Jump to content

Search the Community

Showing results for tags 'Låtskriveri'.



More search options

  • Search By Tags

    Type tags separated by commas.
  • Search By Author

Content Type


Forums

  • Musikskapande
    • Låtskriveri, låttexter och arrangering
    • Samarbeten
    • Inspelning
    • Ljudredigering
    • Mixning och mastring
    • Effektpluggar
    • Instrumentpluggar
    • Studiofestival
    • Allmänt om musik
  • Instrument
    • Akustiska instrument
    • Elektriska instrument
    • Trummor
    • Syntar
  • Studio
    • Datorer och tillbehör
    • iOS och Android
    • Studiobygge och akustik
    • Ljudkort
    • Mikrofoner
    • Studiomonitorer och hörlurar
    • Övrig studioutrustning
  • Inspelningsprogram
    • Ableton Live
    • Cubase
    • FL Studio
    • GarageBand
    • Logic Pro X
    • Pro Tools
    • Reaper
    • Reason
    • Studio One
    • Övriga inspelningsprogram
  • Scen
    • Liveljud och PA
    • DJ
  • Distribution
    • Distribution och marknadsföring
    • Vinyl- och cd-produktion
  • Övrigt
    • Hörsel
    • Utbildning
    • Musik- och sajttips
    • Enkäter
    • Utanför ämnet (off-topic)
  • Köp- och sälj
    • Sökes/köpes
    • Säljes
    • Stulna produkter
  • studio.se
    • Medlemspresentationer
    • Om sajten
  • Arkiv
    • Nyheter från Studio
    • Gammal låtkritik
    • Papperskorgen

Calendars

There are no results to display.

Categories

  • Pop/Country
  • Rock/Metal
  • Jazz/Blues
  • Klassiskt/Filmmusik
  • Soul/Funk/R'n'b/Hiphop
  • Folkmusik/World Music
  • Övrig musik
  • Gamla låtuppladdningar
  • Ljudfiler

Blogs

  • Olsbergs blogg
  • Ledare
  • Redaktionsbloggen
  • Bobs hemstudioblogg
  • Pro Tools Tutorial
  • Shrine of Distortion blogg
  • Frederick's blogg
  • Lundin's blogg
  • drloop's blogg - i all enkelhet...
  • gurraljung's blogg
  • Jazz blues
  • Akustik & teknik
  • S-bloggen
  • HoboRec:s vlogg
  • Kreativt musikskapande
  • Mastring & ljudteknik
  • Nashville-bloggen
  • Claes Holmerups blogg om musikteknik, hörsel, akustik, musikprylar och mixning
  • Guest Blog
  • Nils Eriksons låtskrivarblogg
  • Skapandet av Palma Music Studios
  • Så gjordes musiken till SVT-dokumentären Donationen
  • Trombonistens blogg
  • To be on the Edge - take care :)
  • Rum i rummet - lägenhet
  • Sarahs blogg
  • Gammal utrustning från Dan Tillberg
  • Clipstreet Sounds Blogg

Categories

  • Tips
  • Guide
  • Intervju
  • Vintage
  • Nyhet

Product Groups

  • Tidningar
  • Videor
  • Studio (2005-2010)
  • Studio (2011-2013)
  • Specialutgåvor
  • Plusmedlemskap
  • Event

Find results in...

Find results that contain...


Date Created

  • Start

    End


Last Updated

  • Start

    End


Filter by number of...

