Jump to content

Jon Rinneby

Huvudmoderator
  • Content Count

    3,290
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    73

Jon Rinneby last won the day on May 10

Jon Rinneby had the most liked content!

Community Reputation

302 Utmärkt

About Jon Rinneby

  • Rank
    Mjukis
  • Birthday 11/18/1979

About me

  • Kön
    Berättar inte
  • Stad/plats
    Malmö
  • Min utrustning
    PSI a17-m monitorer, Burl b2 bomber ADC, Dangerous Source DAC
  • Home page

Recent Profile Visitors

23,577 profile views
  1. FREDAGSTIPSET: En bra inspelad och rattad bas ska både kännas och höras – i flera olika typer av ljudsystem, vilket många gånger är lättare sagt än gjort. Men du som tar dig tid att förbereda din fyr- elller flersträngade vän inför mix har mycket att vinna. Dagens tips handlar inte om hur du mixar basen som så (vilket du kan läsa om i Så får du basen att höras i små högtalare) utan om vilka pluggar du kan använda för att ge basen så goda förutsättningar som möjligt när det väl är dags att börja ratta. Ett slags förarbete så att säga. Hemligheten till en bra bas (och detta är viktigt att förstå) är dock inte själva ljudet i sig, utan hur den samspelar med övriga instrument - vilket utrymme basen tillåts ta och vilken funktion den har i musiken. Dagen till ära utgår jag från en lajnad signal rakt in i ljudkortet, något jag själv föredrar när jag spelar in. Detta av den enkla anledningen att jag gillar att göra det enkelt för mig. Samtliga pluggar fungerar naturligtvis också var och en för sig eller som grädde på moset om du redan är nöjd med ditt basljud. TSE B.O.D TSE B.O.D bygger på stompboxen med samma namn - en utmärkt basförskönare. En lajnad signal låter sällan särskilt roligt, även om just basen många gånger kan komma undan med spartansk inspelning. Att slänga på någon form av förstärkarsimulering är därför en god idé. Gratispluggen TSE B.O.D är en bra utgångspunkt och snyggar till grundljudet på ett mer eller mindre neutralt sätt, beroende på vad du är ute efter. Varför inte en fullfjädrad basförstärkarplugg kanske du undrar? Återigen, av den enkla anledningen att jag inte vill krångla till det. Vilken förstärkarplugg du själv föredrar spelar egentligen ingen roll, använd din personliga favorit. Kush Audio REDDI Reddi fungerar på alla källor som behöver mer botten, värme och skinn på näsan. Nästa steg är att addera övertoner och botten med pluggen REDDI, speciellt framtagen för bas och baskagge. Basen är ett av många instrument som mår bra av lite distorsion, vilket lägger till övertoner (även kallat harmonic distortion). BASS styr mängden bas och LEVEL bestämmer huruvida du styr över och skitar ner ljudet. Hur mycket eller lite får grundljudet avgöra, ratta tills det känns rätt men fega inte – basen förtjänar att höras. Soundtheory Gullfoss Den intelligenta pluggen Gullfoss Soundtheory fungerar på mer än bara hela mixar, varför inte på bas till exempel? Vi fortsätter med den intelligenta pluggen Gullfoss vars uppgift är att trolla fram frekvensmässig balans, oavsett vilket ljud du matar den med. Pluggen är speciellt framtagen för att rätta till hela mixar, men fungerar även utmärkt på enskilda instrument. Det är inte ovanligt att vissa toner sticker ut och dominerar, eller att bristen på tydlighet i basens övre register (speciellt med gamla strängar) gör sig påmind. Börja med att ratta på TAME och RECOVER och fortsätt sedan med BRIGHTEN (diskant) och BOOST (Bas) för ytterligare finpolering. Små justeringar är i regel att föredra, men som vi alla vet är regler till för att brytas. Spana även in gratispluggen Balancer från Focusrite som inte är helt olik Gullfoss, men betydligt mycket enklare och billigare. Ik Multimedia Tape Machine 99 Emulerad rullbandsmättnad och bas passar lika bra ihop som Yin och yang, här i form av en Revox PR99 Mk II. Rullbandspluggen Tape Machine 99 som bygger på Revox PR99 Mk II har en extremt jämn frekvensåtergivning (med 15 ips) och saknar i stort sett rullbandarens klassiska ”head bump” – vilket gör pluggen till ett givet val för dig som vill analogisera basen en aning, men utan att förändra karaktären allt för mycket. En lyxplugg kan tyckas, men absolut användbar när du letar efter det där lilla extra. Fabfilter Pro-L 2 Limiter på