Tänkte prova något jag inte gjort tidigare med ett av de många oavslutade, och i vissa fall knappt påbörjade doodles i ljudform som vi alla bär med oss på våra diskar genom livet.
För mig kan dessa orsaka ångest till en viss nivå där jag sneglar på filmappen och detta kan vara bara dagen efter jag påbörjade projektet / demot. Här har aldrig tiden varit en vän för mig, nej sörru! Ju mer tid går desto svårare får jag att återvända. Jag har benat ut för min del att det till stor del handlar om vilken sinnesstämning, humör jag befann mig när fröet lades.
Så är jag inte riktigt där jag