Joined

  • Start

    End


Group


Stad/plats


Min utrustning


Intressen


Home page


Youtube


Soundcloud


Facebook


Instagram


LinkedIn


Skype


Yahoo

Found 54 results

  1. Idag är det viktigare än någonsin att din potentiella hitlåt har en ”hook” som fastnar vid första lyssningen. Här är proffsens bästa tips för hur du vässar till en vinnande hook. Av @Björn Olsberg och @Mats_S ”Jag går och fiskar... låt oss fiska, fiska fiskar”. Denna textrad lär förmodligen inte gå till musikhistorien varken för sin djupsinnighet eller litterära kvalitet, men den är ett bra exempel på vad en hook kan innebära för en låts framgång – eller icke-framgång – när det gäller topplisteklättring. En hook är en musikalisk ingrediens som biter sig fast i lyssnarens huvud och som helt enkelt gör det omöjligt att sluta nynna på låten. Hooken kan vara en sångfras, en melodislinga, en basgång, ett visst sound, eller egentligen vad som helst. – Att tipsa om om hur man skapar en hook faller på sin egen orimlighet. Man ska absolut inte fokusera på att pressa fram hookar. Det blir krystat och skaver på trumhinnan. Man ska sträva efter bra musik och lika bra texter. Den bästa hooken uppstår spontant eller av tillfälligheter, säger Patrick El-Hag som är aktuell med albumet ”Så där”. – En hook kan vara en stark refräng men även en instrumentalslinga. Monotoni i till exempel hiphop i största allmänhet blir lätt hookig, till exempel Snoop Dogs ”Drop it like it’s hot”. Irriterande visslingar har också en tendens att bli hookar, som Roxettes ”Joyride” och Kents ”Dom andra”. Personligen föredrar jag dock lite mer subtila hookar, fortsätter Patrick El-Hag En enkel väg att gå är att sampla en hook från en känd låt eller någon fullkomligt obskyr produktion och arbeta om den. Daft Punk är mästare på att gräva fram hookar i gamla skivbackar och stöpa om dem till hitlåtar. Ett annat sätt att sampla sig till framgång är Paul Hardcastles klassiska ”19”, där han samplade röster från nyhetssändningar, även om denna metod kanske fungerade bäst i samplingsteknikens barndom, då det fortfarande var en ny och fräsch företeelse. En annan metod är att använda instrumentering som bryter mot stilen i övrigt, vilket exempelvis Rednex gjorde med Cotton Eye Joe och dess fiolbaserade hook. Att en basgång också kan bli en kraftfull hook är discorökaren Good Times med Chic ett bra exempel på. När Nile Rodgers och Bernard Edwards tillsammans skrev låten år 1979 kunde de förmodligen inte ens ana att det de skapat skulle komma att bli en av de mest samplade låtarna genom tiderna. Tre frågor Vilken är den bästa ”hooken”? Hur viktigt är det med en bra hook? Har det blivit viktigare? Vilka är dina bästa tips för att skapa en hook som lyssnaren inte glömmer i första taget? Patrik Magnusson (Ram Pac/Cosmos Studios) Finns en jäkla massa, men Take on me med A-ha har en fantastisk melodislinga. Betydligt viktigare än vad många tror. Det är i stort det som de flesta minns av en låt vid första lyssningen. I princip alla stora/kända låtar har en hook av något slag. Har nog blivit viktigare och viktigare med tanke på att det görs en otrolig massa låtar idag. Och man har ofta bara en lyssning på sig. Svårt att säga då en hook kan bestå av så mycket: gitarriff, syntslinga, sång, textrad med mera. Men genomgående så tror jag att ju enklare desto bättre. Känns den sen både unik och lite bekant på samma gång så är du hemma. Pernilla Andersson (Shortlist) Jag tycker vissel-hooken till låten The Good, the Bad and the Ugly av Ennio Morricone är oslagbar. Samtidigt är det svårt att välja endast en låt. Gimme gimme gimme-orgelhooken av Abba ligger också bra till. Introriffet på Back in black är också en jävligt bra hook. Vet inte om det har blivit viktigare, men det är klart, får man till en rejält bra hook så är det ju kalas. Tycker dock att letandet efter den perfekta hooken har gått lite överstyr. Tycker ofta att man kan höra på hitmusik idag att hookarna är skitnödiga. Visst, man minns hooken, men är den så bra egentligen? Det finns ju förstås en poäng med irriterande hookar som inte vill lämna skallen, men för mig är det inte en väg att gå. En bra hook är ofta ganska kort, sällan har man hört en 30-sekundershook. Tycker också att den kan ligga i princip i vilket instrument som helst. Dumb Dan (Daniel Lindeberg) ”We Are The Robots” av Kraftwerk. Alla som hört den minns den. Kraftwerk är bra på att kombinera catchiga melodier med roliga effekter. Viktigare. Hookar har alltid varit viktiga, men idag räcker det inte med en effektiv melodi, även soundmässigt måste det finnas hookar att hänga upp lyssnandet på. Tänk på att resten av arret måste framhäva hooken och skala därför bort allt onödigt. Fredrik Thomander (Epicentre) ”Who-hoo” i Song 2 med Blur. En bra hook är livsviktig i dag när utbudet av musik är så stort. Att kombinera en lättillgänglig melodi med ett annorlunda uttryck samt att någonstans lägga till ett överraskningsmoment. Hanne Sørvaag Just nu är det nog ”ella, ella, ella”-delen i låten Umbrella med Rihanna som har den bästa hooken, tycker jag. Den upprepas mycket, och det är ett nytt och annorlunda ord och det gör det intressant. Annars är det bara hantverksmässigt bra och starka melodier som alltid fungerar. Av mina egna låtar är det min listetta i Norge, ”Brief & Beautiful”, som i öppningslinjen till refrängen går upp på en hög ton som är lite oväntad, ett klassiskt rysningstrick. Nu är det stort fokus på hookar. Ju fler låtar som kommer ut, desto hårdare blir konkurrensen om att sticka ut och få till en låt som folk kommer ihåg. Ja, hooken blir viktigare och viktigare och som låtskrivare försöker man hitta fram till det som är lite speciellt, både i melodin, texten och i spåret som helhet. Det finns ju inga regler men det finns en hel del verktyg som kan vara smarta att använda om man vill få till en hit med bra hook. Spara noterna i refrängen tills man kommer dit. Ofta har ju refrängen högre toner, man vill ju att lyssnaren ska känna att ”här kommer refrängen”. Ett lyft, eller en tydlig markering på något sätt. Textmässigt kan det vara bra med ett ord som lyssnaren kommer ihåg, så man hör vad titeln är och gärna så att man utifrån den förstår vad låten handlar om. Niklas Olovson (ena halvan av producentduon Machopsycho) Tar mig emot lite att säga Winds of change med Scorpions, men det där jävla visslandet i introt är ju lika genialiskt som vedervärdigt. En annan grym hook har Cardigans i sin låt My Favorite Game. Får man till en bra hook idag i sin produktion så har man lyckats halvvägs med att få med låten på skiva, kanske till och med som singel. Hooken är ju verkligen inte allt, men visst är det viktigt. En riktigt bra hook ska vara enkel, irriterande enkel, samt kraftfull. Och om man nu har hittat en sådan hook ska man ta i utav helvete och inte gömma den i musiken. Ta ut svängarna och slänga ut den, kletig och självhäftande i ansiktet på folk! Hookar vi minns Axel F, Harold Faltermeyer 1999, Prince 19, Paul Hardcastle Cotton Eye Joe, Rednex Da Funk, Daft Punk The Final Countdown, Europe Crazy in love, Beyonce Born in the USA, Bruce Springsteen Good Vibrations, Beach Boys Another Brick in the Wall (Pt. 2), Pink Floyd Personal Jesus, Depeche Mode Das Modell/The Model, Kraftwerk Scar Tissue, Red Hot Chili Peppers Epic, Faith No More Smells Like Teen Spirit, Nirvana Play that funky music, Wild Cherry Hookar vi helst vill glömma (men inte kan) Macarena, Los del Rio Boten Anna, Basshunter I’m too sexy, Right said Fred Where do you go, No Mercy Sexy eyes, Whigfield ATB, 9pm Boys boys boys, Sabrina
  2. När du precis har skrivit en låt kan du räkna med att ditt omdöme inte är det bästa. Här är verktygen som hjälper dig att förbättra dina låtar och ta dem till nästa nivå. Om du känner dig nöjd och stolt så är du förälskad i din egen skapelse. Och när man är förälskad så ser man som bekant inte några skavanker eller fel. Följ de här stegen för att förbättra din låt, och kolla om den håller när du granskar din förälskelse med kritiska öron. Bild: Pixabay 1. Vila Försök glömma din darling, låt sången vila i minst tre dagar, gärna en vecka. 2. Gå igenom låtstruktur och dynamik Lägg orden åt sidan och lyssna först bara på hur energin i musiken böljar. En riktigt bra låt drar ditt intresse in i låten med en stark start och håller ditt intresse kvar genom att den böljar dynamiskt mellan höjdpunkter och dalar, och genom att den balanserar mellan det förutsägbara och det som överraskar. Gör ett schema över delarna i låten utmed en linje: intro, vers, refräng och så vidare. Markera med kurvor hur energin böljar. Det normala är att det finns tre eller fyra energicykler i varje låt. Finns det tydliga höjdpunkter i energin? Om du har ritat en energikurva som ser ut som under "Otillräcklig dynamik" nedan, är det troligt att du behöver skapa en större kontrast mellan till exempel vers och refräng. Bra dynamik Otillräcklig dynamik Det vanliga är att verserna har lägre intensitet och mindre komplicerad melodi för att lyssnaren ska kunna fokusera på texten, och att refrängerna har en stegrad intensitet. Det kan åstadkommas till exempel genom att melodin ligger högre upp i tonhöjd, att det finns större melodiska språng, en mer intensiv rytmisering, en annan rytm i ackordväxlingen och/eller andra ackord än i versen. Låtens så kallade hook eller krok, det man kommer ihåg efter att ha hört den för första gången, brukar finnas i refrängen. Där är det också vanligt att låtens titel återfinns. Refrängen är låtens återkommande centrum, och det är viktigt att den är så stark att den tål att repeteras flera gånger, och att den skiljer sig från verserna. Introt och första versen är viktiga, det är där du sätter tonen, skapar stämning och väcker förväntan. Finns det kontrast mellan låtens olika delar? Om inte, kan din låt sakna nödvändig dynamik och uppfattas som monoton och långtråkig. Om du vill upprepa refrängen en extra gång på slutet är tricket oftast att lägga till en brygga, en del som skiljer sig musikaliskt till exempel genom att gå i moll om sången tidigare gått i dur. Bryggans syfte är att överraska med ny energi, en annan rytmisering, andra harmonier, för att det ska kännas fräscht att komma tillbaka till refrängen igen. Låtens olika delar ska flyta naturligt in i varandra. Om en övergång från vers till refräng känns onaturlig kanske du behöver lägga till ett så kallat prechorus eller en förrefräng, vars syfte är att tydligt förbereda för refrängen. 3. Arbeta med texten Renskriv din text på dator och skriv ut den. Läs den som text utan att lyssna på musiken. Om berättarrösten, tidsramen eller scenen ändras under sångens gång är det viktigt att detta är logiskt och begripligt för den som lyssnar. Du kan också pröva att ändra berättarperspektiv för att se om detta förbättrar sången. Den berättarröst som kommer lyssnaren allra närmast brukar vara första person, jag, i kombination med andra person, du direkt tilltal. Lyssnaren upplever det då som om den som sjunger själv har upplevt det den berättar om, och om han eller hon sjunger till ett du så känner sig lyssnaren direkt tilltalad. Tredje person, han/hon, ger mer distans och lämpar sig bäst i berättelsesånger. Prova dig fram. När det gäller tidsramen brukar nutid bli starkast för den som lyssnar, dåtid lämpar sig bäst när du berättar en historia om något som hänt. Framtid är den ovanligaste tidsramen. Har sången samma språkbruk rakt igenom? Använder du ett vardagligt språk eller ett mer poetiskt? Ofta är talspråket bäst, det blir konstigt att använda uttryck eller ord i en text som du inte normalt skulle göra. Är texten mer poetisk och metaforisk kan du inte tillämpa den här regeln strikt, men försök hålla dig till samma språkliga ton rakt igenom låten. Beskriv dina egna unika upplevelser. Utgå gärna från sinnena syn, hörsel, känsel, inre kroppsförnimmelse, doft och smak. Speciellt när det rör sig om de stora slitna orden som till exempel kärlek. I en sång om en kärlekshistoria som tagit slut sjunger Lena Killgren: "Jag tänker på dig, en smak av honung i min mun". Direkt förflyttas lyssnaren till minnet av en sensuell kärleksupplevelse och alla i publiken suckar och vet hur det känns att sakna en sådan passion ... Välj det specifika (äpple) framför det generella (frukt). Välj det konkreta (”snödroppar tittar fram i snöslasket”) framför det abstrakta (”våren är på väg”). Leta efter de specifika namnen. Skriv inte "blomman var så vacker", använd namnet på en specifik blomma som kanske i sig förmedlar något. Det är skillnad mellan en lilja och en maskros. Ordet vacker är allmängiltigt – vad är vackert för just dig? Beskriv det så blir det en bra sångtext. I en sång ska vi på ett litet utrymme hinna säga mycket. Ju mer konkreta och specifika vi är desto mer engagerande och trovärdig blir texten. Berättar varje ny vers något nytt, ger den ny information eller en ny belysning åt refrängen? Varje vers bör tillföra något nytt eller föra handlingen vidare, men om du kretsar runt ett känslomässigt tema snarare än att du berättar en historia, är det ibland svårt att ge nytt innehåll åt varje vers. Begreppet "second verse hell" belyser hur svårt det ibland kan kännas att få till en lika bra andra vers som den första. Ett sätt att utveckla temat är att inkludera motsatsord eller fraser som innehåller motsatser. Till exempel "en kärlek med taggar". I själva motsättningen finns det ofta mer dramatik och historier att utveckla. Har du skrivit i första person kan du i stället hitta på en person som upplever det du upplever och ge henne/honom en karaktär, ett livsöde, ett temperament, ett utseende. Genom metoden att samla mer material associera fritt och skriva saker som relaterar till temat utan att direkt skriva vidare på själva sången kan du hitta nya fraser att använda. Variera rimflätningen. En text blir ofta starkare om du har olika rimflätning i de olika delarna. I verserna, som förmedlar mycket information, brukar det passa med mindre tät rimflätning, medan refrängen ofta blir ännu mer catchy om du rimmar på varje rad. 4. Hitta samspelet mellan text och musik Lyssna på sången i sin helhet. Melodin bör helst följa ordens inneboende melodi och rytm. Om du säger frasen och lyssnar på rytmik, betoning, pauser, eftertryck så bör musiken också spegla detta. Helst ska det finnas en ton på varje stavelse, annars finns det risk för att text och musik inte känns som om de hör ihop. 5. Få respons på det du har gjort Presentera din sång för en välvillig och gärna kunnig lyssnare vars musiksmak du respekterar. Be att få konstruktiv kritik och praktiska tips om hur han/hon skulle ha gjort för att förbättra låten. I serien: Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt (denna) Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna Om artikelförfattaren Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
  3. Genom att samarbeta med andra låtskrivare kan du bli mer kreativ. Fem låtskrivarproffs berättar om hur de brukar jobba med andra. Ett plus ett är ofta mer än två! Att skriva en låt ihop med en annan person blir ett allt vanligare framgångskoncept – I USA är det nästan mer regel än undantag att stora hitlåtar skrivs av minst två låtskrivare. För dem som lever på att leverera låtar till andra är co-writing ofta ett måste. Den vanligaste formen för co-writing är att man delar rättigheterna i lika många delar som personer som deltar i co-writen, oavsett om någon varit betydligt mer aktiv än övriga. Flera av de artister jag talat med rekommenderar att du förbereder dig inför ett möte med en idé av något slag – en textidé, ett musikaliskt utkast, ett riff. Säg ja till alla idéer som spontant dyker upp och pröva dem i praktiken. Undvik att säga negativa saker om din co-writers idéer. Pröva det han eller hon föreslår, och om du inte gillar det, kom med ett eget, annorlunda förslag. Var prestigelös, ha fokus på att skapa en så bra låt som möjligt, det är viktigare än vems idéer som förverkligas. Blir ni inte 100 procent nöjda eller färdiga med låten under den tid ni avsatt så kan det vara bra att låta sången mogna och göra justerin-gar i efterhand. Var noga med att informera din partner om du tänker spela in låten, eller om du vill ändra något i det ni gjort. Glöm inte att Stim-anmäla. Ibland kan två personer göra två olika varianter av samma låt. Var tydlig i allt ni gör och hitta överenskommelser där ni är överens. Varför ska man ägna sig åt co-writing? De hinder eller utmaningar som man kan fastna i när man skriver en låt ensam går oftast dubbelt så lätt att lösa när man är två. Att skriva ihop med en annan låtskrivare innebär att man får en injektion av nya idéer, ackordgångar, grooves, uttryckssätt, ordval och förhållningssätt. Man lär sig massor genom att öppna sig för en annan kreatörs sätt att hitta lösnin-gar. Skriva på svenska eller engelska? När jag själv började skriva regelbundet tillsammans med andra låtskrivare runt om i världen förändrades min karriär dramatiskt. Jag hade dittills bara skrivit och gjort plattor på svenska. Plötsligt blev den marknad jag kunde vända mig till betydligt större. Sedan jag började skriva tillsammans med engelskspråkiga artister har jag turnerat i stora delar av Europa och i USA. Förutom att mina samskrivna låtar har kommit ut på andras plattor i Danmark, USA, Kanada och Tyskland, så har jag etablerat ett internationellt nätverk som öppnar massor av dörrar och möjligheter. Ett fantastiskt sätt att ge sitt eget skrivande en riktig skjuts är att åka på ett så kallat songwriting-retreat. Under en vecka skriver man oftast med en ny partner varje dag, och jobbar varje dag med en ny låt. På kvällarna får man feedback på det man skrivit. Min första erfarenhet av detta var när jag åkte till Samsö i Danmark 2003. Den allra första kvällen satt jag i en stor ring med 20 olika låtskrivare från hela världen. Alla presenterade sig med en låt var, och jag kan intyga att nervositeten steg betydligt mer än vid ett vanligt scenframträdande, när artist efter artist levererade den ena fantastiska låten efter den andra. Men mot slutet av veckan var känslan av rädsla ersatt av en upplevelse av att de här människorna var mina allra bästa vänner, det var som att få en ny familj, där alla delade samma passion – musiken. Jag har fortfarande tät kontakt och samarbeten med flera av artisterna från detta låtskrivarläger. Idag driver jag själv liknande låtskrivarretreater. Jag ser också till att själv delta på minst ett retreat varje år för att ladda batterierna, för det är det man gör. Jag kommer garanterat hem med enormt mycket energi och lust att kasta mig över karriären igen med hjälp av alla kontakter, kunskaper och nya låtar. Man vet aldrig vad som händer när man co-writar! Nyligen fick jag veta att en av mina sånger från senaste plattan Heaven & Hill placerat sig som finalist i International Songwriting Competition, med domare som Tom Waits och Peter Gabriel. Jag hade inte ens skickat in låten, det hade min co-writer Markus Rill gjort. Nästan varje svensk tidning skrev om det här i mars. Fredrik Kempe testar ny genre – Ett sätt gör mig att få ny inspiration är att byta genre. Då har jag en enorm glädje av att samarbeta med någon som kan genren. Den största anledningen till att jag co-writar är att få jobba med en producent som är expert på just den genre som jag för tillfället är intresserad av. Någon som kan hitta rätt sound och som verkligen kan den typen av musik. – En fördel man har när man co-writar är att man har en tidsram att hålla sig till när man skriver ihop med en annan person, och att man har någon man direkt bollar sina idéer med. Det förenklar processen och gör den kortare. Det är inte alltid det blir en bättre låt för den sakens skull. När man jobbar ensam har man obegränsad tid och det gör ibland att slutresultatet blir ännu bättre. Fredrik Kempe. Foto Pär Bäckstrand, TV4 – Men det finns också en massa saker som kan bli fel i en co-write. Problem kan uppstå precis som i alla relationer om man inte känner sig trygg med varandra. Jag går inte in i en co-write som en affärsman, utan jag går in med själ och hjärta. Kreativa människor kan vara rätt otrygga och det kan bli fel. Det har hänt att jag har lämnat en co-write av den anledningen att ingenting faktiskt kändes rätt. – Försök att försätta dig i en känslostämning som gör dig kreativ. Ett sätt är att ta med några bra idéer. Det behöver sedan inte bli de idéerna man utgår från, men det kan vara en tändsticka som får elden att börja brinna. – Ett exempel på en co-write som resulterade i ett väldigt lyckat resultat var när jag och Bobby Ljunggren skrev Hero. Vi träffades vid elvatiden på förmiddagen och skrev en hel låt rätt fort. Sen gick vi på lunch. När vi kom tillbaka hade vi glömt melodin, vi hade bara spelat in ackorden. Då skrev vi en ny melodi på fem minuter, det blev jättehiten Hero. Det handlar ofta om att jobba sig in i en viss sinnesstämning och utifrån den lyckas man sedan skapa det där lilla extra som verkligen berör. Aleena Gibson är inte rädd – Jag co-writar för att få tillgång till en annan persons kompetens, till exempel det en musikproducent kan tillföra. I sin tur behöver de mig för att jag kan bidra med bra text och melodi. Men jag skriver också med andra för att jag njuter av att göra det. Man får nya synvinklar, nya idéer, andra universum att ta del av. Co-writing-relationer är speciella, man får ju barn ihop, och tillsammans undrar man, och oroar sig för, hur det ska gå för barnen där ute i världen. Och man älskar dem, oavsett hur det går. – Jag fick en hit efter att ha jobbat med låtskriveri i fyra år och den fick jag tillsammans med en co-writer. Det skapade en efterfrågan och folk ville ha mina låtar. Sen har det bara flutit på. Det roliga är att man oftast inte har träffat den här personen man ska skriva med innan. Mitt tips är att inte vara rädd utan att bara frimodigt hoppa rakt in i det intensiva mötet som en co-write är. I 99 procent av fallen blir det väldigt bra. Aleena Gibson. – Egentligen är jag singer/songwriter och vill framföra mina egna låtar och nu håller jag på med en egen platta. När jag skriver åt mig själv letar jag mer efter det konstnärliga uttrycket än det rätta formatet/uttrycket som ska passa en annan artist. –Samarbeten kan leda till oväntade saker. Till exempel är jag med i ett band som heter Creep Crew och som gör barnprogrammet Creep School. Jag har inte tittat på programmet någon gång, men tjänar massor av pengar på den låten som jag co-writat, och det är jag som sjunger den. För ett tag sen kollade jag på Youtube, och det fanns massor med klipp på den här låten. Folk undrar vem sångerskan med den sexiga rösten är – och det är ju jag! Brett Perkins om co-writing – Att arbeta med en annan låtskrivare för mig bort från min vanemässiga approach till låtskriveri och ger nästan alltid något mer intressant och annorlunda än om jag skriver själv. Co-writing ger mig också mer frihet och ett vidare perspektiv, mindre av en negativ egofixering som lättare uppstår när det bara är ”min sång”. Brett Perkins. – En utmaning som finns när man skriver ihop är när det är läge att säja ”nej, jag vet att vi kan göra det här ännu bättre”, istället för att säja ja till en idé från partnern. Ett av mina bästa minnen från co-writing var i mötet med Teitur från Färöarna. Vi skrev sju fantastiska sånger under några få möten. Irene Peet tänker utanför ramarna Irene Peet är musikförläggare och äger Feature Sounds och Lady Marmalade Music. – Varje co-write är unik och inspirerande och får mig att tänka och skriva utanför mina egna ramar och gör mig till en bättre låtskrivare. Idéer, tankar, känslor, melodier, ackord och musikstilar blandas, man bollar idéer för att hitta den bästa idén och det är roligare än att skriva själv. Andra fördelar är att man delar på demokostnaderna och båda pitchar låten för placering. Det som kan vara svårt är om någon av parterna, på grund av sitt ego, inte kan släppa en idé som inte funkar. Det händer med många som inte är vana att co-writa. Ifall den ena parten är för kontrollerande kan det hända att man inte kan uttrycka sig och man blir emotionellt och kreativt blockerad. – Mitt bästa tips inför en co-write är att ha en grundidé, kanske en melodisnutt som du tar med till mötet. Sitt ner och prata öppet om livet med din låtskrivarpartner innan ni börjar skriva. Det skapar ett djupare förtroende och man öppnar sig emotionellt. Ha gärna ett gemensamt mål – vem ska låten skrivas till, fastställ en demobudget och deadline och skriv ett låtskrivaravtal Jade Ell samlar på text – Det magiska med en co-write är att man tillsammans hittar en tredje ”individ” – eftersom man samtidigt kan vara lyssnare. Det handlar även om energi, det finns en förväntan och inspiration, att man gemensamt ger sig av på en resa där man fångar upp det omedelbara och omformar det till en låt. – Det som kan göra det svårt är om man inte bestämmer för vilken stil och till vem man skriver – då kan det vara svårt att veta vilket budskap och vilken produktion låten ska ha. Det är förutsättningen för att kunna komma framåt. När det finns prestige inblandat kan det också bli jobbigt. Jade Ell. Foto Peter Erichsen. – Jag samlar på titlar och fraser som fastnar, och som gör att man kan komma igång. Det är viktigt att ha lite ”bensin” för att sätta igång motorn. Nu ska jag till Hamburg för att skriva för ett nytt emorockband, så jag förbereder mig genom att lyssna på deras favoritlåtar och samlar hop textidéer som passar deras universum. Ett roligt minne från en co-write var när jag var i Toronto på en writing camp för Pop Idol. Jag var lite sen till en co-write med Mark Jordan och John Capek. De hade börjat jamma lite på en idé. Mark satt och sjöng i ett hörn rakt in i en gammal bandspelare. Jag smög mig in och lyssnade på vad som var på gång. De nickade till mig och fortsatte. Det lustiga var att jag inte ens hade sagt hej – men så hörde jag vad man kunde göra med refrängen, och jag började sjunga lite försiktigt när Mark tittade upp och sa ”go on – you’re onto someting there”. Så hade vi skrivit en låt – utan att vi riktigt visste vem den andra var. I serien: Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra (denna) Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna Om artikelförfattaren Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
