Jump to content

pf_noname

Medlem
  • Posts

    24
  • Joined

  • Last visited

Reputation

0 Neutralt
  1. Brännarprogrammen kanske använder taggningen och inte filnamnen. Se: http://en.wikipedia.org/wiki/ID3 Fast vad är det för typ av CD.skiva du ska bränna? Om det är en audio-CD så fungerar de lite annorlunda tror jag (har aldrig fattar hur dock, men det är väl bara att söka)
  2. Du menar ifall jag kommer närmare universums hemlighet? 😎 Nä det gör jag ju inte, men jag tror att det är just sådana här detaljer som kan lyfta en låt ett snäpp över det vardagliga. Jag gillar möjligheterna med syntar och sequencers, men jag gillar inte när det låter kallt och dött.
  3. Fantastiskt! Vilket bra svar! Men jag frågar glatt vidare. Händer det att man ökar eftersläpningen i trumslagen allteftersom ett fill fortlöper? T ex att man ligger 10 ms före click då fillet börjar och 5 ms efter click då fillet är slut, och sedan kommer en vanlig takt igen med vanlig timing och ger en upplevelse av att det går snabbare?
  4. Ett tips är att slänga in ett löst sextondelsslag (dvs spöknot), alternativt två lösa 32-delsslag för att få själva fillet att komma igång (något jag själv nästan uteslutande gör, beror dock naturligtvis på vad för fill det är). Ett tips är att lyssna på trummisar som är duktiga på det där med dynamik och spökslag: En trummis som poppar upp direkt i huvudet då är John Bonham. Stairway to Heaven är en makalös låt ur ren trumsynpunkt. <--- Strax efter 2:05 kommer fillet som jag själv tycker är enormt snyggt. Lyssna hur han spelar efter det första inledande pukslaget – där är de lösa slagen. <--- Först ett fill vid 3:05 där du knappt hör de lösa slagen innan fillet, men dom är där och utan dom hade det varit tomt. Vid strax efter 3:15 kommer ett till fill med samma grej där: Han går från lösa slag till hårdare och bygger upp fillet. Tack! Bra exempel! Just i de här fallen tycks det mig som att tempot är kosntant, men jag gillade dynamikdiskussionen. Speciellt det där med att slå lösa slag efter en inledande puka.
  5. Tänker du på en levande trummis eller kretskortsframställda läten? Jag vill veta hur man får ett digitalt läte att låta så som yrkeskåren låter...
  6. Vet du mer exakt hur du gjort då (eller har det varit undermedvetet)? Ökar man tempot precis när fillet börjar för att sedan göra ett ritardando under själva fillets längd och sedan komma tillbaka på låtens grundtempo?
  7. Hello, En dynamisk mikrofon fungerar som en omvänd högtalare. Ändrat ljudtryck genererar en ström/spänning. En kondensatormikrofon förses med en konstant spänning. Ändrat ljudtryck skapar en ändrad resistans i mikrofonmembranet vilket gör att strömmen ut genom mikrofonkabeln blir en audiosignal. Nu till själva frågan: kan man från ovanstående räkna fram att dynamiken är olika i de olika mikrofontyperna? Är det t ex så att ljudtrycket minskar proportionellt mot avståndet i kvadrat för en dynamisk mikrofon, men linjärt för en kondensatormikrofon?
  8. Hello, Det pratas mycket om hur viktigt det är att undvika fasfel vid uppmickning. Men när jag tänker efter så borde det stora problemet uppstå i själva mixen. Delay, EQ och filter är bara några ev de effekter som hela tiden påverkar fasen. Varför pratas det då så mycket om fasfel vid just uppmickning?
  9. Hello, Vad är det som brukar hända vid ett trumfill egentligen? Givetvis är det en rent volymmässig dynamik innan, under och efter själva fillet. Men det känns också som att själva tempot ändras. Kan det vara att det ofta sker ett ritardando i själva fillet? Eller inbillar jag mig?
  10. Kan inte tänka mig en mer ointressant frågeställning än huruvida det är bara tjejer eller killar i ett band. Jag gillade Miranda Sex Garden, men jag tror att deras trummis var en kille.
  11. Texten är faktiskt färdig nu 😳 ... och ytterligare en text där jag också hade problem med andra versen är också färdig nu 😄 . Men tack i alla fall! Med vänlig hälsning! Peter Så hur blev det då? Man blir ju nyfiken... Och då menar jag ju inte att du behöver lägga upp själva texten eller mp3:an, för det har jag förstått att du inte vill. Men du ställde ju en ganska abstrakt fråga så jag antar att din beskrivning av lösningen också skulle kunna beskrivas i abstrakta ord. 🙂
  12. Jag gillar tonartsbyten. Och visst har man suttit där och känt att ett visst tonartsbyte kan bli jäkligt bra, men att man bara inte får till det rent flytmässigt i mixen. Därför låter ditt basisttips väldigt intressant, men jag fattar inte vad du menar med "fast modalitet". Googlar jag på det så kammar jag noll förutom ditt inlägg. Menar du att fast modalitet är samma som en komposition utan tonartsbyte?
  13. Jag sitter just nu och klurar på att byta ut CPUns högljudda standardfläkt till en tystare. Jag har ett ASUS P5B moderkort och en Intel Core2 Q6600 CPU, men jag är minst lika intresserad av de allmänna råden. Jag har följande tankar: 1. Jag vet att CPUn behöver ett visst mått av avkylning. Men hur ska man kunna veta hur mycket kylning som krävs? 2. Jag vet att man kan välja passiv eller aktiv kylning, eller en kombination. Hur vet man vilka kombinationer som ger tillräcklig mängd kylning? 3. Jag har sett att det enligt Intels specar finns en gräns för fläktens vikt. Jag har också sett att väldigt många helt ignorerar denna gräns och gärna brassar på med en kylning som ibland är dubbelt så tung som specen. Är specen bara strunt, eller hur ska man tänka? 4. och till sist: vad rekommenderar ni till ett ASUS P5B moderkort och en Intel Core2 Q6600 CPU. Tyst ska det vara!
  14. räkna med olönsamhet åtminstone dom tre första åren räkna sen inte med nåt mer än att chansen finns att det kan lyfta om du gör riktigt bra grejer framförallt med nya ideer vad lönsamheten då blir är svårt att säga att göra nåt populärt när det är gratis är inte detsamma som att kunna tjäna pengar på det Jo, det är väl ungefär det som jag misstänker. Men säg så här då: Om man har en idé till ett audiosequencerprogram, eller kanske snarare ett ramverk för pluggar med mycket nytänkande. Att sätta sig ock käka billiga nudlar i ett år och hacka ihop något på kammaren för att se om det eventuellt ger några pengar känns inte som ett alternativ. Återstår då att försöka få in riskkapital. Men då måste man veta vad pluggmarknaden är värd, dvs hur mycket pengar betalas sammanlagt för pluggar per år i hela världen? Och finns det något riskkapitalbolag med erfarenhet av branschen? Något enda av alla musikprogramföretag måste väl ändå ha startats med riskkapital, höga ambitioner och seriösa affärsplaner?
  15. Det handlar om vanliga saker. Etablera sitt namn och göra unika pluggar (nya funktioner/tekniker, bättre kvalitet etc). En brukskompressor med häftigt GUI ger ingen framgång. Jag vet vad jag vill göra, och det är definitivt inget som det redan finns 100 varianter på. Men istället för att bara hacka ihop en massa pluggar för att "se om det säljer" så är jag intresserad av att veta i förväg vilken lönsamhet (eller olönsamhet) man kan räkna med. Göra en affärsplan helt enkelt.
×
×
  • Create New...