrka ligger. Istället för flashiga jippon levererar iZotope praktiska, detaljerade förbättringar: Stem EQ, Bass Control och Unlimiter utökar märkbart den avancerade arsenalen och ger verkligt mervärde för dagligt professionellt bruk. IRC 5 Maximizer sätter återigen standarden vad gäller ljudstyrka och stabilitet. 

Även om mindre svagheter i arbetsflödet kvarstår och äldre moduler ibland kan verka överflödiga, förblir Ozone masteringverktyget man jämför alla masteringverktyg med.