  4. Michel Zitron har varit med och skrivit hitlåtar som Save the world och Don't You Worry Child med Swedish House Mafia och Fade Into Darkness med Avicii. Här berättar han om sin väg till de stora framgångarna. Michel Zitron i en av Studios plåtningar. Foto: Johanna Hanno. Det är roligt att tala om låtskriveri med Michel Zitron, låtskrivare och producent, delaktig i låtar och produktioner med artister som Pauline, Jasmine Kara, Avicii och Swedish House Mafia. Han brinner för att skriva bra låtar och producera musik och när vi ses i hans studio, blir det ett samtal om hårt arbete, inspiration, kontakter – och vikten av att gå på krogen. Jag är imponerad av det jag har hört, trots att Michel Zitron skriver i en annan genre än min egen. Många av de begåvade låtskrivare och musiker jag har stött på har en ödmjuk och sympatisk inställning till musik – och det gäller också Michel. Det är hårt jobb, kontinuerligt arbete och lite tur som gäller för att lyckas med bragden att få fram en hit. Och just nu är Michel lycklig över framgångarna med låten Save the world med Swedish House Mafia. – Det är min första stora internationella framgång. Den har legat etta på Itunes-listan i England. Min första världshit, säger han stolt. Hur gick det hela till? – Det var en massa tillfälligheter som bara klaffade. Jag var i Los Angeles samtidigt som Vincent Pontare och Sebastian Ingrosso. Jag och Vincent är jättenära vänner och har skrivit ihop tidigare. De var båda i studion i LA och gjorde grunden till Save the world. När vi kom till Sverige fick jag beatet på låten för att Sebastian, som är med i Swedish House Mafia, ville att jag skulle skriva vidare med John Martin. Vi skrev text och melodi, och en månad senare blev det Swedish House Mafias nästa singel. John Martin sjun-ger på den också. Axwell, Sebastian Ingrosso och Steve Angello i Swedish House Mafia. Foto: Carl Linstromm. Bakom nästan varje världshit verkar det vara flera låtskrivare inblandade. Hur kommer det sig? – Nu för tiden funkar det ju oftast så. Man använder sig av sina kontakter utomlands när det gäller låtar som man vill ska slå internationellt. Man skickar till exempel en låtidé till någon artist eller producent utomlands och frågar, vad tycker du om det här? Jo, skitbra, säger de, och skriver kanske en text till idén och skickar tillbaka låten. Och så spelar man in den, och då kanske någon ytterligare blir inblandad. – Sedan är det mycket politik också. Artisten som ska använda låten kanske vill komma med på ett hörn, då kan det hända att man låter artisten till exempel skriva verserna. Ofta är ett helt team med på en hit. Är kontakterna i musikbranschen viktiga för att lyckas? – De är jätteviktiga! Det finns ju en massa folk i branschen som är duktiga men som aldrig når ut för att de kanske inte har rätt personer bakom sig. Det smärtar mig att säga det, och det låter så himla ”branschigt”, men kontakter är A och O. Man måste ha en stenhård vilja att nå fram till sitt mål och på den vägen är kontakterna avgörande. Om man är ny i branschen och undrar hur man egentligen får de här viktiga kontakterna. Har du något tips? – Om jag ska vara ärlig, så är nog det bästa att gå ut på krogen. Så är det. Många av mina kontakter har jag knutit på krogen. Det handlar om internet också såklart. Det gäller att vara där. Att prata med folk, och inte vara rädd för att vara intresserad. Har man hållit på ett visst antal år så stöter man ju såklart på människor med samma intresse. Det är bara att leva och vara i musiken så stöter man på människor som är likasinnade. Stockholm är så himla litet, Sverige är så litet. Michel Zitron började turnera med en sambagrupp redan som barn. Foto: Johanna Hanno. Vad betyder melodierna för dig? – Jag är en riktig melodifantast. Det är väldigt viktigt för mig att ha stora melodier. Det är väl ett svenskt arv. Jag gillar stora melankoliska melodier. Jag lyssnar på massor av musik, men finns det inga melodier så kan jag inte tycka att det är bra. Hur har du kommit fram till den punkt där du är i dag? När började du ägna dig åt musik? – För mig har det alltid varit naturligt, musiken har varit min väg sedan dagisåldern. Jag har alltid varit en teaterapa och gick på Vår Teater redan när jag var sex–sju år. En dag såg jag en jättestor trumma i hallen. Jag gick fram och började slå på den allt jag kunde. Då kom det ut en lång skäggig latinamerikan och sa argt: Vad gör du, du får inte slå på trumman! Jag blev skitskraj. Då berättade han att han precis hade startat en sambagrupp för barn på tisdagar och att jag kunde komma. Jag började turnera med den här gigantiska sambagruppen i några år och sedan började jag spela trummor. Senare tyckte jag att trummor var för tråkigt, jag ville stå i rampljuset. Och så började jag sjunga och spela egna låtar i stället. På den vägen är det. – Jag tror på hårt jobb. Även om jag skriver jämt så är varenda låt som ett litet krig för mig, ett litet krig med mig själv. Jag är väldigt kritisk. Vissa kan bara spotta ur sig låtar, men det kan inte jag. Varje låt betyder någonting, även en banal poplåt. Därför har jag också medvetet slutat skriva med folk som jag inte riktigt klickar med. Folk som är inne i hitmakeriet, som tycker att det ska vara exakt den här mallen, för det här skivbolaget söker den här typen av låtar till den och den artisten. Jag tror inte man gör hitar på det sättet. Jag tror att det funkar på ett helt annat sätt egentligen. Varför väljer du att skriva åt andra artister och inte åt dig själv? – Jag har lite egna projekt också, och jag skulle ljuga om jag sa att det inte finns en artistdröm i bakhuvudet. Men just nu har jag inte samma behov av att synas på det sättet. Jag älskar fortfarande att stå på scen, men man låser sig så himla mycket när man är artist. Är jag låtskrivare kan jag skriva till en massa olika artister, jag kan skriva till artister som inte är i Radio Rix- formatet. Jag kan göra sådant jag gillar. Friheten är viktig för mig. Jag har märkt att jag kan så många olika stilar, och jag spelar många instrument, jag vill inte låsa mig. Jag kan bara ”go nuts” här inne i min studio och göra det jag känner för. Jag lämnar Michels studio där en artist har fått vänta under intervjun. Medan de återupptar arbetet tänker jag på vårt samtal, och inser att den framgångsformel jag brukar predika när jag coachar artister har fått ännu en bekräftelse: Gör det du älskar till hundra procent. Bli bra på det du gör. Samarbeta med likasinnade. Sätt upp tydliga mål. Ta steg för steg – och ha kul på vägen. Då får du garanterat ett liv som är roligt att leva. Och framgång – förr eller senare. I serien: Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna (denna) Om artikelförfattaren Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
  5. Vilken låtskrivartyp är du egentligen? Att ta reda på det är första steget om du vill utvecklas, bli bättre som låtskrivare och få fart på karriären. Vi vägleder dig. Om du har skrivit låtar ett tag har du säkert upptäckt att vissa delar av låtskrivarprocessen är mycket enklare än andra. Kanske har du massor av idéer och halvfärdiga låtar som ligger i byrålådan och som du tycker är jättesvåra att göra färdiga. Kanske får du hur många musikaliska idéer som helst, men tycker att det går trögt att skriva text. Du kanske har lätt för att skriva en berättelse från början till slut med konkreta, vardagsnära iakttagelser, eller så skriver du alltid utifrån känslostämningar och använder uteslutande bildspråk. Det kan finnas många anledningar till att du fastnar i ett visst mönster och gör samma låt om och om igen. En av anledningarna kan ha att göra med vilken hjärnhalva du har lättast att aktivera. Hjärnhalvorna har olika funktioner, och i den kreativa processen är båda involverade. Om du har svårare för att aktivera en av hjärnhalvorna kan också resultatet av din kreativa process bli mindre bra. För att nå ett riktigt bra resultat som låtskrivare är det idealiska att du pendlar mellan bägge hjärnhalvorna i den kreativa processen. För att generalisera kan man säga att ”vänstermänniskor” anses vara fokuserade, verbala och strukturerade, men kanske lite fyrkantiga, medan ”högermänniskor” är öppna, mönsterseende och intuitiva, men kanske lite kaotiska. Börjar du känna igen dig i en av grupperna? Bra, för även om uppdelningen är förenklad kan vi hålla oss till den som en metafor för två helt olika aspekter av den skapande processen. Och här kommer anledningen: Om du vet att du är bra på den ena aspekten av skapande, har du desto mer att vinna på att utveckla den andra! Så här kan man sammanfatta hjärnhalvornas olika funktionssätt: Den vänstra halvan rymmer språkförmåga (både tal och skrift), matematik, logik och analysförmåga samt jagets framtidsplaner. Den arbetar sekventiellt – koncentrerar sig på en sak i taget. Högra halvan står för förmågor som intuition, kreativitet, helhetsuppfattning, känslor, formkänsla, tolkning av ansiktsuttryck och musikalitet. Den håller sig till här och nu, men kan hålla många bollar i luften samtidigt. Om du i din låtskrivarprocess kan ge plats åt bägge världarna, kommer ditt slutresultat präglas av helhet och fulländning. Här bredvid hittar du ett enkelt test, som hjälper dig att ta reda på vilken hjärnhalva som dominerar i din låtskrivarprocess, och några tips om hur du kan utvecklas. Jag hoppas att några av tipsen kan vara av nytta även om du inte kan känna igen dig själv tydligt i ”typerna”. Vill du veta mer om hjärnhalvornas funktioner i den kreativa processen rekommenderar jag två böcker: min egen ”Lathund för låtskrivare” samt ”The Songwriters Idea Book” av Sheila Davis. Testa dig själv Här följer ett mycket enkelt test som du kan fylla i för att avgöra vilken av hjärnhalvorna du troligen domineras av. Fundera inte för länge utan svara snabbt på frågorna. Varje siffra har ett a-alternativ och ett b-alternativ – ringa in det alternativ som stämmer bäst. Det är självklart svårt att välja eftersom de flesta människor har lite av bägge förhållningssätten, men för att du ska kunna få fram ett resultat i det här testet, välj det som känns mest riktigt. 1A. Du är social och utåtriktad, med stort behov av att interagera med andra människor för att hitta lösningar och svar på problem. 1B. Du reflekterar och söker dig i första hand inåt för att hitta svar på frågor. Du föredrar att arbeta ensam om du har möjlighet att välja. 2A. Du är flexibel och öppen och håller flera bollar i luften samtidigt. Du behöver frihet och är obunden av tid. Du får energi i sista minuten och har ett motstånd mot att avsluta. 2B. Du är välorganiserad, flitig och bestämd, tycker om att följa scheman och göra en sak i taget. Du arbetar utifrån listor, planer och mål, gör färdigt en sak i sänder och strävar efter att avsluta. 3A. Du värderar empati och medkänsla högt, du är accepterande och uppskattande. Du bemöter andra personligt och tycker om att knyta an till andra människor. 3B. Du är analytisk och kritisk, värderar logiskt och resonerar dig fram till svar. Du tror på orsak och verkan, upptäcker lätt olikheter och söker klarhet. 4A. Du är fantasifull, har lätt att förändras och ser mönster, helhet. Du anpassar dig genom din uppfinningsrikedom och din framtidsorientering, följer slumpen och accepterar formlöshet. 4B. Du är realistisk, praktisk, faktisk och konkret. Du ser de små detaljerna och är konsekvent, anpassar dig genom att fokusera på funktion. Du bryter ner saker i mindre delar och strukturerar. Hur många markeringar har du gjort för A respektive B? Har du tre–fyra markeringar på A har du troligen en större dominans av den högra hjärnhalvan i din kreativa process. Har du tre–fyra markeringar på B-alternativ har du troligen en större dominans av den vänstra hjärnhalvan. Öva upp hjärnhalvorna Tips för dig som är dominerad av höger hjärnhalva: Om du ringat in mestadels A-påståenden är du en extrovert, mottagande, intuitiv känslomänniska. Det som då lätt kan hända är att du översvämmas av idéer och att du har svårt för att slutföra dessa. Dina texter kan tendera att bli otydliga och ologiska. Du tycker din senaste idé är den absolut bästa och det är bara den du är intresserad av att hålla på med. Du har troligen lätt för bildspråk men mycket svårare för att skriva detaljrika, kronologiska historiesånger. För att utvecklas som låtskrivare, mår du väldigt bra av att pröva vänster hjärnhalve-strategier. När du börjar skriva på ett nytt sätt med nya verktyg kanske du inte tycker att resultatet blir lika bra. Det är självklart eftersom det tar tid att bemästra nya verktyg. Genom att göra en del övningar som inkluderar vänster hjärnhalva kommer du att utvecklas: Skriv detaljrika historiesånger. Använd ett konkret språk, undvik alltför många metaforer. Studera gärna andra låtskrivare som skriver detaljrikt och konkret och härma, till exempel Annika Norlin. Bra amerikanska countrylåtar har också ofta ett väldigt detaljerat språk och tydliga historier. Se till att slutföra en sång innan du börjar med nästa. Även om du inte blir riktigt nöjd med hela låten – se det som en arbetsskiss som du alltid kan ändra. Ha hellre med lite klyschor och uttryck som du inte tycker är perfekta än att stanna upp. Sätt parentes runt de orden, oftast hittar du en bättre lösning på sikt. Jobba steg för steg. Gör en sångskiss där du bestämmer på förhand vad som ska hända i de olika delarna. Tips för dig som är dominerad av vänster hjärnhalva: Du som markerat flest B-frågor i testet är troligen en introvert tankemänniska som gillar ordning och reda och vill veta att det du gör är bra – håller en viss kvalitet. Det kan hända att du har svårt att hitta idéer att skriva om. Du kan lätt fastna i detaljer och ha svårt att hitta ett ”flow” i musiken. Du skriver troligen mest detaljrikt och använder ett konkret språk. Inte så jag-centrerat, utan mer historier som har en logisk utveckling. Risken för dig är att du inte kommer vidare för att du kräver att allt ska vara perfekt, eller för att du inte får fart på fantasin. Du ska alltså lära av dem som är din motsats: människor drivna av höger hjärnhalve-strategier. Här är några utvecklande övningar för dig: Skriv tio minuter text varje dag utan en tanke på resultatet. Du ska bara försöka tömma ditt huvud på exakt alla tankar du har just nu. Lyft helst inte pennan från pappret. Om det blir stopp skriver du hur det känns att det blir stopp. ”Det blir stopp, fan va trist, vet inte vad jag ska skriva här, varför sitter jag här borde göra nåt vettigt…” och så vidare. Syftet är att du efter ett tag ska hamna i det tillstånd som höger-hjärnhalve-människor har så lätt för, i ett ”flow”. Skit i resultatet. Men läs igenom efteråt och ringa in ord och uttryck som känns inspirerande, skriv ner dem i ditt speciella idéblock. Om du bara lyckas hålla ut och göra detta dagligen i några veckor brukar det börja hända saker. Jobba med metaforer och bildspråk. Lär dig jämföra människor med djur, bilmodeller, väderlekar, blommor, maträtter (”Life is a Minestrone” sjöng gruppen 10cc…). Lyssna på andra artister som använder mycket metaforer i sina texter. José Gonzales är ett bra exempel. Improvisera mycket och ofta. Våga följa impulser, släpp på kraven att alltid slutföra. Börja lyssna på vad du har lust med, följ lusten – var olydig mot kravet att allt måste vara logiskt och smart. Lyssna på vad du känner och uttryck det i ord och musik även om du tycker det låter töntigt. För känslodagbok. I serien: Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare (denna) Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna Om artikelförfattaren Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se Artikeln publicerades ursprungligen 2011-09-22 09.26
  6. Att skriva en låt kan liknas vid att lägga ett pussel där bitarna utgörs av text, melodi, ackord, rytm och form. Låtskrivaren Eva Hillered tar dig från idé till den färdiga låten i sex steg. Att skriva en låt är ett pusslande med text, melodi, ackord, rytm och form. Själva pusslandet är en fascinerande lek och du kan börja i vilken ände du vill. Det finns inga rätt eller fel, men det kan löna sig att pröva nya vägar för att få inspiration. Inspirationen är igångsättaren och om du vill pröva att låta mig guida dig i den här låtskrivarprocessen ska du hela tiden följa det spår som känns mest inspirerarande för dig. Få sånger skriver sig själva, även om de flesta låtskrivare då och då får uppleva lyckan av hur en låt bara ”dimper ned”, helt färdig. Ibland kör man fast på ett rimord, andra gånger är det en specifik del som inte känns tillfredsställande och ibland är det textinnehållet. Konsten är att inte haka upp sig utan försöka jobba vidare med en annan del av pusslet. Lägg inte ribban för högt. Om du inte har skrivit så många låtar tidigare och kräver av dig själv att du ska skriva en dunderhit med en gång, är det ungefär detsamma som att inte ge ditt låtskriveri en chans överhuvudtaget. Proffslåtskrivare vet att kanske en av tio låtar blir så där kanon­bra, och att det är nästan omöjligt att komma fram till den tionde hiten utan att just först skrivit nio halvbra. I början av låtskrivarprocessen ska du ha fokus på att bara samla material, snarare än att skriva en låt. Med den attityden slipper du den kritiska rösten som kräver att varje fras ska vara fulländad. Först gäller det att få ihop ett råmaterial – ju mer omfattande desto bättre – som senare ska slipas till en låt. Det allra vanligaste är att man får en idé, antingen en textfras eller en melodi och ackordföljd, och så sätter man direkt igång och skriver tills det blir stopp. Jag ska visa på en annan metod, där du jobbar i sekvenser och pendlar mellan text och melodi. Du ska lägga olika pusselbitar och gå på de impulser och idéer som först visar sig. Om du ser låtskrivandet som ett pussel, så spelar det inte någon roll vilka delar du börjar arbeta med. Däremot är det väldigt bra att veta vilken större bild som pusselbitarna tillsammans ska bilda. I de avsnitt som jag kallar ”analysfas” är det meningen att du ska distansera dig från detaljerna och istället inrikta dig på den större bilden, den berättelse eller känsla du vill förmedla till lyssnaren. Om du vet vad du letar efter har du förbättrat oddsen att hitta det du söker. 1 Samla material Börja med utgångspunkt från antingen text eller musik. Undvik att börja skriva en låt – samla bara material. Det första alternativet är att börja med texten. Sätt av tio minuter varje dag under en vecka. Sätt på en timer. Skriv i tio minuter utan att lyfta pennan. Skriv ner allt du tänker på, beskriv dina känslor, tankar, saker som hänt, hur det ser ut där du sitter just nu, drömmar du hade under natten, önskningar, längtan, farhågor, minnen. Skriv utan tanke på resultat, mer som ett sätt att ”tömma systemet”. Efter en vecka ska du läsa igenom det du skrivit. Ringa in fraser som du tycker om. Associera fritt till dessa fraser. Du är fortfarande i insamlingsfasen, försök undvika att skriva en text, samla bara material. Jobba med detta tills du känner att du inte kommer längre. Lämna skrivandet och gör något annat. Läs igenom igen det du skrivit, fraser och associationer. Välj ut några fraser som du tycker inspirerar dig mest. Försök skriva om samma fras på så många olika sätt som möjligt. Ta till exempel frasen ”Lyckan lyser med sin frånvaro”. Omskrivet kan det bli: Jag saknar känslan av lycka. Jag längtar efter ett lyckorus. Lyckan gömmer sig långt långt borta. Jag har glömt hur den känns, lyckan. Hitta på en historia som är förknippad med din fras. Beskriv en plats där historien utspelar sig. Beskriv personerna som är involverade. Undvik allmängiltiga, ”stora” ord. Var specifik. Om du skriver om en himmel, vilken typ av himmel, vilken färg, vilket ljus? Om du skriver om en blomma, vilken art är det? Det är stor skillnad på en maskros och en förgätmigej… Om du beskriver någons skor, är det ett par tofflor eller ett par loafers i kalvskinn med tofs? På ett litet utrymme ska du beskriva så mycket som möjligt, ge en bild som kommunicerar en känsla eller en karaktär så tydligt som möjligt. Använd gärna ditt talade språk. Om du fastnar, säg meningen rakt ut. Skriv som du talar, det blir oftast bäst. Om du har ett språkbruk som är främst symboliskt, se gärna till att balansera det med en här och nu-känsla, försök att ge de stora orden lite kött och blod, så det inte blir för högt svävande och allmänt. Om du skriver glädje, hur känns glädje just för dig? Hur upplever du den i kroppen, har glädjen en färg? Att involvera sinnena ger en text extra skärpa och påverkar lyssnaren starkare. Det andra alternativet är att börja med musiken. Försök hitta en melodi till en rytm. Bestäm ett ”groove” eller en rytm som du antingen spelar in, eller som du skapar i något musikprogram eller en trummaskin. Improvisera en melodi till rytmen. Spela in. Lyssna och välj ut den starkaste melodin, håll på tills du är nöjd. Sätt sedan ackord till melodin. Pröva en mollvariant och en durvariant. Pröva att färga ackorden på olika sätt, add 9- eller moll 7-ackord till exempel. Pröva att utesluta tersen. Prova med andra bastoner än ackordets grundton. Leta tills du är nöjd. Du kan också utgå från en ackordföljd och improvisera en melodi till. Spela in när du tycker att du fått fram en melodi som fastnar och som du tycker om att sjunga. Experimentera med taktart och prova olika tempi innan du bestämmer dig för din utgångspunkt. Pröva om det är den tonart där din röst låter bäst. Spelar du gitarr är det lätt att höja med hjälp av ett capo. Om du kör fast Om du kör fast i textskapandet, fortsätt med musiken. Känns något för svårt eller krångligt, ta en kort paus. Då dyker ofta lösningen upp helt oväntat. Låt låtskriveriet ta tid och låt saker mogna. Det går sällan att pressa fram ett bra resultat. 2 Få text och musik att ingå ett lyckligt äktenskap Även här kan du välja utgångspunkt i antingen texten eller musiken. Vi börjar med texten: Utgå från en fras som du tycker är central i ditt textmaterial. Läs frasen till en tydlig rytm. Prova olika taktarter och tempon, tills du känner att det svänger och att du får rätt betoning på orden. Spela in din fras till det tempo som passar bäst. Lyssna. Hör hur den talade melodin låter, vilka ord är betonade? Var gör du uppehåll och kanske en liten paus? Vilken melodi finns i de talade orden. Rita gärna en grafisk kurva som visar hur talmelodin rör sig. Höj den talade melodin till ett sångbart läge. Sjung. Spela in. Lyssna. Oftast blir det bäst om man har en ton på varje stavelse. Om du tycker om resultatet kan du gå vidare. Sätt ackord till din fras. Spela in och lyssna. Nu kan du antingen gå vidare med textmaterialet eller fortsätta med melodi och ackord. Gör en liten analys av det material du nu har. Vad är det för stämning, och känslor musiken förmedlar? Vad är det för ämne du kretsar runt? Om du har mycket textmaterial så kan du titta på det och kanske har du flera fraser att gå vidare med. Om inte, skriv mer. Associera. Hitta liknelser, metaforer, rim. Om du skriver om sorg, skriv några fraser om det motsatta. Se om du kan få in en dubbeltydighet i din text (livet är sällan svartvitt, och vi är komplexa varelser med motstridiga känslor). Det blir alltid intressant när en text innehåller motsättningar, till exempel ”jag måste lämna dig för att kunna möta dig”. Saxa mellan musiken och texten och gå inte för långt med någon av dem utan den andra. När du fått fram den första delen, det vill säga en vers eller en refräng, är det dags för nästa fas. Med utgångspunkt i musiken: Lyssna på din inspelade melodi med ackord. Om du kan sätta musikstycket på repeat så är det bra. Lyssna om och om igen och associera. Vad finns det för stämning i musiken, vad speglar den för känslor? Ser du några bilder? Om detta vore filmmusik, vad ser du då framför dig? Händelser och personer eller naturscenerier? Skriv ner allt som faller dig in. Du kan också sjunga melodin om och om och bara ”blajsjunga” en text. Hitta på låtsasord eller sjung ord som känns sköna i munnen och som svänger med musiken. Ofta plockar man på detta sätt upp något inombords som man bär med sig på ett omedvetet plan. Acceptera alla ord som dyker upp. Tycker du att det blir superklyschigt, skriv ner orden och försök att uttrycka detta med andra ord. Pröva om något annat ord med likande betydelse går att få i harmoni med tonerna. Du kan också variera din melodi lite för att ord och text ska sitta bra ihop. Pausa när du fått ihop en del, det vill säga en vers eller en refräng. 