I lurarna: Charli XCX’s album till filmadaptionen av Brontës Wuthering Heights. Kate Bush-lika stråkar möter autotune och dist; what’s not to like?

Även om julkonserten gick av stapeln för evigheter sedan kan jag meddela att den gick bra (yay!) och låten jag uppträdde med är nu i mixningsfasen. En klasskompis hjälper mig med det (shoutout till Leo!), och jag lär mig massor i processen. 

Nästa shoutout går till Peter Bjärgö som släppte in mig i sin studio från den kalla vinterkylan för att lägga sång till låten. Med snötäckt gata som utsikt insåg jag att jag kommit över min tidigare nämnda “sjunga-in-i-studion-skräck” och fick skiten gjord. Nåt som hjälpt mig att komma över den är att jag lärt mig hur jag bäst ska mixa min röst medan jag spelar in. En annan sak som slog mig under inspelningen var att jag förstod allt som Peter gjorde, rent produktionstekniskt, och kunde därför vara delaktig på ett sätt jag inte kunnat tidigare. Jag är inte “bara” sångaren och låtskrivaren, jag är dessutom producenten. Shoutout to Kulturama! 

Häromdagen, på tåget mellan Eskilstuna och Stockholm, gick jag igenom gamla röstinspelningar på telefonen och det slog mig hur omfattande mina demos har blivit. Det enda jag kunde göra för ett år sedan när jag skrivit en låt, eller fått en låtidé, var att spela in den på röstmemo. Gitarr eller piano och min röst – det var allt. Klipp till 2026 och jag kan skapa en färdigmixad låt som ljudmässigt kan fylla en arena. Nästan iaf. 😉

Alla de grejer vi testar och lär oss på skolan, tricks från proffsen, är alla byggstenar som gör mina låtar till låtar. Bättre låtar. Större låtar. Själva musikskapandet har blivit så mycket större för mig och har gett mig en större musikalisk frihet. Hur en låt är producerad har alltid varit så viktigt för mig, och att jag nu aldrig gör en låt utan produktionsdelen känns inte mer än rätt. Shoutout to knowledge!

Till min tidigare nämnda låt kommer det en musikvideo. Min första singel…  Jag håller på att samla estetisk inspiration. Jag och min mamma har kollat på gamla musikvideor av till exempel Cyndi Lauper och Kate Bush. Känslan, det teatraliska, de mättade färgerna och den mystiska röken. Älskar. Jag fick äran att kliva in i Fredrik Gilles fotostudio (shoutout!). Proffsigt och chill. Så taggad på att välja ut bilder till både singel och EP. Och så småningom album.

Inläggets sista shoutout går till skaparna av serien Young Royals. Jag är så tacksam att den serien gjordes under min livstid. Jag kan kolla om den hur många gånger som helst. Skådespeleriet, manuset och regin gör serien autentisk och rik, och varenda kotte borde se den. Ung som gammal, autentisk som fejk. 

You have a happy and a healthy!