Tack , ja jag är ny på forumet.
ja du, ni får väl läsa en av mina noveller. Dock lär den kanske vara skit, men kom igen, jag är bara 15 år så va snäll med kritiken.
Ett Sista Ögonblick
Endast en papperskorg står emellan dem kära. Han försöker snegla huvudet mot hennes tankar, men han känner sig paralyserad. Varken tankarna eller lemmarna kan hjälpa mot hans känsla. Hon vrider den brustna kroppen mot papperskorgen och mot den otrogne. Skogen är den enda som bevittnar denna hopplösa kärlek. Medan den sista glödtråden släcks dras de kära allt närmare mot varandra. Natten känns tyngre och tyngre för varje andetag.
Ont gör det i hennes sinne. Hennes vilja tar kontroll, men icke ska hon förlora denna strid. Icke ska hon lämna sig över till den otrogna, icke utan svar. Den otrognes motstånd försvagas för varje vindpust som slår till, i denna kalla höstnatt.
Han tänker… Han tänker på alla stunder vid den frusna sjön, på alla minnen med den brustna kärleken. Hur kunde han? Hur kunde han såra den vackra?
Striden fortsätter, och den otrogne förbereder sin kapitulation. Han tänker inte leva ett liv utan den brustna kärleken. Hjärtat dunkar allt hårdare i de kära. Blodet pumpas ut i de livlösa ådrorna. Han har förlorat denna strid. Nattens hårdaste vindpust slår mot den otrognes högra kind, nästan som en lavett. Till och med den allra mörkaste natten skäms över den otrognes synd.
De förfärliga minnena kommer tillbaka till flickan med det brustna hjärtat, minnena om den okända och den otrogna. Hur kunde hon vara så dum att tro på hans ord? Alla ljuva sommarkvällar vid stranden... Alla löften om evig kärlek… Att se honom på knä och erbjuda henne ett liv tillsammans. Så allt hade bara varit en ren lögn. Den otrognes starka kärleksord som hade lyst upp henne under de djupaste nätterna. Allt, bara en lögn.
Papperskorgen blir beklämd av den otrognes ord. Han klämmer fram de förhoppningsvis sista förklaringarna, medan hon stryker den lätta rundningen. Tankarna krigar. Att se hans vita flagga fladdra i vinden känns inte som förväntat, utan värre. Hon känner sig allt mer osäker.
De sista stjärnorna börjar tyna bort i gryningen. Långsamt lossar hon ringen och lägger den på den sorgesamma papperskorgen, långsamt tar hon farväl av den otrogne.
Det va novellen. Jag försöker skriva mina låtar på engelska.