3 Analysfas Nu har du kommit en bit på väg. Du har en del av en sång med text och musik. I det här läget är det dags att analysera vad du har. Först ska du försöka avgöra vilken del av sången du har skrivit. För att du lättare ska kunna ta ställning till detta gör jag en snabb beskrivning av de olika delarna i en sång och dess funktion. Läs först faktarutan om låtstruktur här ovanför och återvänd sedan till detta stycke. Efter att ha läst om låtstruktur kan du säkert avgöra vilken del det är som du har skrivit. Min erfarenhet är att de flesta får problem med att få till historien och texten. Om det är så också för dig, så börja analysera den text du hittills har. Har du redan en textskiss som du är nöjd med, börja då att skriva musik till de olika delarna. Var noga med att text och musik ska kännas som en enhet. Nedan följer några punkter du kan detaljgranska: Berättarröst Vad är det du skriver om? Vem berättar historien? Vad händer om du byter berättarperspektiv? Vissa texter blir starka om du utgår från första person – jag – men en del texter mår bättre av lite distans, särskilt berättelsesånger förmedlas bäst utifrån tredje person – han eller hon. Laborera, pröva olika berättarröster och se vad du tycker bäst om. Scenen Var utspelar sig sången? Finns det en särskild plats där detta sker, eller är det mer en beskrivning av tankar/känslor? Om det finns en plats, en scen där en händelse utspelar sig, brukar det fungera väldigt bra att presentera den i den första versen. ”Set the scene” säger man på engelska. Presentera också gärna de personer som finns med i handlingen. Om du mest beskriver dina egna tankar runt en känsla eller ett tema, kan du i så fall hitta fler bilder för dessa känslor, kan du likna det vid något annat, skapa fler metaforer? Tidsram Vilken tidsram har din vers? Nutid är det tidsperspektiv som oftast ger den starkaste inlevelsen. Dåtid ger mer av en distans, det är det vanligaste perspektivet om man berättar en historia eller om något som har hänt. Framtid är det ovanligaste tidsperspektivet. Gyllene regler Om du ändrar berättarröst eller tidsperspektiv under sångens gång måste detta vara logiskt och lätt att förstå för lyssnaren. Bäst resultat får du oftast om du bibehåller samma berättarröst och tidsram konsekvent genom hela låten. Undvik att ta in mer än ett ämne som du kretsar runt i en sång. Vi har kort tid på oss att utveckla vårt ämne, tre till fyra minuter ungefär. Det fungerar sällan att överlasta detta tidsutrymme med för mycket information och för många olika känslor. Håll dig till ett ämne, en berättelse, ett tema. Rim Har du rimmat? Det bästa är om du fortsätter med samma rimmönster. Har du rimmat rad ett och rad fyra så är det bra om nästa vers har samma rimmönster. Försök att ha ett annat rimmönster i refrängen. Oftast fungerar en tätare rimflätning bra i refräng. I verserna bör du däremot undvika att rimma på alla rader, det ger mer utrymme för att hitta exakta ord som tillfredsställer behovet av trovärdighet och äkthet. Webbplatser för rimord och synonymer: www.rhymezone.com dblex.com/rimlexikon kjell.haxx.se/rimlexikon www.synonymer.se 4 Lägg delarna i sång-pusslet När du har analyserat och bestämt dig för berättarröst, scen och tidsram ska du skriva en textskiss. Du ska måla upp hela bilden av sången så gott du kan, inte genom att faktiskt skriva hela sången, utan genom att beskriva hur du vill ha den. Utgå från en låtstruktur som passar det du hittills skrivit. Bestäm vad som ska hända i andra versen, hur du ska utveckla temat eller fortsätta historien. Hur ska du avsluta historien? Finns det någon oväntad eller spännande vändning du kan lägga in i sista versen? Skriv in ledord eller fraser i låtstrukturschemat, som du redan samlat på dig i insamlingsfasen. Kom ihåg att du alltid kan ändra låtstrukturen och även texten. Se hela tiden det du gör i detta skede som en arbetsskiss. När det gäller låtstruktur så kan du göra din egen variant som passar ditt textinnehåll och stämningen i låten maximalt. Den struktur som jag har skissat upp som exempel här i tidningen är den ultimata ”hitstrukturen”. Experimentera gärna med den. Denna låtstruktur är inte den bästa för alla sånger, det beror lite på ditt textinnehåll och vilken typ av musik du skriver. Om du berättar en historia så kan det fungera med vers–refräng-struktur, ibland fungerar det också bra att lägga till en brygga om man vill upprepa refrängen på slutet. Har du mycket text så kanske det passar bäst med en vers–vers–brygga–vers-struktur. Se då gärna till att ha en så kallad hookline i slutet av varje vers, denna fungerar som en minirefräng som binder ihop verserna och skapar ett mönster. Är det mer en känsla du beskriver kan du med fördel låta musiken få en större roll, pröva då den låtstruktur som jag visar i illustrationen. Arbeta tills du kommit fram till ett resultat där du har en skiss av hela sången, kanske med en del ”arbetsord” (ord som du inte är helt nöjd med), och en låtstruktur som du tycker känns okej, i all fall just nu. Spela in sången och låt den vila. 5 Sista analysfasen Lyssna avspänt på din halvfärdiga sång, ungefär som om du hade lyssnat på en sång på radion, undvik att ”leta fel”. Känn bara hur energin böljar, om du förstår historien, budskapet. Tänk på att delarna i sången bör ge kontraster men också flyta väl in i varandra. Finns det någon dynamisk höjdpunkt? Känns det hela tiden spännande att lyssna på sången? De ord, rim, eller delar som du inte känner dig 100 procent nöjd med är värda att jobba vidare med. Du kan leta efter synonymer, rim med mera på nätet (se sidoruta). 6 Feedback Det är alltid svårt att bedöma din egen låt. När man precis skrivit färdigt den brukar man ha en ”förälskelsefas” då man tycker att det är världens underverk man skapat, eller så är man åtminstone väldigt förtjust i att spela sången. Om du känner att du klarar av att få feedback så spela upp den för någon vän eller familjemedlem som du känner förtroende för. Be om att få konstruktiv kritik, det hjälper inte så mycket att bara få höra: ”det där var inte bra!”. Låtstruktur – de olika byggstenarna Intro Detta är lyssnarens första kontakt med sången, stämningen i sången etableras. I ett intro kan det också finnas en så kallad hook om det är en pop-, rock- eller schlagerlåt. Det är viktigt att introt har lagom längd, vanligaste felet är att göra det för långt. Prova olika längder. Lagom brukar vara två till fyra takter. Vers I versen berättas historien och behandlas temat. Melodin är oftast densamma för att lyssnaren ska kunna fokusera på textinnehållet. Ibland har versen en a-del och en b-del. Versen har oftast stegvisa rörelser melodiskt och mindre energi än i refrängen. Prechorus - förrefräng B-delen kan också kallas prechorus eller på svenska förrefräng. Förrefrängens uppgift är att tydligt förbereda refrängen, ett bra prechorus förmedlar känslan av att ”och så kommer refrängen”. Texten är oftast olika varje gång. Refräng Sångens centrum, här finns ofta sångens så kallade ”hook” eller krok, det vill säga den del man inte kan glömma fast man kanske vill, samt titeln på sången. Oftast innehåller denna del mer energi än verserna, genom större tonsprång eller annan rytmisering. Det är också vanligt att refrängens tonläge är högre än verserna. En bra refräng känns som ett lyft, och ska helst vara lätt att sjunga med i. Texten är oftast densamma, ibland kan det förekomma små förändringar av refrängen om detta krävs för att föra handlingen vidare. Brygga Denna del avviker ofta harmoniskt och/eller rytmiskt. Vanligt är att gå till ett mollackord om man varit i dur och tvärtom. Här behandlas texten ofta utifrån ett annat perspektiv. Har det varit en konkret vardaglig text blir kanske texten i bryggan lite mer filosofisk. Musikaliskt är bryggans uppgift att ta med lyssnaren på en liten tur bort från det förväntade upprepandet av vers och refräng och bidra med en förändring som gör att det känns skönt att komma tillbaka till refrängen igen. Mellanspel Vanligt är att använda introt, kanske halverat, det är också vanligt att denna del är instrumentell, precis som introt, men inget måste. Outro Det är också vanligt att använda introt till outrot, ibland behövs inte denna del. Prova och lyssna dig fram. I serien: Gör din första låt i 6 steg (denna) 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna Om artikelförfattaren Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
  7. När du kör fast i låtskrivandet kan du ta hjälp av det slumpmässiga i ditt musikskapande. Eva Hillered visar hur du hjälper slumpen på traven för att lyfta dina låtar. Det finns mycket inom låtskriveri som man kan lära sig rent tekniskt, till exempel hur man bäst bygger upp en bra låtstruktur – vi kan studera vad det finns för gemensamma drag hos sånger som blir stora hittar, hur man bäst presenterar en historia i miniformat och så vidare. Det finns dock en sida av hantverket som kanske är det mest fantastiska, och som gör att vi som börjat göra låtar blir nästan lite beroende av att skriva: Låtskriveriet ger en kick, en känsla av att det uppstår magi, och jag tror att det är väldigt viktigt att ge det som man kan kalla slumpen ett stort utrymme. Ta hjälp av slumpen Precis som man måste ha koll på sitt språk, på struktur, rimschema och att text och musik sitter bra ihop, så måste man ge en möjlighet för slumpen att lägga sig i för att en låt ska få en dragningskraft och kännas unik. Det finns massor av roliga exempel på hur det här kan gå till. Här är några konkreta tips: 1. Var öppen för det som sker där du är. Det du ser och hör i ögonblicket kan ge impulser till din låttext. Daniel Lanois, som inte bara är en världsberömd producent utan också en fantastisk låtskrivare, talar om att han har en massa lösa idéer som han låter ligga och vänta, tills något händer i verkligheten som gör att låtidén plötsligt kan paras ihop med en bra textidé. John Lennon satt ofta och spelade på gitarren samtidigt som han hade tv:n på. Då och då blev han berörd av ord som sedan hamnade i hans låttexter. Själv satt jag en gång i en skivbolagsstudio och höll på med en låt till min andra solo-cd. Versen var jättebra, liksom refrängen, men jag kom inte vidare. Då tittade jag bara ut genom fönstret där jag satt, det var ett galler för fönstret och solen sken. Jag började skriva ner det jag såg, utan tanke på om det skulle passa till låten: ”Se hur solen smeker taken, jag är inte riktigt vaken än, jag ser genom galler, jag har inte riktigt landat än i din varma famn, jag drömmer om ett annat land…”. 2. Öppna en bok, sätt fingret slumpvis på en fras och skriv ner den. Det här kan man ju tycka är lite hokus-pokus, men Ane Brun, som jag intervjuade för min bok Lathund för låtskrivare, berättade att hon ofta gör så och att den fras hon råkar peka på oftast knyter an till henne på ett magiskt sätt. Det viktiga är att du hittar något som inspirerar. När väl lusten att skriva går igång har du startat din ”låtskrivarmotor”. 3. Var vaken för de små detaljerna i vardagen, roliga uttryck, felsägningar, ovanliga uttryck… Jag hälsade på vänner över nyår och såg ett ljus som min kompis placerat utomhus på ett bord täckt av snö. På ljusets förpackning stod det: ”This fire floats on water”. Mitt låtskrivarjag gick igång direkt – vilken bra låttitel! Motsatsord är alltid intressanta i en låt. Direkt dök en melodi upp till orden ”My fire floats on water”. När jag åkte till USA strax därefter träffade jag den fantastiska låtskrivaren Janni Littlepage som har haft flera stora hitlåtar på den amerikanska marknaden. Vi skrev färdigt låten ”My Fire Floats on Water” efter min låtidé. Janni berättade om en otroligt vital 90-årig kvinna som är hennes vän och inspiratör, en konstnär som valt att i alla år leva ensam och följa sin passion istället för att gifta sig. Sången kom att handla om henne. Och nu ska vi försöka få Dixie Chicks att köpa låten … vi får se hur det går! I vilket fall blev det en väldigt bra låt. Som låtskrivare har man stor nytta av att förhålla sig öppen och vara vaken inför allt som händer runt omkring. Att skriva en låt är lite som att lägga ett pussel, ofta går det bra i början men sedan kommer man till en punkt där man saknar några bitar. Det finns ett uttryck som heter synkronicitet (Carl Gustav Jung myntade begreppet), och i stora drag handlar det om att den inre världen av tankar, önskningar och känslor korresponderar med den yttre, även om det sällan är uppenbart. I benådade stunder inträffar något i det yttre som gör att vi plötsligt kan uppfatta detta samband. Då uppstår känslan av att allt hör ihop, att man har tur och flyt. Det här får man ofta uppleva som låtskrivare – när man oväntat hittar den sista, överaskande pusselbiten som tillför låten en knivsudd magi. I serien: Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar (denna) Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna Om artikelförfattaren Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
  8. Ett vanligt problem vid textförfattande är att skriva rätt antal ord till musiken. För många eller för få ord kan låta krystat. Här visar vi hur du får text och musik att tala samma språk. Antingen har man lätt för att skriva musik och spela in snygga musikbakgrunder, eller så har man börjat skriva låtar utifrån texter – kanske genom att modifiera sitt gamla dagboksskrivande till låttexter. Det är så det oftast ser ut, vi har våra styrkor som låtskrivare i antingen musiken eller texten, och det är få som är lika starka på båda områdena. Foto © 2011 J. Ronald Lee Gemensamt för oss alla är att vi måste försöka få till en helhet, ett lyckligt äktenskap mellan text och musik. Och som i alla relationer måste man ibland kompromissa genom att offra ett favorituttryck, eller genom att förändra en musikdel man från början tyckte var genialisk. I bästa fall blir ett plus ett mer än två. Man skulle kunna säga att det finns en sorts ”sångspråk” som lämpar sig riktigt bra att gifta ihop med musik. Det är en ganska stor skillnad mellan texten i en sång och texten i en dikt, en novell eller en roman. Ett sätt att få inspiration och komma in i sångspråket är att lyssna noga på musik man själv blir inspirerad av. Sök upp texten till din favoritsång på nätet och läs den utan att höra musiken. Det som utmärker en sångtext är att det finns en tydlig form och rytm. Om du lyssnar på en fras riktigt noga kommer du att höra att orden i sig har en melodi, att det finns en naturlig betoning på vissa ord, en inneboende rytm. Om du säger frasen om och om igen, så kan du ofta höra att det känns naturligt att göra en liten minipaus på vissa ställen i frasen. Om du håller dig till den inneboende rytmen, melodin och betoningen i orden, så bidrar det till att text och musik verkligen känns som en helhet. Om du utgår från en textidé är det väldigt tacksamt att börja med en huvudfras, som kan tänkas vara hooken i låten. Du kan då hitta melodin bara genom att utgå från hur frasen låter när du säger den högt. Följ den naturliga betoningen, höj melodin från talläge upp till ett sångläge. Om ett ord blir betonat när du säger det – låt just det ordet få en högre ton i din melodi. Du kan pröva att säga din textfras till lite olika taktarter och lyssna efter när det svänger som bäst. Om du utgår från inspelad musik så pröva att först bara tala textfrasen till din inspelade bakgrund, som en rap, så att du får till ett sväng. Det generella rådet är att ha en ton på varje stavelse. Har du en melodi men ingen text kan du testa att improvisera en melodi med blajtext. Gå in i känslan och sjung om och om igen tills ord dyker upp spontant. Dels brukar de här spon­tanorden faktiskt ha en innebörd som stämmer med din egen känsla, och dels brukar de svänga bra ihop med melodin. Återigen, en stavelse på varje ton är grundreceptet. Det finns undantag – låtar som är väldigt ordrika. Om du till exempel lyssnar på Säkerts låt Vi kommer att dö samtidigt, så är vissa fraser fyllda med fler ord än vad som får plats om man räknar tonerna i den bärande melodin. Annika Norlin är också en artist som är en utpräglad textmänniska, hon är journalist i botten och skriver massor av text innan hon börjar med en låt. Det ger en annan känsla än en text som helt anpassar sig efter melodin. Om du lyssnar på Oskar Linnros Från och med du så är det en låt som strikt håller sig till en ton per stavelse, och som också har ett relativt regelbundet rimschema. Det ger en annan karaktär och bidrar till att det blir catchy och svängigt. Linnros använder sig också av ett så kallat inrim som skiljer sig från vanliga så kallade slutrim. Ett inrim är ett rim där olika ord rimmar inuti en mening. Så här låter det i Linnros låt: ”… men jag har samma trasor på och röker samma Marlboro.” Det kommer bara en gång i låten, men ökar svänget. Det vanligaste är att man använder sig av rim på något sätt, eftersom det ökar svänget och förtydligar rytmen. Rimorden får också en extra framträdande roll i texten, speciellt i så kallade slutrim, ord som rimmar i slutet av en rad. Undvik nödrim, och använd bara ord som är viktiga för sången. När man både vill rimma och undvika de värsta klyschorna kan man lätt fastna i rimträsket. Det går att ta sig upp genom att ändra rimflätningen. Ett bra knep är att inte rimma så ofta i verserna, där man utvecklar sitt tema eller berättar sin historia, men att ha en tätare rimflätning i refrängen, som är sångens centrum. Man kan också använda sig av alliteration för att förstärka rytmen i texten, det vill säga att flera ord börjar på samma bokstav. Det lämpar sig också jättebra för låttitlar, Ready to Run av Dixie Chicks är ett exempel. Att börja varje vers med samma fras men variera versens slutord är ett sätt att ge texten en rytmisering, att skapa en tydlig form och ett sväng som lämpar sig för en sångtext. Ett annat sätt att få en text att svänga med musiken är att begränsa antalet stavelser till ett visst antal per rad. Att inte använda så många ord ger en viss känsla av rymd och kan låta väldigt snyggt i en låt. Öva dig på att skriva utifrån ett visst ämne och håll dig till, exempelvis, tre stavelser per rad. Låt den sista raden bryta mönstret. Det kan vara snyggt att ha ett sådant mönster i verserna och sedan låta refrängen bryta det och ha fler ord/stavelser i varje rad. I en av mina senaste låtar har jag använt den här principen. Jag håller mig – inte helt exakt, men så nära det går utan att göra avkall på innebörden och valet av ord – till ett visst mönster av stavelser. Tre plus tre plus tre – och så en slutrad med fler ord: Vers: Snowflakes fall to the ground Sun comes out melts them down Mountainside River runs to feed the tide Vers: Grass grows high Hot blue skies must give way to frosty nights Little birds must learn to fly and say goodbye Refräng: Dance in the circle now and don’t you cry for me I´ll be gone for a little while and it won’t be long you see Everything is here, that we need (ur Dance in the Circle av Eva Hillered) I serien: Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten (denna) Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna Om artikelförfattaren Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
  9. Det finns oändligt mycket att skriva om, det gäller bara att komma på rätt idé när du sitter där och undrar vad sjutton den där snygga melodin du har ska handla om. Eva Hillered visar hur du kan jobba metodiskt med att fånga idéerna. Som lärare och ledare för låtskrivarseminarier möter jag ständigt en massa låtskrivare på olika nivåer, och för de allra flesta skapar textarbetet då och då problem. Kampen för att verkligen bli nöjd med en låt brukar för de flesta ligga på textsidan. Om du tycker att det är lätt att få till melodier och snygga ackordföljder, så beror det förmodligen på att du har hållit på mycket med detta. Då har du både en tillit till din förmåga att improvisera och skapa musik och lätt för att uttrycka känslor och stämningar i toner. Anser du dig själv svag på att skriva texter, finns det egentligen bara en väg att gå: Skriv mer text! Att skriva en låttext är dessutom en speciell sorts textskrivande som skiljer sig från att skriva faktatexter, dikter eller romaner. Jag ska ge dig lite tips när det gäller att hitta ämnen att skriva om, och förhoppningsvis förändra din inställning om du tycker att det är hopplöst svårt att fylla dina låtar med bra textinnehåll. På med kepsen! Om du gör till ditt primära fokus i en veckas tid att leta efter låtuppslag, så kan jag nästan garantera att du lugnt hittar 100 inspirerande idéer. Men det kräver att du tar dig an uppgiften seriöst och ger den tid och uppmärksamhet. Jag har en metafor för det här: du ska ”sätta på dig låtskrivarkepsen”. Allt vi fokuserar på blir större, och om du har låtskrivarkepsen på kommer du hela tiden att få uppslag till nya låtar. Själv sätter jag av speciell tid för att skriva låtar och jag deltar ofta i låtskrivarseminarier. Vad är en bra låttextidé? Jo, det är en idé som engagerar dig och får dig att känna lust och inspiration att skriva, och som kan tänkas engagera en lyssnare. Utgå från din egen värld och dina egna upplevelser. Joni Mitchell blev som ung starkt ifrågasatt av sin lärare när hon hade lämnat in en dikt som handlade om hingstar. Läraren skrev ”Klyscha” över hela papperet och bad henne skriva om saker hon kunde någonting om. Hon tackade läraren på sitt första album: ”Den här skivan är tillägnad Mr. Kratzman, som lärde mig att älska ord.” Det finns egentligen ingenting som du inte kan skriva om. Konsten är att vinkla ditt ämne på ett intelligent sätt som gör att lyssnaren dras in i din story. Att vinkla ett stort ämne på ett personligt sätt är ett av knepen. Men – och det här är viktigt – du måste skriva ner dina fraser, titlar och ord. Det är väldigt svårt att i efterhand komma ihåg ens det mest geniala. Skaffa en speciell låtskrivarbok, där du kan samla, samla, samla. Att ha låtskrivarkepsen på när du läser är naturligtvis ett måste: Läs tidningsrubriker och ingresser. Skriv ner bok- och filmtitlar som inspirerar. Sno favoritfraser från romanen du läser. Omformulera frasen lite om det går. Läs intervjuer och skriv ner fraser med sting. Konsten att lyssna Det talade språket innehåller alltid massor med godbitar för den låtskrivare som kan konsten att lyssna: Vad säger kärleksparet på tunnelbanan till varandra? Hur beskriver din kompis sin trassliga kärleksrelation? Filmer är en guldgruva när man letar efter snygga fraser. Lyssna på dialogerna, och anteckna det som inspirerar. Gå på teater, och lyssna efter snygga repliker laddade med mening och känsla. Lyssna på poddradio på engelska för att utveckla ditt ordförråd och få idéer, om du skriver på engelska. Kolla till exempel in Bob Dylans eget radioprogram – finns som poddradio. Lyssna på låttexter av andra artister som berör dig. Vad handlar de om? Hur är språket? Utgå från en favorittexts första fras och skriv vidare med egna ord. Historien bakom texten Every breath you take Stings text beskrev egentligen en ”stalker”, en sjuk människa, men många missuppfattade låten och trodde att det var en kärlekssång. Som en respons på denna misstolkning skrev Sting sedan sången Set them free där han ger uttryck för hur han definierar kärlek. Born in the USA Bruce Springsteen skrev den kända sången som många tolkar som en patriotisk hymn. I själva verket ville han skildra hur Vietnamkriget påverkade det amerikanska folket. Att belysa aktuella händelser är en viktig utmaning som låtskrivare. Men man får akta sig för att ”predika sanningar”, den typen av sånger får oftast motsatt effekt. 1999 Prince skrev låten 1999 i början av 80-talet, och det blev hans första riktigt stora hit. Vissa sifferkombinationer svänger riktigt bra, det i sig kan ju ha varit anledning nog till titeln. Det finns fler som har använt sig av just talet 99. Tyska Nena fick en hit med 99 Luftballons. Det är ju ett klart starkare och mer finurligt sätt att säga ”tonight we´re gonna party like it´s 1999” än att bara skriva ”tonight we´re gonna party”. Frasen får flera betydelser, och texten svänger rejält. Angel of Harlem & Candle in the wind Att beskriva en känd person genom en snygg metafor kan leda till en bra låt. Angel of Harlem av U2 är en hyllning till Billie Holiday. Ett annat exempel är Candle in the wind av Elton John som handlar om mytomspunna Marilyn Monroe. Penny Lane Här har Beatles ägnat sig åt att detaljerat beskriva en gata i Liverpool. Före Beatles var det bara en vanlig gata, vilken som helst i Liverpool, nu vallfärdar folk dit och turismen flödar. Så kan det gå när låtskrivarkepsen är på! Lucy in the sky with diamonds Denna Beatles-låt har många trott handlar om drogen LSD. Enligt John Lennon visade hans son upp en teckning som han hade gjort och sa ”That’s Lucy in the sky with the diamonds”. Wow, tänkte John, vilken bra titel! Paul McCartney har dock i efterhand indikerat att det var en uppenbar drogreferens. Funny prune Jag skulle skriva ihop med den begåvade låtskrivaren Christina Persson från Köpenhamn. Vi satt på en restaurang i Grekland där de har pappersdukar. När vi småpratade sa plötsligt Christina: ”As one of my best friend says, life is such a funny prune.” Jag skrev raskt ner uttrycket på duken. Efter att ha jobbat ett tag med låten insåg vi bägge att uttrycket definitivt behövde någon form av förtydligande, så vi lade till: ”Life is such a funny prune, a promising plum, that dries too soon”. Vi blev väldigt nöjda eftersom vi dessutom fick med en smaskig allitteration, som är så snyggt i låttexter (promising plum). I serien: Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar (denna) Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna Om artikelförfattaren Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
