Hej,
Har idag suttit och tragglat med en skoluppgift som i korta drag gick ut på att skriva en sammanfattning av nämnda bok.
Tänkte därför det kunde vara trevligt att dela med mig av denna sammanfattning eftersom den kanske innehåller en del matnyttigt för nybörjaren inom området. Det här är absolut ingen reklam för boken i sig, utan jag ville bara en god forumit och ge tillbaka lite för den goda hjälp jag ofta får här.
/Alexander N
Mixpapper
Sammanfattning av sidorna 1-110
– Introduktion: Behandlar bokens upplägg, vad man kommer att lära sig av boken, och vem boken är skriven för. Här presenteras också en lista på de mixare och studioarbetare som intervjuas och citeras i boken.
- Kapitel 1: Innehåller historisk fakta om mixningens evolution. Från inspelning i mono till 5.1 ljud, ökningen av mängden inspelningskanaler och mixarens roll i arbetet som förändrades från att fånga ett musikaliskt event och mer eller mindre låta inspelningen vara oförändrad, till större möjligheter att lägga till instrument och förändra och påverka musiken i efterhand. Kapitlet går också igenom de tre mixningsstilar (New York Style, La Style och London Style) som fram till slutet av 1980-talet var de som dominerade och gick att skilja åt genom deras olika sound som formades av mer eller mindre användande av kompression, effekter och olika inspelnings- och mixningstekniker.
- Kapitel 2: Beskriver hur man i huvudet kan skapa sig en bild, eller vision av mixens slutresultat, och de procedurer som finns för att uppnå detta. Förutom intuition eller känsla är det viktigt att fundera ut låtens riktning, bygga en stadig grund av kompet och rytmsektionen, samt hitta låtens viktigaste element och framhäva detta. Vidare står det också om de tre dimensionerna ”tall, deep and wide” som man arbetar med, eller arbetar fram med hjälp av eq, panorering och ambiens. Sist i kapitel två står det om mixens sex element. Dessa element (balance, frequency range, panorama, dimension, dynamics och interest) används i den mesta moderna musiken för att åstadkomma en mix som uppfattas som bra av en stor grupp människor. Ett undantag då man kanske inte använder alla elementen är då man vill återskapa en livekonsert.
-Kapitel 3: Handlar om mixens grundelement, den inbördes balansen mellan ljudspårens ljudnivå i en mix. God balans uppnås delvis genom att justera nivån mellan ljudspår med hjälp av faderar, men kanske ännu viktigare är låtens arrangemang. T. ex om pianot kolliderar med sången finns möjligheten att sänka eller höja ett av dessa en oktav för att på så sätt undvika frekvenskollisioner på naturlig väg redan innan låten mixas. Kolliderar de båda
instrumenten fortfarande med varandra finns alltid möjligheten att tillfälligt eller permanent muta ett av dessa. I resten av kapitlet finns exempel på hur ett par kända låtar är arrangerade, ytterliggare tips på hur man undviker kollision mellan instrument, och de vanligaste utgångslägena vid en mix (bas, kick, lead vocal etc).
- Kapitel 4: Tar upp element #2, panoramat och hur det kan användas för att hitta en plats åt varje instrument, skapa spänning och rörelse, och få en låt att upplevas som större, bredare och djupare. Det står också om fenoment Big Mono som uppstår då man panorerar ut många fakestereo källor fullt åt höger och vänster. Eftersom spåren hamnar ovanpå varandra tappar låten sin stereobild och definition. Ett tips som ges är hur man kan panorera i mono för att lätta höra när spåren faller på plats i mixen.
- Kapitel 5: Behandlar det tredje elementet, frekvensregistret och det verktyg som används för att kontrollera detta: equalisern. Equalisern används för att höja eller sänka ett visst frekvensomfång (smalt eller brett) och kan användas för att få ett instrument att låta tydligare, större, eller få det att passa in genom att skära bort frekvenser som kolliderar med andra oruinstrument eller element i mixen. Vidare står det om de sex frekvensområdena (sub-bass, bass, low mids, high mids, presence och brilliance) och generella eq-tips för de vanligaste instrumenten.
- Kapitel 6: Dimension är det fjärde elementet och kan fås genom inspelning av rummets ambiens eller genom att adderas, främst med hjälp av effekterna reverb och delay, men även med chorus och flanger. Dimension kan användas för att skapa en plats åt ett instrument, skapa spänning, göra instrumentet/låten större eller flytta ett instrument bakåt i mixen. I kapitlet ges tips på hur man kombinerar lager av effekter utan att låten blir otydlig, räknar ut delaytiden på analoga reverb för att passa dessa till tempot, skapar en ”flange-effekt” med hjälp av flera tape decks och ytterligare effekt-tips för specifika instrument.
- Kapitel 7: Kompressorn är ett av de viktigaste verktygen i modern musik och används ofta inte enbart för att försiktigt jämna ut nivåerna på ett eller flera spår, utan för att skapa tryck och punch i t.ex ett trumset. Kontrollen av dynamik är det femte elementet som boken tar upp, och förutom kompressorn så beskrivs också verktygen gate, limiter och de-esser. Här står
också vad som händer när man lägger en kompressor på mix-bussen, hur man får kompressorn att arbeta i takt med musiken och ”andas”, och ytterligare tips för inställningar på de vanligaste instrumenten.
Kapitel 8: Det sjätte och sista av de sex elementen är ”Interest” eller intresse. Här menar författaren att det som skiljer en riktigt bra mix från en ganska bra är huruvida man lyckas med att bygga upp låten med spänningsmoment och klimax, och han jämför en intressant mix med sättet en bra film är intressant på. Författaren återkommer också i detta kapitel till hur viktigt det är att bestämma en riktning för låten/mixen, bygga ett stadigt komp och hitta det viktigaste elementet i mixen och framhäva detta.
Kapitel 9: Handlar om valet av monitor, placering, vinkel, monolyssning, mixningsvolym etc. Det jag fann mest intressant i detta kapitel var de stycken och intervjuer som handlade om mixningsvolymer och hur olika saker hoppar fram i ljudbilden beroende på monitornivå, samt att många av de intervjuade verkar använda större monitorer i väldigt liten utsträckning och ibland enbart för att imponera på kunder.
Kapitel 10: Tar bland annat upp kriget om ljudnivåer, där högst och starkast oftast vinner hos kunden och skivbolagen, hur för mycket kompression leder till ”hypercompression”, målet med att mastra en mix, och analoga och digitala formats fördelar och nackdelar.
Kapitel 11: ”Mixing in the box” handlar om det digitala sättet att mixa och hur man bör tänka på nivåerna i signalkedjan ungefär på samma sätt som vid analogmixning. T.ex bör inte en subgruppsfader vara ställd lägre än de kanaler som är adresserade till denna för att undvika distorsion på vägen till masterfadern. Det pratas också om headroom och skillnaden mellan att arbeta med 16 och 24 bitar.