  10. Bygga upp låtar – var börjar man när man saknar inspiration? Jag får ofta frågan hur jag bygger upp en låt, kanske för att mina låtar är lite annorlunda? Jag vet ej! Jag tror kanske att många lätt fastnar i en mall om hur deras låtar bör låta. Släpp det, och släpp alla oskrivna regler vad gäller refräng, vers osv. Hur känner du dig just idag? Passar ett mjukt ljud, eller är du lite arg? Lite idéer från mig: 1. Börja helt planlöst. Tänk inte ”hel låt” när du börjar. Det är lätt att fastna om man från början har en bild av hur låten ska vara uppbyggd. 2. Starta med något ljud som känns som du för dagen, kanske med någon ljudeffekt, eller motsvarande. Lägg in ljudet i ditt DAW. 3. Vilket ljud passar efter det? Spela in ljud tills du hittar det ljud som kan passa efter starten. Kanske lägger du även till något där i början? Starten är oftast viktigast. När du har den, är det lättare att skapa en fortsättning. 4. Bygg upp låten steg för steg. Fyll på med ljud där det ”saknas”. Jag brukar använda ljudeffekter till mina låtar. Det finns mängder med sajter som har fria ljudeffekter för nedladdning. 5. När man gör en låtstruktur, behöver man inte tänka på att allt hamnar i tempo. Sådant kan man ordna senare. Ju kreativare du är, desto roligare kommer det vara att göra din unika låt. 6. Prova inställningar som du inte brukar använda, kanske reverb på trummorna. Eko? Vänd på inspelningar, ändra takt, använd röst plugins på instrument, eller tvärtom? Använd de pluggar du har, och testa vad du faktiskt kan göra med dem, eller ladda ner nya galna plugins, och prova dig fram. 7. Använd samplers för att få helt oväntade ljud. Lägg in vad som helst och se vad som händer. 8. Loopa ljudeffekter till helt oväntade rytmer. Lägg ihop flera sådana loopar, och få ett ännu mer unikt ljud. 9. Kopiera MIDI-filer och lägg dem på olika spår med olika presets. 10. Konvertera loopar till MIDI-filer, och prova olika instrument-presets på dem. Plocka bort de delar som inte passar. Flytta runt MIDI-sekvenserna. 11. Prova helt nya stilar. 12. Använd ljud du vanligen aldrig skulle ha valt. 13. Lek dig fram genom låten, som om det bara vore din känsla med toner. När du har alla ljud som är dina, då kan du sätta dig ner och rätta till avsnitt som är felplacerade, men det brukar vara så att den första känslan faktiskt är den bästa, oavsett fel, så glöm inte att spara allt med jämna mellanrum. Kanske kommer du faktiskt på att du redan hade låten några steg tidigare. Sidor med gratis ljudeffekter: http://bbcsfx.acropolis.org.uk/ https://freesound.org/browse/ http://soundbible.com/free-sound-effects-1.html https://www.premiumbeat.com/blog/280-free-sound-effects/ Gratis plugins, för lite annorlunda ljud: http://routenote.com/blog/10-weird-and-wonderful-free-vst-plugins/ https://blog.landr.com/8-free-vst-plugins-inspire/ https://www.musictech.net/guides/buyers-guide/6-unusual-plugins/ https://blog.waproduction.com/top-10-unique-vsts Nedan två låtar som exempel: I den första har jag vänt rösten baklänges, och gjort en kör av en inspelad folkvisa, som jag har vänt baklänges och sedan stretchat. https://open.spotify.com/album/5LObSM5aP7mkHVa2ScZywu?si=XWHVP0PWRgW-Vjn9JdkFKQ I låt nummer två finns det nästan bara ljudeffekter, samt ljud inlagda i en sampler. Sedan har jag adderat en plugin som gör att ljudet cirkulerar 360 grader åt olika håll på varje stemspår. Brauer Motion, Waves. https://www.waves.com/plugins/brauer-motion?gclid=EAIaIQobChMI5c2kipaB6wIVA5OyCh31UQxrEAAYASAAEgKCIfD_BwE Ljudens rotation hörs bäst med hörlurar. Du finner mig även här: https://www.reverbnation.com/httpssoundcloudcomsaltlakrits1 https://open.spotify.com/artist/6LNlvSRNEl5tHcgM55Y7C2?si=Cy6q2TROTI68Pvi5h4fh6Q https://site.spinnup.com/atla-daga/ https://www.youtube.com/channel/UCzJ6zpXkZ8MYklmCrjk4U0Q ©atladaga
  11. Det finns några grundläggande principer som hjälper dig att skriva bättre låttexter. Här går vi igenom åtta konkreta tips på hur du kan ge din låt en text som den förtjänar. För att få till en riktigt bra sångtext med ett personligt språk är ett bra råd att du först bara skriver ner alla associationer och tankar som dyker upp utifrån din grundidé, utan att redigera. När du har en grovskiss av din text kan du gå in och finslipa och kanske få till ett ännu bättre språk med hjälp av de grundprinciper och verktyg som jag presenterar. Om du inte kommer på någonting lysande i stunden – sätt en parentes runt ordet eller frasen och gå vidare. Du kan återkomma dit senare. Ibland hjälper det inte att anstränga sig i en kreativ process, utan det är snarare bättre att luta sig tillbaka och lita på att det omedvetna jobbar för att hitta den saknade pusselbiten. 1. Var unik och universell Som låtskrivare kretsar vi runt några få ämnen som väcker våra starkaste känslor. Vi skriver om det som engagerar oss och vår önskan är att andra människor ska känna igen sig och bli berörda. Risken är att vi bara härmar vad andra redan har lyckats uttrycka och att det mest låter som en klyscha när vi skriver om de stora ämnena, till exempel kärlek. Lösningen är att hitta ett unikt språk som känns trovärdigt och en vinkel på ämnet som är spännande. Ju mer dessa bägge perspektiv – det unika och det universella – samtidigt är representerade, desto starkare och mer angelägen blir en sång. 2. Skapa unika metaforer Metaforer är ett av de verktyg du kan använda för att göra ditt språk mer personligt. De ger också utrymme för dubbeltydighet och den komplexitet som finns i livet. Metaforer skapar bilder och gör en text mer levande. En metafor får du genom att para ihop två ord som inte har något med varandra att göra och som tillsammans bildar någonting nytt. Konflikt är grundläggande för en metafor. Om jag säjer ”en armé är en stridshär”, så är det bara en beskrivning, men om jag säjer ”en armé är en blodtörstig varg” så påstår jag något som sakligt sett är osant, och det skapar en metafor. I metaforen hamnar fokus på vargen, som tydligt ger bilder och känslor som beskriver den här arméns specifika karaktär och farlighet. Att då och då leka med detta pusslande av substantiv som inte har med varandra att göra kan leda till att du hittar nya spännande metaforer, som i sig kanske ger upphov till nya sångidéer. Skriv en lista med substantiv, plocka dem som dyker upp spontant. Se till att ha med både abstrakta och konkreta substantiv, då brukar det gå lättare att skapa metaforer. Till exempel kan du sätta ihop orden rädsla och skugga, du kan använda meta foren i olika former, till exempel: ”rädslan är en skugga”, ”skuggrädsla” eller ”rädslans skugga”. Du kan också sätta ihop substantiv med ett adjektiv eller ett verb med ett adverb. Gör listor på samma sätt, välj substantiv och adjektiv på måfå, skriv ner i en lista och försök para ihop, pröva detsamma med verb och adverb. Se bara till att det finns en motsättning mellan orden, annars blir det ingen intressant metafor. Till exempel är ”sjunga vackert” ingen metafor. Men att ”sjunga blint” är en intressant metafor. Precis som ”ulliga moln” bara är ett vanligt adjektiv parat med ett substantiv, medan ”kantiga moln” är en metafor som ger bilder och sätter fart på fantasin. Du kan också hitta en metafor genom att ställa två frågor: Vad karaktäriserar min idé och finns det någonting annat som har samma karaktär? Metaforer fungerar genom att du hittar en tredje sak som de två sakerna har gemensamt. Om du tillexempel ska beskriva en vind, fundera på vilken karaktär vinden har. Kanske är den het och intensiv? I så fall – vad mer är hett och intensivt? Det första du kommer på är kanske en hårfön. Naturligtvis kan du skriva just ”vinden är het och intensiv”, men du kan också skapa en metafor och säja: ”vinden är en hårfön”, eller ”en hårfönsvind”, beroende på hur rytmen och utrymmet ser ut i din sång. Du kan också hitta metaforer genom att bara sätta ihop två ord, eller fraser som är varandras motsats, utan att bry dig om satslära. Fokusera bara på motsättningen mellan orden. När man hittar en riktigt bra metafor med två motsatsord så kan det bli den bärande idén i en låt, ibland både titeln och den så kallade hooken. Ett exempel på det är sången Beautiful Disaster av Kelly Clarkson. Skriv ner ord på måfå och leta efter deras motsats. Skapa meningar eller metaforer, till exempel: mörker–ljus, ond–god, idyll–katastrof. När du ska göra personbeskrivningar i sånger är det väldigt tacksamt att använda metaforer genom att likna personen vid någonting annat. Ett naturelement, en väderlek, ett djur, en växt, ett musikstycke. Ställ frågan: Om den här personen vore en väderlek, vilken väder skulle han vara? Regn? Snö? Het vind? I hitlåten Release me med Oh Laura används detta grepp flitigt: I am the wilderness locked in a cage I am a growing force you kept in place I am a tree reaching for the sun ... 3. Skriv som du talar Utgå från ditt vardagsspråk och sättet du uttrycker dig på, det bidrar till en personlig ton. Ibland kan det löna sig att läsa texten högt och bara fortsätta med de ord som spontant dyker upp om du har fastnat. Ta med detaljer, det specifika, sorten på kaffet som huvudpersonen i sången dricker, märket och färgen på jackan, namnen på orten där din sång utspelar sig. Välj det konkreta före det abstrakta, det gör din sång tydligare och lättare att leva sig in i för lyssnaren. 4. Repetition Du kan med fördel repetera utvalda starka ord och fraser för att skapa igenkänning, mönster eller understryka något. Det gäller särskilt titeln, och det är ett mycket användbart redskap och en princip som du nästan alltid kan använda dig av. Pete See gers klassiker Where have all the flowers gone är ett bra exempel. 5. Utveckling och dramaturgi Se din sång som en mini pjäs eller film. En bra öppning – en höjdpunkt – en klimax och en upplösning – ett bra slut. Tänk på att arrangera elementen i sången i en meningsfull, logisk sekvens. Om din sång kretsar runt en specifik idé, se till att det finns en sorts utveckling som leder från något, genom något, fram till något. 6. En stark start Både introt och den allra första frasen är väldigt viktiga i en sång. Det är där det avgörs om lyssnaren dras in och blir intresserad av att lyssna vidare. Starten kan gärna tydliggöra berättaren och det är oftast där man etablerar var det hela utspelar sig. 7. En bra titel Att hitta en bra titel är ofta det sista momentet när du har skrivit en sång. En tumregel är att titeln ska summera innehållet i texten. Det kan också vara ett namn eller ett uttryck som finns i refrängen. Försök att hitta en titel med en unik touch och undvik klichéer. Det kan vara en poäng att googla din låttitel för att se hur många andra sånger det finns med samma titel. Får du enormt många träffar kanske det är läge att byta titel. Eller förändra den något. 8. Enkelhet Håll dig till en idé/känsla och ta bort sidohändelser. Ett vanligt misstag är att försöka säga för mycket i en sång. Det lilla tidsutrymme vi har i en sång tillåter bara att vi utvecklar en historia, belyser ett ämne. Låt varje ord räknas, undvik utfyllnadsord. Gör granskandet av din sång i slutet av processen, när du tycker att du i princip är färdig. Det allra bästa är om du har låtit sången vila minst ett par dagar när du tar itu med denna uppgift. Då ser du tydligare vad som kan skäras bort och vad som behöver tajtas till. Se till att du inte använder samma ord fler gånger – om det inte är en hook eller en refräng förstås, eller en medveten repetition. Allra bäst är det att få feedback på sin sång. Välj en person som du har förtroende för och som har mer kunskap och erfarenhet än du när det gäller låtskriveri. I serien: Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 (denna) Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna Om artikelförfattaren Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
  12. Hur skapar man en melodi om man inte kan göra melodier? Det är mycket lätt att fastna, när man sitter där på sin kammare och ska skapa en melodi. Misströsta inte. Det finns alltid nya sätt att göra saker på. Här, en idé från mig. (In English at the bottom of the page). 1. Ta en enkel musikslinga och lägg in den i ditt DAW. Det behöver inte ens vara musikstycket du ska använda senare, det kan lika gärna vara en loop, eller motsvarande. 2. Låt musiken rulla. Spela in en röstslinga – utan att tänka. Sjung så galet och vilt som du känner för, eller motsatsen. Det behöver inte ens låta bra, det spelar ingen roll. Sjung eller prata bara direkt från huvudet. 3. Nu har du någon form av röstslinga. Skapa ett till spår i programmet du använder. Sätt första röstslingan på ”mute”. Spela in en röstslinga till. Kanske i en helt annan stil? Eller prata? Bara improvisera. Du behöver inte ens ha en text. 4. Fortsätt på detta sättet tills dess att du har så många röstslingor som du vill. Ibland spelar jag in 20 eller 30 röstslingor, som i låten nedan. (Collab-låten YEAR). 5. Lyssna på alla inspelningar en efter en. Ta ut de delar du tycker om, och ta bort resten. 6. Nu har du många olika typer av röstslingor, och förmodligen någon form av melodi i några av dem. Vilka delar passar ihop? Pussla tills du tycker att det låter ok. Flytta eventuellt omkring röstdelarna i den ordning som passar musiken. Kanske har du nu även en refräng, även om du inte ens var medveten om att du spelade in en. 7. Importera ditt musikstycke, eller kanske har du redan gjort det. Saknas något? Spela in igen. Förmodligen måste du spela in sången igen, men nu har du gjort ett låt av – ingenting, slumpmässiga inspelningar. Du finner mig även här: https://www.reverbnation.com/httpssoundcloudcomsaltlakrits1 https://open.spotify.com/artist/6LNlvSRNEl5tHcgM55Y7C2?si=Cy6q2TROTI68Pvi5h4fh6Q https://site.spinnup.com/atla-daga/ https://www.youtube.com/channel/UCzJ6zpXkZ8MYklmCrjk4U0Q -------------------------------------------------------------------- ENGLISH: Having trouble coming up with melodies? It can be very easy to get stuck, sitting there in your chamber, but do not despair! There are always new ways of doing things. Below you will find one of the methods I use when faced with this problem. 1. Insert a loop or instrumental into your DAW to use as backing for your voice tracks. If you use a loop it will only be temporary, so anything that inspires your creativity will do. 2. Let the music roll. Record a voice track - without thinking. Sing as crazy and wild as you feel, or the opposite. It doesn't even have to sound good, it doesn't matter. Just sing or talk directly from your head. 3. Now you have some kind of voice loop. Create another track in the program you are using. Put the first voice recording on "mute”. Record another voice track. Maybe in a completely different style? Or talk? Just improvise. You don't even have to have a concept. 4. Continue this way until you have as many voice tracks as you want. Sometimes I record 20 or 30 voice tracks, as in the song below. (Collab song YEAR). 5. Listen to all recordings one by one. Keep the parts you like, and remove rest. 6. Now you have many different types of voice tracks, and probably some kind of melody in some of them. What parts fit together? Puzzle until you think it sounds ok. If necessary, move around the vocal parts in an order that suits the music. Maybe you now have a chorus too, even if you weren't aware you were recording one. 7. Import your piece of music - is something missing? You may have to record again, but you've made a song from nothing but random recordings.
  13. När du ska skriva en låttext finns det inga regler som du blint måste följa, men det finns vissa grundläggande principer som ökar dina chanser att det blir bra. I två delar går vi igenom dessa grundpelare. Häng med! 1. En bra grundidé Utgå från någonting som du själv har upplevt eller en känsla eller tanke som är viktig för dig. När du har skrivit av dig under ditt första inspirationsrus, fundera på hur du ska vinkla din idé. Kanske kan du berätta utifrån ett nytt perspektiv som inte är så vanligt – då är det lättare att få uppmärksamhet när du vill förmedla din sång. Om du själv är berörd av någonting så finns det troligen många andra som också blir det. Lyssnarna vill höra om ditt hörn av verkligheten. Om du vill kunna framföra din egen musik så måste du kunna stå för varje ord. Det är inte detsamma som att du måste vara bokstavligen sannings­enlig – sånger är små historier från livet som tar fasta på det allra viktigaste och där du gör bäst i att ta bort alla oväsentliga och tråkiga detaljer. Under en tidsrymd av cirka tre minuter ska du först lyckas fånga lyssnarens uppmärksamhet och sedan också hålla kvar intresset. Om du skriver om händelser från ditt eget liv, skriv först av dig, syna sedan din idé och fråga dig hur du kan göra det så intressant som möjligt för den som lyssnar. Gör din historia ännu mer tragisk, eller ännu mer dramatisk. Du kan se en sång som en liten minipjäs som mår bra av en tydlig dramaturgi. Vilket är det bästa sättet att börja sången? Ändra slutet eller öka dramatiken om det gör att sången blir mer spännande! Använda din fantasi helt ohämmat. Du kan leva dig in i andras öden och göra dem till dina. Du kan vara ett naturelement eller föra en katts talan. Du kan återge historier från böcker och filmer eller hitta på historier och välja hur du vill att händelseförloppet ska utvecklas. Friheten du har som låtskrivare är gränslös, men för att det ska bli engagerande för den som lyssnar är det viktigt att det är engagerande för dig också och att din grundidé är intressant. Språket i en sång är ett speciellt språk som skiljer sig från dikter och vanlig prosa. Läs gärna sångtexter av andra artister som du tycker om, och låt dig inspireras. En bra skrivövning är att först läsa en favorittext ett antal gånger och sedan utgå från första frasen och med egna ord skriva din egen version. Troligen har du då blivit inspirerad och påverkad av din favoritartists sätt att använda språket. 2. Tydlighet I mina tidigare artiklar i Studio har du kanske redan läst om de tre val man ska göra sig medveten om som låtskrivare när man skriver en text. Det handlar om sångens berättare, scen och tidsram. Att lyssnaren kan följa med i historien och förstå innehållet är en viktig regel om man vill skriva en bra sångtext som verkligen kommunicerar innehållet till lyssnaren. Jag stöter ofta på låtskrivare som vill skriva dunkla texter – de vill inte ”skriva lyssnaren på näsan”. Vill man ha en mångtydighet i sina texter är det bättre att använda sig av metaforer som i sig är just mångtydiga. Faran är att om man plötsligt ändrar till exempel berättarröst utan att det är fullt begripligt, så tappar den som lyssnar fokus och börjar tänka på annat. Risken finns att det som för låtskrivaren kanske känns häftigt och speciellt, för lyssnaren bara upplevs som oförståeligt och ointressant. Tänk hellre ut metaforer än att vara dunkel i texterna eftersom metaforer kan vara mångtydiga i sig. Foto: iStockphoto. Om du skriver på engelska så rekommenderar jag att du bollar din text med någon som har engelska som sitt första språk. För oss svenskar kan vissa engelska uttryck som vi kommer på i ett inspirerat ögonblick låta hur coola som helst, men det är svårt att veta hur en engelskspråkig person tolkar uttrycken. Det kan bli helt fel. För att bli inspirerad och hitta bra uttryck som fungerar för en engelskspråkig marknad så finns det många webbsidor du kan besöka. Sök till exempel på ”American idioms”, så hittar du en massa uttryck som kanske i sig kan inspirera till en ny sång. När du har skrivit din första textskiss, ställ dig då dessa tre frågor: Vem berättar historien? Utspelar sig historien någonstans – finns det en ”scen” – eller är det hela en beskrivning av någons tankar eller känslor? Under vilken tidsperiod utspelar sig historien? Det bästa brukar vara att hålla sig till samma berättare, tidsram och scen under hela sången. Om du ändrar i någon av dessa parametrar under sångens gång måste det vara logiskt och begripligt för den som lyssnar. Tydligheten mår också bra av att du håller dig till samma språkbruk, och språkton rakt igenom sången. Berättaren Första person: jag/vi Andra person: du (direkt tilltal) Tredje person: han/hon/de Perspektivet du skriver utifrån påverkar din historia. Varje perspektiv skapar en värld, som skiljer sig från de andra perspektiven. Din utgångspunkt styr relationen till publiken. Utgångspunkten utgör ramen för din idé. Att välja första person innebär att det är sångarens personliga historia som levereras till publiken och det skapar intimitet, publiken får ta del av sångarens värld. Oftast faller sig berättarperspektivet naturligt, men du kan laborera med det när du gjort den första färdiga arbetsskissen av sången för att se om den blir ännu bättre med ett annat berättarperspektiv. Andra person kallas också för direkt tilltal eftersom sångaren talar till en andra person – ett du – eller till och med direkt till publiken. Ett exempel på direkt tilltal är John Lennons Imagine. Om du väljer tredje person som berättarperspektiv – han eller hon eller de – så blir du en historie­berättare. Sångaren och publiken riktar då sin uppmärksamhet mot en tredje part. Tredjepersonperspektivet kan vara användbart om du ska skriva om någonting personligt som känns för utlämnande. I stället för att skriva ”jag” så kan du tänka dig att en annan person har råkat ut för samma sak. Det skapar lite mer distans och befriar dig från direkt inblandning i det som händer i sången. Tillsammans med publiken betraktar du någon utifrån och berättar hans eller hennes historia. Tidsram Nutid Dåtid Framtid Rörelse i tid Att skriva i nutid (presens) i kombination med första person ger ofta en stark emotionell laddning till en låt, lyssnaren blir närvarande i sångarens nu och detta kan bidra till lyssnarens inlevelse i texten. Dåtidsperspektivet (imperfekt) är bra att använda när du berättar en historia som har hänt. Nutid och dåtid är de vanligaste tidsramarna. Framtidsperspektivet kan användas när sångaren beskriver en dröm som han/hon har, oftast förekommer nutiden som en kontrast till den efterlängtade drömmen. Rörelse i tid är den mest ovanliga tidsramen. Scenen Ingen särskild plats En särskild plats Ett odefinierat ”här” Scenen förflyttar sig – förändras Ett fortskaffningsmedel i rörelse Många sånger kretsar runt en känsla, en tanke eller en upplevelse och det är ett ”jag” som beskriver dessa känslor. Det finns ingen specifik scen och ingen tidsram. Ibland fastnar man i texten just för att man tycker att man redan har sagt allt man vill säga. Ett sätt att utveckla sin text och få mer material är att då att i stället tänka sig att det är en annan person som upplever detta. Då kan man skissa på en beskrivning av den här personen, låta personen vara med om en specifik händelse, låta det hela utspela sig någonstans. På så sätt kan man få mer kött på benen och mer konkret material till sin sångtext, även om man i slutänden kanske ändå låter perspektivet vara första person. 3. Undvik stora generella ord Vissa ord är verkligen överanvända i sånger, och med tanke på hur många miljoner kärlekssånger det finns så har du större chans att bli lyssnad på om du uttrycker någonting unikt. Du upplever kärleken på ditt specifika sätt, och det är den beskrivningen som gör det spännande att lyssna på ännu en kärlekssång. Blanda in din sinnesupplevelse så påverkar du också lyssnarens sinnen. Beskriv förutom syn och hörsel intryck av hur det känns i kroppen, vilken smak och vilka dofter du upplever. Måla bilder med ord. Leta efter de konkreta namnen. De ger färg åt din sång och understryker det unika perspektivet. I stället för att skriva ”Han satt i en bar och drack en drink” kan du i en mening både ge personen en karaktär och bestämma en specifik plats som ger färg åt din berättelse: ”I Georgios stimmiga bar tömde han snabbt sin mojito”. Ju mer konkret och specifik du är desto mer engagerande och trovärdig blir texten. I serien: Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 (denna) Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna Om artikelförfattaren Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
  14. Otaliga hits har genom årtionden byggts på rundgångar med fyra ackord - och det har dessutom blivit allt vanligare i modern tid. David Myhr guidar dig till framgångsackorden. Pressbild Maroon 5 Det är något med talet sju. Veckans sju dagar, världens sju underverk, de sju haven... och som vi konstaterade i första artikeln av Låtskrivarens verktygslåda har vi också sju toner att välja på om vi håller oss till durskalan. Men inte nog med det. Vi hittar även sju ackord som hör till tonarten. Man låter helt enkelt varje ton i durskalan utgöra grundton till var sitt ackord, vars övriga två toner (ters och kvint) hämtas från samma skala. I fallet C-dur blir ackorden C, Dm, Em, F, G, Am och så det lite mer hemliga Bm7-5. Med dessa så kallade diatoniska ackord kommer man oerhört långt då det gäller att harmonisera (sätta ackord till) en melodi i C-dur. De kommer alla att låta mer eller mindre ”bra”. Hade tonarten varit E-dur hade vi enligt samma princip fått: E, F#m, G#m, A, B, C#m och D#m7-5. Harlan Howards recept till bra låt: "Three chords and the truth". Vi ska idag bekanta oss med de första sex som är de allra vanligaste. De får alla olika ”funktion” i förhållande till det ackord som är byggt på grundtonen, det vill säga grundackordet. Det är detta som kallas för tonika, är det ackord man känner sig ”hemma” i, och är det som en låt ofta börjar och slutar på. Tre ackord och sanningen Countrysångaren Harlan Howard sa att allt man behöver är ”three chords and the truth” och tre ackord räcker sannerligen långt för merparten av alla blues och rock’n’roll-låtar. Även till otaliga visor och singer/songwriter-låtar. Ja, till punk också för den delen. De tre berömda ackord man i regel syftar på är C, F och G i C-dur vilka motsvarar E, A och B i E-dur och A, D och E i A-dur osv. Alltså ackorden som är byggda utifrån skalans första, fjärde och femte ton, vilket med funktionsanalysens termer blir tonika (T), subdominant (S) och dominant (D). Dessa ”skolade” ord kanske skrämmer en och annan som är allergisk mot teori men jag lovar - det är inget att vara rädd för. Alla tre är durackord och tonikan känns som sagt ”hemma” och från de andra två längtar man liksom hem. Framför allt ifrån dominanten som verkligen leder och strävar tillbaka till tonikan. Det är också därför det är så populärt att sista ackordet innan refrängen är en dominant. De tre andra ackorden Dm, Em och Am är mollackord och bygger på skalans andra, tredje och sjätte ton. Vart och ett av dessa är ”släkt” med varsin av de tre huvudtreklangerna. De är så kallade parallellackord. Ett durackord hittar nämligen sitt parallellackord två skaltoner (en halvton och en helton, alltså tre halvtoner) ned. Parallellackordet till C är följaktligen Am medan Dm och Em är parallella med F respektive G. Med att de är släkt menas att de låter ganska lika. Mycket för att de har två toner gemensamma med varandra. De är därför ofta utbytbara med varandra. Funktionsanalys, steganalys och Nashville-metoden Att funktionerna är samma oavsett tonart är finessen med att prata om T, S, D i stället – alltså första, fjärde och femte ackordet. Det är dessa positioner i skalan man också tar fasta på när man gör en steganalys och då används romerska siffror. Detta för att inte blanda ihop dem med tonernas nummer. C, F, G blir I, IV, V och Dm, Em, Am blir II, III, VI. I studiosvängen i Nashville använder man också gärna denna metod om än med vanliga siffror. Fördelen är att ingenting ändras på den chord chart man har framför sig även om t ex sångaren vill byta tonart. Man bara ”flyttar upp” (eller ner) men förhållandena mellan ackorden är samma. Lite som att flytta omkring ett capo på gitarren. Hemma i Sverige har jag dock ännu inte stött på någon som pratar om ackord i siffror. Inte heller känns det så ”rock’n’roll” att stå i replokalen och säga: ”-Vi provar att börja refrängen på tonikaparallellen. Sedan går vi via dominanten till subdominantparallellen och så tillbaka till tonikaparallellen.” Det var nog heller inte så Thåström sa när han testade 800º med Gurra och Fjodor i Ebba Grön. För det slutar ju oftast att man nämner ackorden vid namn (om ens det). Men det finns mycket att vinna på att lära känna och få in i ryggraden hur ackorden förhåller sig till varandra. För enkelhets skull kommer jag dock i resten av artikeln att transponera alla exempel till tonarten C-dur och helt enkelt skriva ackordens namn. 50-talsrundgången En rundgång är en slags ”loop” där en viss ackordföljd upprepar sig genom hela eller delar av låten. De bygger oftast på fyra ackord och fyra ackord räcker såklart ännu längre än tre. Faktiskt vansinnigt långt. Därför lägger vi nu till det fjärde vanligaste ackordet – tonikaparallellen Am. Låtskrivarna Jerry Leiber (tv) och Mike Stoller (th) skrev låten Stand By Me. Här går de igenom låten Jailhouse Rock med Elvis. Alla rundgångars moder är den som utgjorde stommen till en massa låtar under Doo Wop-perioden, dvs sent 50-tal och tidigt 60-tal fram till Beatles och popens genombrott 1963. Vi kan kalla den ”50-tals-rundgången” och den brukar vara bland det första man lär sig klinka på piano. Den består av C–Am–F–G och den känner du igen från klassiska låtar som Stand By Me, Diana och Be My Baby. En mycket vanlig variant av denna rundgång är den där F ersätts av det lite mjukare parallellackordet Dm som till exempel i Oh, Carol. Musikhistorien gick vidare men rundgången levde kvar. På 70-talet använde Dolly Parton den i I Will Always Love You, Gram Parsons i Love Hurts och Elton John i Crocodile Rock och så vidare. Den funkade på 80-talet för Springsteen i Hungry Heart (varianten med Dm), för The Bangles i Eternal Flame, för The Police i Every Breath You Take och för Orup i Regn Hos Mig. Så där har det fortsatt till våra dagar i alla möjliga stilar, från Jesus of Suburbia med Green Day till Baby med Justin Bieber. C–Am–F–G-rundgången är alltså långt ifrån dödförklarad och vi lär få höra många fler låtar framöver med denna ackordföljd. Four chord song En modern motsvarighet på samma fyra ackord – fast i annan ordning – är den omtalade ackordföljden C–G–Am–F. Du har säkert sett liveklippet med låten 4 Chords med humorgruppen The Axis of Awesome (30 miljoner views på YouTube!). Där blir det tydligare än någonsin hur fantastiskt många melodier det går att göra över samma fyra ackord. Vi tas på en resa från Let it Be (Beatles tidigt ute som vanligt) till I’m Yours och Poker Face via en herrans massa brottarhits: You’re Beautiful, Right Here Waiting, No-One, Don’t Stop Believin’, Can You Feel The Love Tonight, With Or Without You, She will be loved, Torn, When I Come Around, 21 Guns, Under the bridge, Complicated, Take On Me, Someone Like You, Paradise, Perfect och så där fortsätter det. En variant som också förekommer mycket i 4 Chords är den som går i moll och har samma ackordföljd men börjar på Am. One Of Us med Joan Osborne är ett välkänt exempel liksom If I Were a Boy. Eagle-Eye Cherry byggde hela sin monsterhit Save Tonight på Am–F–C–G. Den är ett bra exempel på när man tar rundgången till sin spets. Man använder den låten igenom utan avvikelser. Iggy Pop gjorde nästan samma sak tjugo år tidigare i The Passenger (fast där spelar de E istället för G varannan gång). Notera att tonarten A-moll är parallell med C-dur. Vad det innebär i praktiken är att de båda innehåller samma skaltoner, bara det att A-mollskalan börjar på A i stället för på C (och innehåller liksom C-durskalan bara vita tangenter på pianot). Det gör också att de sex vanligaste ackorden blir desamma även om det då blir Am som är tonika. Ibland kan det vara svårt att avgöra om en låt går i Am eller C. Ett vanligt trick är att låta versen gå huvudsakligen i Am och sedan bjuda på ett lyft i refrängen i och med uppgången till den mer hoppingivande durparallellen C. En ny musikalisk konstant Den engelske musikforskaren Joe Bennett gjorde en analys över 2012 års tio mest spelade låtar i Storbritannien. Låtarna var Domino, Somebody That I Used to Know, Next to Me, Moves Like Jagger, Titanium, Dance with Me Tonight, Stronger (What Doesn’t Kill You), We Found Love, Call Me Maybe och Payphone. Fyra ackord är fortfarande ett recept som fungerar. Låten Moves like Jagger av Maroon 5 är ett i raden av många mycket framgångsrika exempel. Han fann många gemensamma nämnare mellan dem. Alla var kärlekslåtar, ett gäng av dem gick i 128 bpm och så vidare. Men det mest intressanta och varför jag tar upp det här var att alla(!) använder sig av olika fyra-ackords-loopar över 2, 4 eller 8 takter. Hälften av dem genom hela låten. I hans analys skriver han att han fascineras över denna förekomst av fyra-ackords-rundgångar som är mer påtaglig än någonsin. Att man kan säga att i en viss typ av mainstreamlåtar har fyra-ackords-rundgångar – precis som refränger, breakdowns och intro – nästan blivit en slags ”formdel”, en musikalisk konstant, och han tillägger att han inte blir uttråkad av själva rundgången i sig. Fenomenet fyraackords-rundgångslåtar är betydligt vanligare idag än på 60-talet och kanske ligger en del av förklaringen i att många låtskrivare jobbar med datorn som sitt främsta verktyg i låtskrivandet vilket i sin tur bjuder in till ett loop-tänk. För eller emot? Hoppas du inte blev alltför snurrig efter denna rundvandring bland rundgångar. Nu är det upp till dig vad du gör med denna information. Prova gärna själv att plocka ut fyra ackord från de sex vanligaste i tonarten och sätt dem sedan i en följd som känns rätt (över lämpligt antal takter) och låt dem sedan gå runt, runt, runt. Detta verktyg i din verktygslåda kan kanske vara precis vad du behöver för att inspirera dig till en bra vers eller en stark refräng eller – som vi har sett i många fall – kanske en hel låt. Eller så tillhör du dem som till skillnad från den stora massan ruttnat på dessa rundgångar och tycker att det känns för klyschigt. Kanske passar det inte i din genre även om vi sett att spännvidden är enorm i tempo, genre och sound. Eller så är du en sådan som föredrar mer komplicerade klanger. I så fall är det ju naturligtvis vackert så. Men en sak vågar jag lova. Många kommer glatt att fortsätta låta sig inspireras av dessa enkla grundackord, återvinna välbekanta rundgångar och i några lyckosamma fall kommer de – i kombination med ”rätt” text, melodi, framförande och produktion – ge ordentlig snurr på karriären. TIPS: De fyra allra vanligaste ackorden är I, IV, V, VI vilket i C-dur blir C, F, G, Am• Dominanten G ”längtar” tillbaka till tonikan och är effektiv inför en refräng Versen i Am och refrängen i parallelltonarten C-dur ger ett automatiskt lyft Två vanliga rundgångar är C–Am–F–G (C–Am–Dm–G) och C–G–Am–F (Am–F–C–G) En rundgång kan användas i hela eller delar av låten DURSKALAN FÖR DUMMIES: Durskalan byggs utifrån valfri grundton. De övriga skaltonerna hittas genom att gå uppåt i hel- och halvtonsteg: hel-hel-halv, hel-hel-hel-halv. Det blir totalt åtta toner men den sista är grundtonen igen en oktav upp (av latinets octava, ”åttonde”). Helt tonsteg = två halva tonsteg (hoppa alltså över en ton) Halvt tonsteg = avståndet (intervallet) till den ton som ligger närmast. Om skribenten David Myhr @David Myhr är låtskrivare och artist och har släppt albumen Soundshine (2012) och Lucky Day (2018). Han har ett förflutet i popbandet The Merrymakers och har skrivit låtar för den japanska marknaden, musik till en mängd reklamjinglar samt en del filmmusik. Till vardags arbetar han som universitetslektor och undervisar i bl.a. låtskrivande på Musikhögskolan i Piteå men undervisar också på KMH samt SMI. David, som är en Beatles-konnässör av stora mått, jobbar i en klassisk låtskrivartradition. Läs mer: www.davidmyhr.com och facebook.com/davidmyhr Delar i serien Låtskrivarens verktygslåda del 1: Magiska melodier Låtskrivarens verktygslåda del 2: Trolla med titlar Låtskrivarens verktygslåda del 3: Rundgång ger framgång (denna) Låtskrivarens verktygslåda del 4: Den heliga hookboken Artikeln publicerades ursprungligen 2014-08-21 07:19
  15. Ett av dina viktigaste verktyg som låtskrivare är “hookboken” där du kan samla dina uppslag till låttitlar. David Myhr uppmanar dig till att bedriva din jakt på dessa mitt i vardagen. En hook kan vara många saker. En melodislinga eller ett riff eller något annat som sticker ut. Men den kanske allra viktigaste är den där hookfrasen som sjungs i refrängen – låtens pay-off – och denna utgör i sin tur ofta låtens titel. Att ständigt vara på jakt efter nya, fräscha och unika titlar är ett av den ambitiöse låtskrivarens viktigaste uppdrag. Det är egentligen en ganska lättsam och trevlig sysselsättning. Se till att alltid – vad än du har för dig – titta på världen genom ”går-det-att-göra-en-låt-av-det-här?”-glasögonen. Om du är på din vakt och öppnar dina sinnen kommer du att märka att din vardag är fylld av möjliga uppslag. Ju oftare du kommer på dig själv med att tänka ”det skulle kunna vara en låttitel”, desto bättre. Skriv ned! Den som kommit igång med detta vet att det finns gott om intressanta eller roliga ordvändningar och sägningar i helt vanliga vardagliga konversationer. Sådana man har varje dag med nära och kära eller som man hör i sin närmaste omgivning eller ute på stan. Även i skriven kommunikation som chattar, sms och mail så klart. Say Something, Hur ska det gå? och Do What You Want är exempel på vardagsfraser som blivit låttitlar. Jag frågar svenske låtskrivaren Peter Kvint om han brukar använda sig av titlar i sitt skapande: – Oj, det är många egna låtar som börjat med en titel! Redan första låten jag fick utgiven på skiva med Farbror Blå, Det ska va’ en riktig man i år, började med titeln. Han säger själv att den delvis var en rip-off på punklåten Man skall vara som ett vilddjur i år, och fortsätter: – Barbra Streisand Nose är en titel som sticker ut och sammanfattar ett budskap i tre ord, vilket jag tycker titlar ska göra. Calleth You, Cometh I är en annan fin titel som Ola Salo kom upp med. Framgångsrike låtskrivaren Peter Kvint älskar titlar som inkluderar platser som till exempel "By the time I get to Phoenix". Foto: David Myhr. Hitta en twist Ordspråk och uttryck finns det massor av. De är liksom färdiga; I Hate to Say I Told You So. Men å andra sidan kan de vara slitna eller alltför klyschiga och då gäller det att vrida och vända och ge sig in i ordlekarnas värld. Ofta lurar en smart liten twist precis runt hörnet. Som när Oskar Linnros låtsasfarsa Danne Attlerud tipsade om att den nya låten skulle heta Från och med Du i stället för betydligt mer alldagliga Från och med Nu. Briljant förslag! Men vad annat kan man vänta av en gammal textförfattare som släppt en låt med titeln Tennis Spirit under gruppnamnet Danne Attleruds Soffgrupp? Apropå soffgrupp. En bra ursäkt att se på TV i stället för att gå på gym är att timmarna i TV-soffan kan bli väl investerade om du i dialogen till din favoritserie hittar ordkombinationer och citat som kan bli titlar. Peter Kvint som i egenskap av professionell låtskrivare jagar låttitlar mest hela tiden berättar: – Eftersom jag skriver mest på engelska har HBO- och Netflix-serier blivit en ovärderlig källa till låttitlar och uppslag. Dessutom skriver jag en hel del med engelskspråkiga personer och ibland när man är lyckligt lottad kan man snappa upp en bit av ett samtal och göra det till en låt. Jag skrev till exempel tillsammans med Sharon Vaughn och Frida Öhrn i våras. Vi pratade om en park i Nashville som heter Love Circle. Jag tyckte det lät som en spännande och fantasieggande låttitel, så vi skrev en låt på temat "ohälsosamma kärleksrelationer som upprepar sig”. Andra källor Det finns mängder av källor att ösa ur förutom vardagliga samtal och TV-tittande. Tidningar av alla de slag. Böcker. Det är inte heller någon dum idé att återanvända gamla film- eller boktitlar. Det är bara att botanisera fritt! Som vi konstaterade i del 2 är detta med att titeln har använts förut inget att bekymra sig speciellt mycket över. Att läsa eller lyssna på intervjuer kan också ge uppslag. En av våra allra största hitmakare, Per Gessle, har verkligen förstått det här med att alltid ha låtskrivarhatten på. Han letar gärna inom popvärlden. Som den där gången han fick titeln Joyride (sedermera etta på Billboard!) serverad på ett fat ur en intervju med Paul McCartney, som berättade att skriva låtar med John Lennon var som ”a long joyride”. För övrigt plockade han ju namnet Roxette från en låttitel med gamla pubrockbandet Dr Feelgood. Legendariske ABBA-managern Stikkan Andersson, en gång så stor i musikbranschen att han helt enkelt kallades ”Branschen”, var också rutinerad textförfattare. Han insåg vikten av en bra titel och kom flera gånger med förslag till Björn & Benny, En av dem var S.O.S. Som co-writer kan man misstänka att han också gav upphov till titlar som Mamma Mia och Waterloo. Den sistnämnda troligen av strategiska skäl för att titeln skulle klinga mer internationellt i Eurovision (på den tiden var reglerna sådana att man skulle sjunga på sitt originalspråk). Och tur var väl det! Han tänkte internationellt och det blev starten för ”det svenska musikundret”. Sämre gick det dock för Forbes 1977 när de tänkte i samma banor av internationell gångbarhet och kallade sin låt för… Beatles. Men det är ju en annan historia. En helig plats Varenda hemsida, blogg, bok eller artikel om låtskrivande förespråkar att man alltid ska ha med sig block och penna för att i farten kunna rafsa ned sina uppslag och titlar, och denna artikel är inget undantag. För vi vet ju alla vad som händer med idéer där vi tänker att ”det där ska jag komma ihåg”. Men det gäller att hitta ett sätt som fungerar och som passar just dig. Kanske minns du att låtskrivaren Bleu (se del 2) nämnde det smarta i att börja låtbygget utifrån just titeln. Hans poäng är att om man påbörjar sitt låtskrivande utan en titel så begränsar man sig: – Varför begränsa sig själv när själva aktiviteten att samla titlar är så jävla enkel? Det är enkelt, roligt, stimulerande och gratis. Så varför tacka nej till alla de låtuppslag som titlar kan generera? Hans förslag är att ha en ”helig plats” för sin hookbok och tipsar om att använda ett litet block som ryms i fickan: – Det skapar ett rum i din hjärna som gör att du undermedvetet alltid tänker på den där titelboken och vill skapa titlar. För oss som är verksamma på 10-talet känns det kanske mer tidsenligt att använda vår smartphone som vi ju alltid har med oss. Handlar det om melodiska idéer sjunger vi in ett röstmemo och handlar det om titlar och fraser kan vi skriva ned dem i någon app som hanterar anteckningar. Det är förstås en stor fördel om det på köpet säkerhetskopieras i molnet. Automatiskt. Min personliga favorit är appen Evernote där du förutom rena textanteckningar kan samla allt möjligt annat som urklippta webbsidor, pdf-filer och bilder på favoritsushiställets takeaway-meny. Men oavsett valet av programvara – tänk efter två gånger innan du väljer analog eller digital metod. För visst har Bleu en poäng i att inget gör sig lika påmint i vardagen som det där lilla blocket som rent fysiskt ligger och skumpar i fickan. Titlar som väcker nyfikenhet Det vi söker är fräscha och originella titlar som väcker nyfikenhet. Det är ett väldigt gott tecken om både du själv och den potentiella lyssnaren blir nyfikna på vad som gömmer sig bakom titeln och vill veta mer. För dig kommer det vara ovärderligt i din fortsatta skrivprocess. Titlar kan nämligen många gånger i sin tur trigga idéer om vad låten faktiskt ska handla om. Alltså själva konceptet. Men mer om detta i en framtida artikel av Låtskrivarens verktygslåda. Leta gärna efter titlar med spännande dubbelmeningar (Jag kommer) eller som drar till sig uppmärksamhet (I Kissed a Girl). Eller efter saker som egentligen är omöjliga (Set Fire to the Rain). Just motsatser är för övrigt en liten favoritkategori. Att kombinera två ord som inte tycks passa ihop kallas för oxymoron. Alltså en självmotsägelse. Tänk Sound of Silence, My Favorite Mistake, Killing Me Softly, Together Alone, Definitely Maybe. De sista två är förvisso albumtitlar men du förstår grejen. Nittiotalets indie-kungar Popsicle (här sångaren Andreas Mattsson) hade fina titlar som Sunkissed och Hey Princess. Titeln Genuine Fake var en oxymoron. Foto: Mikael Olsson (Pressbild). Allitterationer är när två eller flera ord i rad börjar med samma ljud. Titlar av den sorten smakar bra i munnen. Som Mamma Mia, What a Wonderful World, Baby Blue, Heartbreak Hotel och Wild World. Och i brist på sådana – varför inte upprepa ett vanligt ord två gånger som i Sugar Sugar, Rebel Rebel, Ring Ring. Eller tre gånger? Fun Fun Fun, Say Say Say. ABBA var mästare även på detta område; Gimme Gimme Gimme, Money Money Money. Ja de slog ju faktiskt även till med två ord tre gånger som i I Do I Do I Do. Typiska kategorier för låttitlar Jag frågar efter Peter Kvints favorittitlar bland andras låtar: – Älskar sådana där ”slogantitlar” som John Lennon var så bra på, som Woman Is the Nigger of the World eller Whatever Gets You Through the Night. – Jag gillar också riktigt salta countrytitlar som Her Only Bad Habit is Me med George Strait eller Bringing Out the Elvis med Louise Hoffsten. Har också en konstig förkärlek för låtar som bara har platser som titlar, som större delen av senaste Bon Iver-skivan; Perth, Minnesota, WI, Hinnom, TX etc. Fantasieggande och tidlöst. Jag gjorde ett försök att skriva en sådan låt med Brooke Fraser. Vi döpte den till St. Petersburg. Kommer förhoppningsvis på hennes nästa album. Just det här med att nämna namn kan vara ett bra tips. Inte bara på platser utan även på personer (Sarah, Kom igen Lena, Moves Like Jagger). Men förutom slogantitlar, salta countrytitlar och geografititlar finns det naturligtvis en mängd olika kategorier av låttitlar. Bara fantasin sätter gränser. Ett ställe där fantasin verkligen får flöda är kategorin nonsenstitlar. Förebilderna är många från Be-Bop-A-Lula och Da Doo Ron Ron via Ob-La-Di, Ob-La-Da och Na Na Hey Hey till Da Da Da. Från Bang-A-Boomerang via Boo Thang till Bangarang och Bang Bang. Och så förstås – inte att förglömma – Digiloo Diggiley! Mer uppslag? Vad sägs om siffertitlar (1234, 2-4-6-8 Motorway, 9 to 5, 7 Nation Army), frågetitlar (How Deep Is Your Love?), färgtitlar (Purple Rain) och tidstitlar (Friday I’m In Love). Egentligen är vad som helst tillåtet. Ibland räcker det med ett ord. Happy skrev och sjöng Keith Richards 1972 med Rolling Stones men i år tänker vi förstås på Pharrell Williams låt med samma namn. Topplistan kryllar av ett-ords-titlar: Rooftop, Blame, Problem, Try, Rude, Animals, Waves, Fireball, Levels, Colors. Bob Hund har många geniala låttitlar i sin låtkista. Foto: Frans Hällqvist. Annars kan du göra som Fall Out Boy som döpte sin låt till Our Lawyer Made Us Change the Name of This Song So We Wouldn't Get Sued. Det är vad jag kallar att tänka utanför boxen! Vilket också Popsicle gjorde på det ironiska nittiotalet då de släppte sin The Power Ballads EP med låtarna Power Ballad #1, Power Ballad #2 och så vidare. Och då har jag inte ens nämnt Bob Hund som man bara måste älska. Om inte annat för deras genomgående geniala titlar. Det är svårt att välja en favorit när alla är briljanta men om jag måste får det nog bli Istället för musik: förvirring. Och med de visdomsorden önskar jag dig stort lycka till i den fortsatta jakten på den perfekta titeln! Tips för en välfylld hookbook Ta på dig ”går-det-att-göra-en-låt-av-det-här?”-glasögonen. När du tänker ”det skulle kunna vara en låttitel” – skriv ned! Leta roliga citat i vardagliga konversationer. Vrid och vänd! Ofta lurar en smart liten twist runt hörnet. Botanisera fritt! Återanvänd t.ex. gamla film- eller boktitlar. Ha alltid med dig ett litet block som ryms i fickan Hitta en ”helig plats” för din hookbok Jaga nya, fräscha och unika titlar Leta dubbelmeningar, oxymoroner, allitterationer Hitta på din egen nonsentitel eller slogantitel. Gör titlarna unika med hjälp av namn, platser, tidpunkter eller genom att repetera ord Om skribenten David Myhr @David Myhr är låtskrivare och artist och har släppt albumen Soundshine (2012) och Lucky Day (2018). Han har ett förflutet i popbandet The Merrymakers och har skrivit låtar för den japanska marknaden, musik till en mängd reklamjinglar samt en del filmmusik. Till vardags arbetar han som universitetslektor och undervisar i bl.a. låtskrivande på Musikhögskolan i Piteå men undervisar också på KMH samt SMI. David, som är en Beatles-konnässör av stora mått, jobbar i en klassisk låtskrivartradition. Läs mer: www.davidmyhr.com och facebook.com/davidmyhr Delar i serien Låtskrivarens verktygslåda del 1: Magiska melodier Låtskrivarens verktygslåda del 2: Trolla med titlar Låtskrivarens verktygslåda del 3: Rundgång ger framgång Låtskrivarens verktygslåda del 4: Den heliga hookboken (denna) Artikeln publicerades ursprungligen 2014-11-11 07:42
  16. Att skriva låttexter är ett kapitel för sig, men är ju minst lika viktigt för en låt som melodi, harmonik och form. Jag har i tidigare inlägg berört de olika låtdelarnas funktion, där en vers skapar intresse, bryggan förhöjer det, refrängen är förlösande och sticket ofta håller ett mer eftertänksamt eller kontrasterande tonläge. I någon mån bör låttexten också följa med i de dramaturgiska svängarna för att det ska kännas helgjutet. Men vi inleder vår textmangling i en helt annan ände. *** När jag var yngre skrev jag alltid texten först och sedan melodin, men numera är det tvärtom. Mitt förra inlägg handlade om hur melodierna liksom bara finns där, som fiskar i havet, färdiga och redo att arras upp. Därför är det en utmaning att i efterhand hitta texter och fraser som passar in. Jag önskar att jag på samma vis kunde hitta det outtömliga Texthavet, att bara ösa ur… På engelska är det i varje fall mycket lättare än på svenska och jag har funderat på varför. Låt oss börja med denna romantiska lilla fras: ”Truth will turn their hearts to love.” Sju stavelser, bara enstaviga ord. På svenska: ”Sanningen kommer att vända deras hjärtan till kärleken.” Sexton stavelser, mest flerstaviga ord. Att svenskan generellt sett behöver mer textmassa för att säga samma sak är egentligen inte det stora problemet, så länge man inte är i översättarbranschen. Nej, det som krånglar till det är att så många svenska ord i sig är flerstaviga och därmed har något slags betoning som det inte går att hantera hur som helst. På engelska är massor av ord i stället enstaviga, och de enda betoningar man då eventuellt måste ta hänsyn till är om vissa hela ord i en mening behöver lite extra tyngd, men det är inte alls lika musikaliskt kritiskt. Man kan ta i stort sett vilken melodi som helst och trycka dit en räcka enstaviga, engelska ord utan att det krockar med fraseringen. ”This is what you need to know, I’m a worm and you’re the crow” passar till Blinka Lilla Stjärna, rakt av. Bara att ösa på. Försök att passa in en svensk variant av den ramsan till samma melodi, med rim! Men det stannar naturligtvis inte vid denna rent tekniska skillnad, långt därifrån. Engelskan har hur många flerstaviga ord som helst också, men de betonas oftast på ett annat sätt än i svenskan. Och själva språkmelodin är annorlunda, alltså hur en mening varierar i tonhöjd när den talas. Sedan har vi inte ens berört innehållet, vad distansen till främmande språk betyder - eller det känslomässiga … Det finns alltså mycket mer att säga i detta ämne. See you next week!
  17. Var ska man egentligen börja för att uppnå bästa möjliga slutresultat? David Myhr slår ett slag för att först av allt börja med låtens titel – en metod med många fördelar. Du får feeling för att skriva en låt. Du plockar upp gitarren eller sätter dig vid pianot. Börjar klinka planlöst. Melodier uppstår i huvudet och du börjar nynna lite improviserat. Ljuv musik uppstår och efter mycket trial and error är låten klar. ”Nej, visst ja! Det ska ju dit en text också... hmm... vilka ord kan tänkas passa till de här tonerna?”. Du har gjort det igen. Målat in dig i ett hörn. Varför inte göra som många professionella låtskrivare och börja i andra änden? Med en bra titel! Låttiteln spelar en ytterst central roll. Den är textens viktigaste fras och i regel placerad i låtens pay-off, vare sig du låter den inleda eller avsluta refrängen. Med stor säkerhet är den ref-rängens huvudsakliga ingrediens. Ja, kanske till och med den enda, vilket för övrigt kan vara ett väldigt effektivt sätt att göra en refräng ”simple and singable”. Ett begrepp du kanske minns från del 1 i denna artikelserie. Placerad just i refrängen hamnar titeln som allra mest i fokus då den kommer att sjungas ett flertal gånger och det är där man oftast sjunger med. Men den kan också inleda eller avsluta låten. Eller inleda alternativt avsluta verserna (eller både och för att vara på den säkra sidan). Det finns fler varianter. En titel som Imagine inleder både vers och refräng medan I Want it That Way avslutar både vers och refräng. Någon gång kanske titeln blixtrar förbi, exempelvis i bryggan, som i I Say a Little Prayer. Oavsett placering är låttiteln navet i hjulet som allting snurrar kring. Den är husgrunden som resten av låtbygget vilar på. Eller omvänt: den är pyramidens topp där allt annat i låten är byggstenarna. Jag ska inte trötta ut dig med fler metaforer. Jag tror du börjar förstå poängen här … titeln är helt enkelt skitviktig! Läge att inte slarva. Just därför kan det vara en alldeles lysande idé att börja med just titeln. Det kanske inte är så underligt att många professionella låtskrivare arbetar på det sättet. Genväg till det viktigaste En bland många som älskar att jobba utifrån titeln är den amerikanske låtskrivaren Bleu, som förutom att vara artist i eget namn skriver låtar för guld- och platinasäljande artister. – För mig är det här med att skriva utifrån titeln jätteviktigt och jag vet att för många av de yngre låtskrivare som varit på mina seminarier och sedan tagit till sig den här metoden har det verkligen revolutionerat deras låtskrivande. Han praktiserar själv metoden så gott som hela tiden och pratar om att titeln också definierar vad låten ska handla om, själva temat eller konceptet. – Jag anser att det är det bästa sättet att ta sig an att skriva hitlåtar. Titlar och koncept är det som är mest troligt att folk kommer ihåg. Att jobba utifrån titeln är ett jättebra sätt att hitta en genväg direkt till det som måste vara den viktigaste delen av din låt. Även om han är medveten om att det alltid finns undantag menar Bleu att i de flesta låtar är delen vi sjunger och delen vi kommer ihåg, just titeln. Han påpekar att man kan titta på många andra former av skrivande och att man då finner att man nästan alltid jobbar utifrån titeln. Låtskrivaren Bleu definierar låtens koncept och idé innan han skriver den. – Vare sig det handlar om noveller, manus eller tekniska avhandlingar börjar man ju med någon typ av tema eller utgår ifrån en tes. Jag skulle säga att låttextförfattande nästan är den enda typen av skrivande där folk inte alltid startar på det här sättet. Hans minspel vittnar om att han finner detta rätt märkligt. – Jag tror att de flesta som kör fast i sitt låtskrivande fastnar på textbiten. Om man skriver utifrån titeln är det lättare att inte köra fast med textskrivandet eftersom man liksom skapar en mall för vad ens låt kommer att handla om. – Blir man van vid tanken att skriva utifrån titeln gör det låtskrivandet enklare. Anledningen är att man kan utveckla idén utifrån den information som redan ligger i titeln. Serverar melodin till hookfrasen Förutom att vara textens viktigaste fras är titeln ofta också låtens starkaste melodiska hook. Har du en bra titel, men inget annat, är det ju drömläge att börja experimentera med hur man skulle kunna sjunga den på ett bra sätt. Ett bra tillvägagångssätt är att börja med att ”prata” titeln. Detta för att ta reda på hur ordens naturliga rytm och melodi låter. Om du utgår från detta får du enormt mycket serverat gratis. Uttala orden i titeln några gånger och lyssna efter vilka stavelser som är betonade samt vilka vokaler som går upp i ton och vilka som går ner. Det är en bra grej att smaka på dess naturliga rytm och dess inneboende språkmelodi. Med andra ord – hur skulle man säga det i vanligt tal? Utgå från det när du börjar sjunga frasen och sätta toner på den. Pröva ett gäng alternativa betoningar och rytmiseringar. Låter det inte tillräckligt catchy kan du pröva att lägga till eller ta bort ord eller varför inte börja leka med upprepningar likt man gjort i låtar som Changes (”ch-ch-ch-ch-changes”); Pokerface (”p-p-p-poker face”); Snälla Snälla och Fanfanfan. Eller krydda med ett litet ”ooh” eller något som i Ooh, Baby I Love Your Way. När du väl både hittat rätt bland tonerna och bestämt hur låtens hookfras ska vara rytmiserad återstår det spännande arbetet med att hitta lämpliga kontraster som byggstenar till låtens andra delar. Titeln ”säljer” låten Allt som ökar din låts chans att bli hörd är av godo och det är just vad en intresseväckande titel gör. Man blir sugen på att lyssna och nyfiken på vad den kan tänkas handla om. Har du för avsikt att skriva låtar åt andra ligger det i högsta grad i ditt intresse att förläggare, a’n’r-folk, producenter och artister ”höjer på ögonbrynen” åt just din låt då de blasémässigt sovrar bland hundratals andra. Titeln kan vara det första de kommer i kontakt med och där gäller det – precis som vid en första date – att inte sumpa chansen att göra ett gott första intryck. Även om du skriver åt dig själv eller ditt band vill du ju att radiofolk, journalister och i slutänden förstås publiken blir nyfikna på ditt alster och att när de hört låten också kommer ihåg den och kan söka upp den igen. Något hårdraget kan man likna det med att du är försäljare och titeln namnet på din produkt, låtens ”varumärke”. Titlar som inte finns i texten En del ser en tjusning i att ge sin låt en titel som inte alls förekommer i texten. Det är förstås fullt tillåtet och kan vara effektfullt och skapa lite skön mystik om man gör det på ett snyggt och smart sätt. Men gör man det enbart för att ”spela svår” riskerar man ju på samma gång att göra det svårare för folk att minnas låten. Kanske onödigt med tanke på att det är tillräckligt tufft att nå ut med sin musik i alla fall. Men återigen. Det finns briljanta låtar med bra titlar som inte har någon uppenbar sing-a-long-hookfras. Bohemian Rhapsody funkade ju rätt fint bara för att ta ett exempel. Men det är ju också världens bästa låt. Eller…? Det kan också vara en cool grej att gömma titeln mitt i typ vers tre. Så man bara snubblar förbi den liksom. Lite som när man plötsligt i 58:e minuten av dialogen i en film plötsligt hör huvudpersonen säga titeln. Jag kommer osökt att tänka på min favoritreplik i svensk film: ”Åååh, varför måste vi bo i fucking jävla kuk-Åmål?”. Ja, nu var det ju inte exakt själva titeln men du hajar idén. Mitt tips är i alla fall att låta sådana varianter höra till undantagen som bekräftar regeln. För som Bleu säger: – Om du ser till att allting annat i låten supportar titeln och på det sättet ”lyfter upp den” kommer din låt att bli mer framgångsrik och lättare att komma ihåg bara för att allting signalerar ”Hey! Här kommer titeln och det här är den viktigaste delen i låten!” Bleu – I blått koncept. Titlar som redan finns Vad gör du då om du hittat en titel som känns ny, fräsch och unik – som smakar bra i munnen och föder en massa musikaliska idéer – men din besserwisser till polare påpekar att det redan existerar en sådan låt? Något du snabbt också får bekräftat genom en snabb sökning på Spotify (”track:din titel” i sökrutan), iTunes Store, Youtube eller på Stim (inloggad på ”Mina Sidor”). Ja, vad gör du? Mitt tips är att skita lite grann i detta. För det första var det ju din egen idé i alla fall och det är du som ska vara inspirerad för att nå ett inspirerat slutresultat. För det andra är det vilken unik melodi och vilket unikt textkoncept man gifter ihop med titeln som är det intressanta. Bra låttitlar är lite som bra ackordföljder – de är bara musikaliska byggstenar som ingen har copyright på. Oavsett hur smart titel du har hittat på är det oftast någon countrysnubbe som varit före men det är alltså helt okej. Mindre unika låttitlar som Hold On, Runaway, Stay, You, Happy, Forever, Without You och I Need You har var och en legat på Billboard-listan mer än tio gånger. Fast varje gång som helt olika låtar. Ibland är man liksom bara tvungen att välja en sådan titel för det är den självklara hooken i låten. Men i så fall gäller det att man hittat en ny fräsch vinkel, om än inte i titeln, så i själva texten. Självklart vill man undvika de mest uppenbara klassikerna. Man skulle troligen ha svårt att bli tagen på allvar om man presenterade sin nya låt Stairway to Heaven (Led Zeppelin var dock faktiskt inte först, det var Neil Sedaka!). Men är man bara lite kaxig tar man för sig. Oasis såg bevisligen inga problem med att göra en ny låt som hette Stand by Me. Till sist en liten parentes Vissa laborerar ibland med parenteser i titeln. Syftet är oftast att erbjuda två alternativ till hur titeln ska uttalas, som i Only Girl (In the World) eller (Just Like) Starting Over. Det kan också handla om att sticka ut. Jag gissar att Per Gessle som ofta använder parenteser gör det av estetiska skäl, som den utpräglade popstilist han är. Det finns mycket mer att säga om titlar och koncept och jag kommer att återkomma till ämnet längre fram, men till nästa gång önskar jag dig lycka till med titulerandet och med att inte måla in dig i några fler hörn! Sammanfattning Börja låtskrivarprocessen med att hitta en bra titel som känns fräsch och (någorlunda) unik och som väcker intresse och nyfikenhet. Säg titeln högt. Ta fasta på dess naturliga betoningar, rytm och språkmelodi när du sätter melodi till. Lek med variationer. Spåna textidéer utifrån den information som redan ligger i titeln. Låt allt annat i låten peka mot, understödja och ”lyfta upp” titeln. Om skribenten David Myhr @David Myhr är låtskrivare och artist och har släppt albumen Soundshine (2012) och Lucky Day (2018). Han har ett förflutet i popbandet The Merrymakers och har skrivit låtar för den japanska marknaden, musik till en mängd reklamjinglar samt en del filmmusik. Till vardags arbetar han som universitetslektor och undervisar i bl.a. låtskrivande på Musikhögskolan i Piteå men undervisar också på KMH samt SMI. David, som är en Beatles-konnässör av stora mått, jobbar i en klassisk låtskrivartradition. Läs mer: www.davidmyhr.com och facebook.com/davidmyhr Delar i serien Låtskrivarens verktygslåda del 1: Magiska melodier Låtskrivarens verktygslåda del 2: Trolla med titlar (denna) Låtskrivarens verktygslåda del 3: Rundgång ger framgång Låtskrivarens verktygslåda del 4: Den heliga hookboken Artikeln publicerades ursprungligen 2014-08-20 12:16
  18. Vad är det som gör att vissa melodier fäster på och grabbar tag i lyssnaren? David Myhr tipsar om verktyg man kan ha i bakhuvudet vid melodisnickrandet. Tom Petty illustrerar seriens inledning med låten Free Fallin'. Magiska melodier – Keep it simple and singable (K.I.S.S.) Det är något magiskt med att hitta på nya melodier. Det finns bara tolv toner och vi har bara sju att välja på om vi håller oss till skaltonerna ”do-re-mi-fa-so-la-si-(do)”, alltså tonerna 1,2,3,4,5,6,7,(8). De brukar nämligen räcka väldigt långt. Även om vissa tonföljder kan låta bekanta verkar det ändå som om varianterna aldrig tar slut. Men alla melodier vi skriver blir inte per automatik ”magiska” i bemärkelsen att de fångar våra lyssnare på det sätt som vi själva en gång fångats av tonerna i våra egna favoritlåtar. Vi vill ju att våra melodier ska fascinera och beröra. Den här mystiken och magin kring själva låtskrivarprocessen är något en del vill vara lite rädda om för att hålla skaparlusten och nyfikenheten vid liv (däribland tidernas mest framgångsrike låtskrivare Paul McCartney), och det finns naturligtvis ingen exakt formel för hur man ska skriva en låt. Men jag vill påstå att man inte har något att förlora på att fundera närmare kring om det finns några typiska kännetecken för vad som gör en bra melodi bra. Allt i syfte att bli bättre på sitt hantverk. Mediokra, ”helt okej” och i värsta fall intetsägande melodier är relativt lätta att sno ihop men siktet bör vara inställt betydligt högre än så. Håll det enkelt med korta repetitiva fraser Har du tänkt på att några av de bästa melodierna bara innehåller några få toner? Det är lätt hänt att man krånglar till det för mycket och det slutar med att melodin ringlar än hit och än dit och nya fraser avlöser varandra i en aldrig sinande ström. Man kan då uppleva att melodin saknar riktning och struktur vilket är ett stort nej-nej! En bra melodi innehåller också bra pauser. Det ligger mycket mer ”musik” än man kan tro i tystnaden mellan fraserna. Pauserna är också en förutsättning för att det ska gå att sjunga. Man måste ju liksom andas också. Och annars återstår bara långa haranger som lyssnaren får svårt att ta till sig. Tricket är att jobba med korta, repetitiva fraser. Ett av mina favoritexempel som illustrerar hur enkel man kan våga vara är (numera avlidne, reds. anm.) Tom Pettys låt Free Fallin’ (Spotify / Apple Music) som också är hans största hit under hans 40 år långa karriär. Refrängen innehåller två trestaviga fraser med totalt tre olika toner. And I’m free på tonerna 1, 1 och 3 följt av Free fallin’ på tonerna 3, 2 och 1. Detta repeteras snudd på identiskt och därmed är refrängen i hamn. Jag upprepar: Korta. Repetitiva. Fraser. Free Fallin’ med Tom Petty. En låt som började som en skojlåt då Tom lekte med en billig minikeyboard. Legendariske producenten Jeff Lynne sa ”It’s great!”. Tom frågade: ”What’s great?”. Jeff svarade: ”Everything’s great! Keep going!”. Tittar man på versen upptäcker man att även den innehåller samma tre toner om än en oktav ned. Naturligtvis bidrar själva texten, sånginsatsen och produktionen enormt mycket till helheten – men det är ändå en påminnelse om hur tre små toner kan väcka stora känslor. Låten She’s the one med Robbie Williams (Spotify / Apple Music) – som i original gjordes av charmiga popbandet World Party – är ett annat tydligt exempel på hur man med några få toner och stavelser kan beröra. Tre-fyra toner räcker långt igen: I was her (1,2,3), she was me-e-e (1,2,3,4,3) följt av repetition på We were one, we were free-e-e. Sedan blir det ”stor dramatik”: And if there’s somebody (6, 6, 5, 3, 2, 2), calling me o-on (5,6,3,2,3), She’s the one (3,1,1). Sedan ett omtag av sista frasen för säkerhets skull. För upprepning är ju bra! She’s the one med Robbie Williams (av World Party). Enkelt och vackert. En sådan där självklar låt man borde göra oftare. Dramatiken i slutet blir så stor därför att femte frasen bryter av mot de smått genialiskt enkla fraserna i början. Mycket handlar om att skapa förutsättningar för den här typen av spännande kontraster. Mer om det nedan. Notera också att de fyra första fraserna inte upplevs som tjatiga trots minimal variation. Detta mycket tack vare att de underliggande ackorden växlas och att samma slut-ton på orden ”her” och ”me” (3:an i tonartens skala) därmed får olika ”funktion”, närmare bestämt ters i tonikan (I) respektive maj-7:a i förhållande till subdominanten (IV). Detta är ett alldeles lysande trick för att hålla liv i en enkel melodi. Håll det sångbart med stegvisa rörelser Att en melodi är ”sångbar” är i allra högsta grad en positiv egenskap. Känns den naturlig, lätt och rolig att sjunga är man troligtvis på rätt spår. En sak som förenar Fly me to the moon, All my loving, Life on mars, The Rose, Idas sommarvisa och otaliga andra älskade melodier som generation efter generation gladeligen sjunger med i är att de till stor del består av stegvisa rörelser. Tonerna i melodin hoppar inte omkring i skalan hipp som happ utan ”böljar” snarare uppåt och nedåt, några toner i taget, och varje enskilt hopp är ofta inte större än till tonen bredvid. Ett tankeväckande exempel som stärker tesen att man gärna kan vara sparsam med toner och att det är viktigt med en tydlig riktning är ABBA:s nästan fem minuter långa melankoliska mästerverk till poplåt The Winner Takes it All (Spotify / Apple Music). Låten innehåller trots sin längd och smått episka känsla ett mycket begränsat tonmaterial och antal fraser, vilket är något som Björn och Benny själva påpekat i olika intervjuer. Vi tar en titt på versen: I don’t wanna talk, about things we’ve gone through, though it’s hurting me, now it’s history. Ja, ni kan melodin... Vi noterar att fraserna är relativt korta, lämnar utrymme för pauser, och att melodin vandrar upp och ned längs durskalans toner förutom ett enda större hopp (ned till talk). De två sista frasernas toner är identiska och redan här har vi gått igenom hälften(!) av låtens melodimaterial. The winner takes it all i den något udda tonarten F#, säkerligen vald med omsorg. Björn och Benny brukade räkna baklänges för att se till att låtens högsta ton alltid låg i tjejernas respektive högsta register för att på så sätt nå ett klimax. Skapa effekt med stora språng Att huvudsakligen vandra upp och ned i skalan och hoppa till närliggande toner gör melodierna lättsjungna och ”logiska” men som med allt annat här i livet kan det bli för mycket av det goda. För att hålla intresset uppe måste vi även bryta av och bjuda på lite överraskningar. Det är när man byggt upp en melodi på det sättet som varje större hopp blir dramatiskt och kan vara ett av de ”magiska ögonblick” som varje låt behöver. Ingången till refrängen till ovan nämnda Life on mars med David Bowie är ett klassiskt exempel, liksom de tre sista tonerna i frasen ”take a look at the lawman” (1,8,5) i mitten av refrängen. En oktav upp och en kvart ned. Mäktigt värre! Men då är det ju också ”världens bästa låt”. Eller…? Refrängen i The Winner Takes it all bjuder på intervallet liten septima tre gånger på raken. Notera de korta, repetitiva fraserna men nu alltså även med stora språng. The winner takes it all, the loser standing small, beside the victory, that’s her destiny. Med dessa fyra fraser i refrängen som kontrast till de fyra i versen är melodin komplett. Varken brygga eller stick behövs. Snacka om magisk melodi! Men som Benny Andersson sa själv i en intervju i Sunday Times, 2009: ”Music is not only melody; music is everything you hear, everything you put together. But without the core of a strong and preferably original melody, it doesn’t matter what you dress it with, it has nothing to lean on.” En annan som förstått storheten i det enkla och i att ”keep it simple and singable” är Norah Jones. Hon slog ju igenom vansinnigt stort med sin lågmälda stil och sålde ofattbara 26 miljoner album av sin debutplatta. Finns det förresten något kafé i världen som inte spelar Norah Jones? I alla fall – ta refrängen på låten Sunrise (Spotify / Apple Music) som går And I said oooo, oooo, oooo, oooo (1,2,1,6,3,5,1). Sedan repeteras oooo-partiet två gånger till (upprepning är bra!) och avslutas med ett litet, försiktigt to you. Det är sparsamt, smakfullt och snyggt. Simpelt och sångbart som sagt! Melodin till Sunrise. Fåordig men högst effektiv refräng. Ett ”oooo” säger mer än tusen ord. Skapa kontrast mellan olika låtdelar Kontraster behövs för att hålla intresset vid liv i en låt. Det skapar dynamik vilket är ett av låtskrivarens främsta verktyg. En bra melodi bjuder på variation och en känsla av att man har varit med på en ”resa” och därför bör vi se till att de olika låtdelarna skiljer sig från varandra. Ett av de absolut bästa – och följaktligen vanligaste – tricken för att få en refräng att ”lyfta” är att gå upp i register så att de högsta tonerna finns i refrängen. Alla låtar som nämnts ovan är bra exempel på detta. Ligger man till exempel mycket kring grundton (1) eller ters (3) i versen är det en klassiker att man tar sikte någonstans runt kvinten (5) eller oktaven (8) på refrängen. Lyssna på och inspireras av andra Den bästa skolan för att lära sig känna igen sådana här grepp är förstås att kolla in sina egna favoriter eller slå på radion och lyssna in sig på aktuella hitlåtar. Exemplen i texten är hämtade från min egen skivsamling men teorierna går allt som oftast att applicera på den aktuella topplistan av i dag vare sig artisten heter Katy Perry, Bruno Mars eller något annat. Jamen då så! Det var ju enkelt!? Lycka till med att skriva melodier med korta, repetitiva fraser och stegvisa rörelser med enstaka, överraskande språng och magiska ögonblick och kontrast i register mellan de olika låtdelarna (pust…). Och om det inte funkar, kör den enda sanna regeln: ”Låter det bra så låter det bra!”. Sammanfattning Håll det enkelt med korta repetitiva fraser Håll det sångbart med stegvisa rörelser Skapa effekt med stora språng Skapa kontrast mellan olika låtdelar Om skribenten David Myhr @David Myhr är låtskrivare och artist och har släppt albumen Soundshine (2012) och Lucky Day (2018). Han har ett förflutet i popbandet The Merrymakers och har skrivit låtar för den japanska marknaden, musik till en mängd reklamjinglar samt en del filmmusik. Till vardags arbetar han som universitetslektor och undervisar i bl.a. låtskrivande på Musikhögskolan i Piteå men undervisar också på KMH samt SMI. David, som är en Beatles-konnässör av stora mått, jobbar i en klassisk låtskrivartradition. Läs mer: www.davidmyhr.com och facebook.com/davidmyhr Delar i serien Låtskrivarens verktygslåda del 1: Magiska melodier (denna) Låtskrivarens verktygslåda del 2: Trolla med titlar Låtskrivarens verktygslåda del 3: Rundgång ger framgång Låtskrivarens verktygslåda del 4: Den heliga hookboken Artikeln publicerades ursprungligen 2013-12-27 13:46
  19. FREDAGSTIPSET: Du kan sitta på alla studioprylar i världen och behärska allt som tänkas kan inom musikproduktion, men om du inte har bra musik att spela in är allt som bortkastat. En dyr sångmikrofon är totalt meningslös om sångprestationen brister och inte ens de finaste av ljudkort eller högtalare kan magiskt förvandla en medioker låt till något storslaget. Faktum är att (dyra) prylar många gånger kan vara ett hinder, snarare än en tillgång och faktiskt hämma kreativiteten, eftersom mycket av ansvaret då gärna läggs på själva tekniken, grovt generaliserat. Men detta är en helt annan historia. Nåväl, självklart är det högst subjektivt gällande vad en bra låt eller bra musik är. Men det finns ändå tre konkreta saker jag vill att du funderar över nästa gång du spelar in. Melodin En bra melodi leder musiken framåt och gör att den fastnar hos lyssnaren. En bra melodi är minnesvärd, vare sig man vill eller inte. Och det handlar inte om antalet toner, utan hur dessa samspelar och etsar sig fast. Om du fortsätter att tralla på låten långt efter att du slutat spela den, vet du att du är på rätt spår. Texten Långt ifrån alla lyssnar på texten och många skulle säkert påstå att den är sekundär. Men faktum är att en bra textrad (och det räcker många gånger med bara en) får dig att minnas låten. Du behöver alltså inte sträva efter att skriva världens bästa och mest poetiska text varje gång, utan snarare hitta något som verkligen sätter sig. Om du dessutom får både melodi och text att gå hand i hand är mycket vunnet. Överraskningen Likt ett Kinderägg är överraskningsmomentet i en minnesvärd låt inte att underskatta. Som de flesta av oss vet följer de flesta låtar ett ganska förutsägbart och beprövat mönster i stil med: Intro, vers, refräng, vers, brygga, refräng. Detta är helt OK. Vad som istället är viktigt är att du vågar bryta av och göra något som får lyssnar att haja till. Det kan röra sig om en speciell effekt på sången under ett visst parti eller att instrumenten plötsligt ”byter plats” - Kanske börjar basen leda melodin, eller körerna bygga ackord i en brygga? Tro nu inte att ovanstående är ett recept på en lyckad låt, det krävs naturligtvis långt mycket mer än så och jag skulle kunna skriva hundratals rader om personligt uttryck, kreativa utsvävningar och originalitet och dess påverkan på lyssnaren. Men om du åtminstone har dessa tre punkter under uppsikt nästa gång du skriver och spelar in en låt, så har du garanterat fått i alla fall en ny beundrare… Och svårare än så är det faktiskt inte, oavsett vilken genre du håller på med: En melodi som sätter sig, en textrad eller två som fastnar och minst ett överraskningsmoment. Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här! Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
  20. FREDAGSTIPSET: Vem tar sig tid att lyssna på din musik? Eller rättare sagt: Vem fortsätter att lyssna på din musik? Två högst relevanta frågor i vår tids slit-och-släng-samhälle. Vi lever i en tid där planeten snurrar på tok för fort och där engagemanget hos gemene lyssnare gällande ny musik varar högst några få sekunder. I bästa fall. Inte minst tack vare alla streaming-tjänster och det konstanta flödet på sociala medier. Vårt digitala tålamod har med andra ord aldrig varit lägre och mer otåligt än det är i dag. Det tar inte särskilt lång tid mellan det att vi trycker på playknappen, tills dess att vi bildat oss en uppfattning om det är värt att lyssna vidare eller inte. Med detta som utgångspunkt gäller det därför att hitta små knep för att väcka intresset hos lyssnaren och sedan behålla detta. Lättare sagt än gjort, eller? 1. Sätt stämningen Precis som i filmens, bokens eller poesins värld handlar musik många gånger om att bygga upp scener och placera åskådaren, eller i detta fall åhöraren, i ett rum som det känns värt att stanna kvar i. Ett rum som väcker nyfikenhet och en längtan efter mer. Där tankar som: ”Vad händer sen?” eller ”Vad hände egentligen nu?” växer fram. Att börja en låt med förinspelade ambienta ljud (eller varför inte ljudet av något du själv spelat in) är ofta en god idé. Utomhusmiljöer, en knarrade stol, en dörr som smälls igen, en sprakande sladd, brus, eller vad som helt egentligen, väcker garanterat lyssnarens intresse. Ju mer diffust, desto bättre i många fall. Lite som inledningen till en riktig bra roman, som du bara måste läsa vidare. Om du satsar på kommersiell musik kan ungefär 10-15 sekunders ambient-intro vara lagom, men detta är naturligtvis bara ett riktmärke. 2. Luras Med anledning av ovanstående tar många låtar tar sin början med ett konstigt ljud, som kan kännas mer eller mindre befogat. Kanske har du samplat en liten bit av låten, som du sedan klippt sönder och gjort något nytt av? Här gäller det dock att passa sig så att det inte blir för plojigt och konstlat. Konstnärskap är en knivskarp balansgång – inget nytt under solen här. Det gäller därför att få introt att kännas som en del av helheten, som en del av musiken, samtidigt som det sticker ut och får lyssnaren att reagera. Tänk bara på att inte slänga på vad som helst, bara för att du kan, det slår sällan särskilt väl ut. Men å andra sidan, vem är jag att bestämma det? 3. En tidig refräng Det är ofta refrängen som sätter sig hos lyssnaren, själva hooken. Så varför vänta med denna om du vill locka och charmera dina potentiella fans? Vissa låtar börjar med refrängen, vilket mycket väl kan vara en god strategi, beroende på vad du vill uppnå. Kanske en avskalad sådan, eller en extremt maffig? Andra låtar börjar med en smygande vers, med väldigt få instrument, som snabbt går över till första refrängen, likt en käftsmäll. Något som också kan vara väldigt effektivt. 4. Bort med sången I dagens musik ligger mycket fokus på leadsången och framför allt refrängerna, som ofta är fyllda av körer och effekter. I alla fall om vi talar om ”modern” musik. Inget fel i detta, men det finns andra vägar att gå. Lyssnaren kan garanterat även vinnas över genom en smittande instrumentalslinga, med samma melodi som den återkommande leadsången. En tjusig gitarr, synth eller ett trumbeat räcker många gånger långt. Något lyssnaren kan nynna till och förhoppningsvis även stampa takten till. Ett tydligt exempel är Daft Punk som är mästare på att använda sig av just detta fenomen. Men det finns så klart oräkneliga andra exempel. 5. Mindre är mer Det slitna uttrycket som tål att upprepas gång på gång. För ibland är det precis mindre vi behöver för att attrahera lyssnaren och vår omvärld. En nära viskande sång ackompanjerat av ett avlägset piano. Ett ensamt klockspel till rasslande löv eller varför inte en tramporgel som knarrar ensamt från hörnet i en kyrka? Återigen, det handlar om att sätta en stämning, något som får lyssnaren att haja till och stanna upp. Vare sig det handlar om stort eller smått. Det handlar om att få musiken att kännas unik, men framför allt genuin. Först då kan du beröra, inte bara lyssnaren, utan även dig själv. Vilket är nog så viktigt. Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här! Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
  21. FREDAGSTIPSET: Det absolut svåraste du som musiker kan göra, förutom att skriva, framföra och spela in riktigt bra musik, är att nå ut med den. I vår tid av DIY, eller Gör-det-själv som det ibland kallas, ställs det oerhört höga krav på den enskilda artisten eller bandet. Du ska vara allt på en och samma gång och gärna lite till. Du är musikern, men också producenten, turnéledaren, marknadsföringsansvarige, relationsbyggaren, skivbolagsdirektörn, webbadministratören och så vidare. Listan kan göras lång och så ser den bittra verkligheten ut. Men misströst inte, det finns hopp, så länge du har en plan. Med anledning av detta tänkte jag därför skriva lite om vad du kan tänka på när du ska pitcha en ny release, i hopp om att underlätta åtminstone lite grann. Må det vara en singel, en video, en EP, ett debutalbum eller något helt annat. Varför just din musik? Det första du ska fundera över är vem du vänder dig till och varför. Är det lokaltidningen, en musikblogg, radio, TV eller kanske Nöjesguiden? När du kommit fram till detta ska du inte i första hand tänka på vad du, eller ni som band, eventuellt får ut av denna stund i rampljuset. Begrunda istället vad den som lyfter fram er får ut av det. Det är du som gör tidningen eller bloggaren en tjänst, inte tvärt om, för att uttrycka det krasst. För att lyckas med detta måste det finns en intressent historia, något att lyfta fram, men nu ska vi inte gå händelserna i förväg… Låt oss för enkelhets skull säga att vi ska pitcha ett nytt släpp genom att skicka ett traditionellt mail. Det finns då en några saker att ta fasta på för att öka möjligheten att nå ut genom mediebruset. Var personlig Det finns inget tråkigare än att läsa opersonliga och ”informationsrika” pitchar. Speciellt inte för den som kanske läser hundratals mail om dagen. Nu finns det naturligtvis ingen garanti för att just ditt mail blir besvarat bara för att du är personlig, eller egensinnig, men sannolikheten ökar garanterat. Men vad innebär det egentligen att vara personlig? Till att börja med ska du ha koll på vem du kontaktar och varför denna personen eventuellt skulle vilja lyfta fram just dig eller ditt band. Detta tar du sedan fasta på när du skriver. Självklart tar denna typ av efterforskning avsevärt mycket mer tid, men detta är väl investerade timmar mot vad du eventuellt får tillbaka. Tydlighet Berätta vad du vill. Är det en recension som är mest intressant så skriv det. Varken mer eller mindre. Det är inte upp till personen du skickar till att lista ut vad du vil ha. Massmail Här råder det delade meningar, men enligt mig är det bättre att fokusera på ett fåtal personer att kontakta, istället för att skjuta blint i cyberspace och hoppas på det bästa. Speciellt om du erbjuder någon form av premiär, vilket lätt blir tokigt om du mailar samma erbjudande till 30 olika personer. Packat och klart Detta kan verka självklart, men se till att all nödvändig information finns med innan du skickar: Länkar, pressbilder, skivomslag, biografi osv. Personen du mailar ska inte behöva skriva tillbaka och be om mer material. Tid är pengar… Var också noga med att aldrig bifoga stora filer, eller några filer alls för den delen. Länkar är mycket bättre. Kort och koncist Här handlar det om att hitta den gyllene medelvägen. För lite information kan verka ogenomtänkt eller rent av nonchalant, medan för mycket text lätt hamnar i papperskorgen. Ett lagom riktmärke brukar vara någonstans mellan fem och sju meningar. Detta är tillräckligt för att läsaren ska förstå vem du är, var du kommer ifrån, hur du låter, vad du vill, varför du är värd att skrivas om, samt alla nödvändiga länkar. Du vill att läsaren ska få tillräckligt med information för att knyta an till dig, utan att bli överrumplad. Och det är förresten detta du har biografin till (som inte är en del av mailet), vilket osökt leder oss in på nästa punkt… Historen om dig, eller ditt band Din historia ska vara fokuserad. Bestäm dig för tre saker du vill berätta om ditt liv och din musik. Mer än så behövs inte. Berätta sanningen, den är alltid mest intressant. Låtsas inte vara något du inte är, om detta nu inte är del av din persona. Detta genomskådas ändå alltid i slutändan. Var dig själv och stå upp för det. Din berättelse ska vara unik. Vad är det som skiljer dig från andra band? Vad i ditt liv får lyssnaren att knyta an till din musik? Det är just detta som din fans kommer att dras till och som skribenterna kommer ta fasta på. Detta är det centrala och viktiga i din historia. Lättare sagt än gjort? Nåja, här är några saker som förhoppningsvis kan sätta igång ditt skrivande. Tänk på: Dina influencer, höjdpunkter och misslyckanden, dina texter, roliga eller konstiga saker med din musik, dramatik i karriär eller privatliv, tematik i ditt låtskrivande, skräckhistorier från liveframträdanden eller turnéer. Är det något speciellt du särskilt minns? För att lyckas med din biografi måste du först och främst fundera över vad den faktiskt är. Är det dina musikaliska framgångar? Din kamp? Ditt sound och din stil? Eller kanske rent en kombination av alla? Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här! Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
  22. Ensam är stark, sägs det, fast det gäller ju verkligen inte alltid. När det gäller den här bloggens fokus kan det dock stämma. Själv har jag bara undantagsvis lyckats göra själva låtgrunden ihop med någon. Att en skriver musiken och någon annan skriver texten är vanligt och något jag ofta praktiserar, men att sitta tillsammans och tota ihop en melodi och/eller en ackordföljd, går det? Lennon/McCartney är kanske ett av världens mest kända låtskrivarpar, men sanningen är ju John skrev sina låtar själv medan Paul gjorde sina. Sällan satt de ihop och knåpade på kompositionsstadiet, men kunde förstås alltid föreslå ändringar för varann. När det sedan var dags att arrangera och spela in så jobbade bandet och producenten George Martin tillsammans i studion. När funkar konstnärlig demokrati då? Precis som för beatlarna har jag funnit att det är bäst att dela upp arbetet i någorlunda tydliga roller: en låtskrivare, en textförfattare, en arrangör, ett gäng musiker samt en producent som överblickar det hela. Ofta sammanfaller några av dessa roller i samma person som då får kliva in och ur dem beroende på situationen och naturligtvis kan rollerna växla från låt till låt. Den demokratiska aspekten är att alla kan komma med förslag till förändringar på någon annans område - och att alla också är beredda att lyssna på förslagen … Till syvende og sidst hänger det på personkemin om kommunikationen funkar. Revirtänk och konflikter leder sällan till ett bra slutresultat. *** Jag hoppade in som ljudtekniker på en stor låtskrivarworkshop för ett tag sedan och kunde då konstatera att de grupper som hade en tydlig rollfördelning kom betydligt närmare en färdig låt än de som lät alla delta i alla moment. I en grupp satt deltagarna i flera dagar och tvistade om melodin i bryggan skulle gå upp eller ner eller om refrängens slutackord verkligen gav den optimala hit-känslan. Det blev inte mycket gjort där, kan jag säga. Nej, musik kommer ur hjärtat - ur någons personliga upplevelse, vision och känsla - och som jag skrivit tidigare är en bra melodi en sammanhängande helhet som inte ska stötas och blötas för mycket. Harmoniken (ackordföljden) är i de flesta fall en integral del av melodin också. Sedan kan man ju sitta ner i grupp och bara jamma ihop något också, på mer eller mindre lösa boliner, men det upplägget återkommer vi till en annan gång. /NE
  23. Jag hamnade för många år sedan bredvid en av Sveriges då mest anlitade filmmusikmakare, på en middag med föreningen SKAP (Svenska Kompositörer Av Populärmusik), och frågade hur man tar sig in i den branschen. – Sikta in dig på klipparna, svarade han. Regissörer och producenter kan vara ganska svåra att nå fram till om man inte redan känner dem eller själv är en kändis, men klipparna behöver alltid musik att jobba till som inspiration, ofta redan på ett tidigt stadium i filmprocessen. Om det är din musik de skissar till är chansen stor att det också är din musik som får vara med i slutprodukten. Att klippningsmusiken är viktig bekräftades i arbetet med The Man Inside, där regissören redan på skisstadiet hade hittat bra förlagor för mig att utgå från. När jag nyligen fick äran att göra musiken till den svenskdanska kortfilmen Carry a Couch vände sig regissören Nille Leander till mig redan i samma veva som själva filmningen började. Allt jag hade att gå på var en stillbild från en av scenerna samt en kort sammanfattning av handlingen: några olika par bär tillsammans en soffa i olika miljöer och diskuterar både relationen och vad de ska göra med soffan. Jag uppfattade utifrån detta filmens stämning som stillsamt suggestiv, i grunden positiv men med en underliggande intensitet och potentiell konflikt. Efter ett par timmars labbande hade jag ett stycke med piano, cello och rytmbox (allt i mjukvara) som jag tyckte kunde passa. I motsats till The Man Inside träffade jag mitt i prick direkt. Regissören blev så förtjust i låten att hon skickade den till huvudrollsinnehavaren Eva Westerling, som i sin tur fick feeling och gjorde ett spontant sångpålägg hemma på sin iPhone. Det hela gick slag i slag och vi bestämde att Evas sång skulle vara med i filmen, fast ordentligt inspelad och textsatt. Sagt och gjort. Hemma hos regissören riggades det upp en liten studio med digitalporta, Neumann-mick och madrasser längs väggarna. Medan hon och Eva filade på texten passade jag på att spela in Edvin Leander, som skrivit ett gitarrtema som jag senare arrade upp i samma stil som resten, till filmens inledningslåt. Sedan var det bara för Eva att sjunga in titelspåret. Nille har senare berättat att musiken faktiskt påverkade filmens fortsatta riktning och upplägg. Även denna gång stämde alltså tipset att det gäller att vara med så tidigt som möjligt. Jag räknade i början med att den ursprungliga musikidén skulle behöva vidareutvecklas, men den inspelningen behölls precis som den var och med sångpålägget blev det komplett. Ibland har man flyt. Filmen, som har stöd av bland andra Svenska Filminstitutet, kommer att visas på olika kortfilmsfestivaler under nästa år och med lite tur också på SVT. Håll utkik! /NE
  24. Driven av en inre glöd, en febrig drift gränsande till galenskap, sätter sig Geniet och skriver (helst med gåspenna och bläck, i ljuset av fladdrande vaxljus) tills både fingrar och ögon blöder. Ton för ton och takt för takt tar Mästerverket form på papperet. Allt finns där redan i Mästarens huvud och bara tiden, gikten och en oförstående omvärld ligger i vägen för dess fullständiggörande, dess inkarnation i sinnevärlden. Till slut är det likväl komplett, redo att klinga ut i all sin glans och förföra eller förgöra sina lyssnare. Men Geniet vilar alls icke! Nästa verk måste förfärdigas, och nästa … Jäpp. Exakt så ser vardagen ur för alla oss som gör musik. *** Eller inte. Säkert har det någon gång i världshistorien varit så för någon kompositör, och Hollywood älskar den bilden, men verkligheten är lite mer krass och grå. Visst är inspiration en faktor i allt musikmakande, men transpiration är en minst lika stor del. Många stora komponister har vittnat om det dagliga gnetandet, de ständiga ändringarna, prestationsångesten och tvivlen, hur de måste tvinga sig att lyfta pennan eller öppna sina skrivprogram på laptopen. Ibland är det lätt, men lika ofta är den där inre glöden mest en hög av aska. Sinnet är inte öppet och man får inget napp i idéhavet, alternativt bara skräpfisk som måste slängas tillbaka. Vad göra? Ett sätt är att ändra rutinen lite, om så blott för en dag eller två. Ta en annan promenad, se en annan film, läs en annan bok eller ring till någon annan polare än de vanliga. Det kan öppna nya banor i hjärna och hjärta. Ur den fantasifulla filmen ”Amadeus” av Milos Forman (1984), med Tim Hulce i huvudrollen. Men det handlar också om att se arbetet som just det, ett arbete, även om det inte ger pengar eller upptar hela ens tid. Det finns alltid något att göra som har med låtskrivandet att göra, även om inspirationen tryter. Köp en ny hårddisk och gör äntligen en backup av de tre senaste årens idéer, katalogisera kaoset av gamla skisser, fundera på vilka branschkontakter som kan behöva fräschas upp, sätt in en annons på den där synten som bara samlar damm, lär dig använda det där nya notskrivningsprogrammet eller inspelningsappen ordentligt, se över vilka verk som behöver anmälas till STIM samt leta upp en arbetsstol som faktiskt är bekväm. Eller varför inte börja blogga om alltihop? *** W. A. Mozart dog förvisso vid 35 års ålder (hyfsat normalt där och då) men var inte utfattig och begravdes ingalunda i en massgrav, som myten gör gällande. Och han ändrade ofta i sina kompositioner, precis som vi andra … // NE
  25. Besynnerlig titel kanske, men jag ska strax förklara. Jag jobbar för tillfället med ett ambient syntalbum inspirerat av bl a Jean Michel Jarre, Vangelis, Tangerine Dream och Daft Punk. Till mitt förfogande har jag förvisso en uppsjö av mjukvaruinstrument men för att inte drunkna i möjligheter tänkte jag begränsa mig till att använda de hårdvarusyntar som står i min hemstudio. Begränsningar är nämligen bra för kreativiteten, har jag märkt, om man inte överdriver dem. För ett par år sedan gjorde jag en mer poppig instrumentalskiva med enbart ett akustiskt piano, en Sequential Circuits Prophet 600 (sexrösters analogsynt från 1982) samt en liten analog rytmbox vid namn SoundMaster SR-88. Jag tillät mig inga ytterligare pålägg, dock en hel del effekter i mix, mest delayer, kompressorer och reverb. Det visade sig vara en hanterlig kombo och under några stjärnklara sommarnätter blev nästan hela den plattan till (Spotify / Apple Music). Singellåten Stranger remixades (Spotify / Apple Music) senare av SoundFactory (producenten Emil Hellman) och tog sig upp på Top 20 på svenska DJ-listan över mest spelade dansgolvslåtar under våren 2012. Kudos Emil! Nu är min älsklingssynt Prophet 600 med i matchen igen, denna gång systemuppgraderad och ihop med ett Kurzweil SP4-7 stagepiano, Dave Smith Mopho (analog monosynt) samt den lilla Korg Monotron för ljudeffekter. En behändig kvartett. Som arbetsmetod till ambientskivan använder jag något som skulle kunna kallas subtraktiv komposition. Det låter kanske märkvärdigt men är egentligen simpelt och passar bra för frasloop-baserade eller allmänt repetitiva stilar, exempelvis inom electronica, som inte bygger på vers/refräng-tänket. Ableton Live är ett utmärkt verktyg för detta, men jag använder, old-school som jag är, Cubase. Först hittar man ett bärande grundmönster som håller för upprepning, t ex ett beat eller någon sequencerfras som får loopa. Sedan lägger man till fler instrument i arret, i mitt fall pads, bas, en extramelodi, lite piano med mera, tills ljudbilden är ”mättad” men fortfarande helt utan låtform. Därefter kopierar man upp hela paketet till lagom låtlängd och börjar sedan *plocka bort* del efter del på olika spår, för att liksom baklänges skapa en fungerande dramaturgi. Lite som att mejsla fram en skulptur ur ett massivt marmorblock. Genom att prova sig fram märker man vilka delar som passar bäst ihop. Funkar det att ha bara arpeggiot och basen i åtta takter? Hur blir det med piano och pads en vända? osv. Om vilka kombinationer som helst fungerar blir det lätt att subtrahera fram en helhetsform. Som extra topping kan man lägga något mer fritt över alltihop, t ex ljudeffekter eller cymbaler för att förtydliga den nu uppkomna formen, eller något annat finlir som inte är loopat. Sedan är det bara att trimma alla skarvar och mixa. God Jul! /NE PS: Sedan kallas ju syntar med oscillator, filter och envelopgenerator ibland också subtraktiva, men det är en annan historia. DS
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.