basen som klipper av de starkaste transienterna är inte alls någon dum idé, innan eventuell eq och kompressor tar vid. Jag har på senare tid börjat föredra en vanlig limiter som klipper av de absoluta topparna och jämnar ut signalen något, innan det är dags för eventuell kompressor och equalizer. Detta på grund av limiterns förmåga att blixtsnabbt och transparent utjämna störande och energikrävande transienter. En jämnare bassignal är betydligt mer lättarbetad och tar mindre plats i mixen. Fabfilter Pro-L 2 med 32x oversampling är ett bra val, men du kan vända vilken limiter som helst. Exportera mera Slutligen exporterar jag hela kalaset till en ny wav-fil i mono som jag sedan importerar i projektet igen, redo att mixas och trixas mer med om så önskas. Anledningen till detta är helt enkelt att spara datorkraft och att det lätt blir förvirrande med många pluggar på varje kanal. Ju färre valmöjligheter när det kommer till mixning, desto bättre enligt mig. Waves Bassrider Waves Bassrider fungerar som en automatisk volymkontroll för din bas. Avslutningsvis vill jag slå ett slag för Waves Bassrider vilken automatiskt ställer basens nivå i förhållande till andra instrument när du mixar. Det handlar alltså om automatisk volymreglering och inget annat. Detta är ingen plugg jag själv använder, då jag gillar att jobba med gammal hederlig automatisering, men passar förmodligen utmärkt för dig som har svårt att hitta balansen på egen hand. Lycka till. Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här! Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du fredagstipset från 2019 och framåt Här är fredagstipset på Studio från 2018 och tidigare
  2. Häromdagen fick jag en fråga på Mixakuten om hur man får fram trycket i samplade trummor. Ett komplext ämne som inte låter sig förklaras på några få rader. Så vad bättre än att demonstrera med ett gäng skärmdumpar och ett ljudexempel? Originalet hör du här, där önskemålet i korthet handlade om att ändra grundljudet och göra det mer intressant. herre_org.mp3 Trumloopen avslöjar att mycket av "problematiken" ligger i själva samplingen, vilken inte är särskilt dynamisk och dessutom ganska statisk. Visserligen är detta en smaksak och det är sammanhanget som ska bestämma soundet, men detta är min initiala känsla. Med detta sagt finns det dock en hel del trix som kan göra loopen mer engagerande och i förlängningen utöka användningsområdet. Det är viktigt att förstå att justeringarna endast gäller för just denna sampling, men många av knepen kan förstås appliceras på andra loopar eller riktiga trummor. Samtliga pluggar går naturligtvis också att ersätta med enklare varianter eller personliga favoriter. Nedan kan du lyssna på min version där jag valt att förändra ljudet ganska kraftigt, mest för skojs skull och för att visa vad som är möjligt. Huruvida det faktiskt är bättre låter jag vara osagt, annorlunda blev det i alla fall. herre_jon_fix.mp3 Oeksound Soothe lugnar aggressiv diskant Beroende på trumsamplingens karaktär kan hihatten vara mer eller mindre påträngande. Området 7 kHz och uppåt är speciellt värt att komma på om du känner att det sticker för mycket, vilket är fallet i dagens loop. Det går utmärkt att jobba med en vanlig eq, men pluggar som Soothe2 eller en dynamisk eq gör ofta jobbet bättre. Detta eftersom de kan jobba mer likt en kompressor och enbart plocka bort jobbiga frekvenser när det behövs. Exakt hur mycket som ska hyvlas av får grundljudet och sammanhanget avgöra, men 3-6 dB är inte ovanligt. Fabfilter Pro-Q plockar fram stommen En vanlig eq vars syfte är att plocka kroppen i trummorna. 400 Hz känns aningen bortprioriterat och ett lyft på 3 dB gör susen för helhetsintrycket. Förutom att trumloopen blir mer närvarande och direkt flyttas även fokus bort från hihatten och mer mot baskagge och virvel - ett medvetet val. Stillwell The Rocket stökar till och livar upp Eftersom samplingen är ganska statisk behöver den få en injektion liv och rörelse och här känns parallellkompression som ett givet val. En överkomprimerad och i stort sätt sönderkrossad signal blandas försiktigt med grundljudet, ca 85%. Resultatet blir ett trumset som andas, rör sig och dessutom plötsligt befinner sig i ett större rum. Parallellkomprimering fungerar för övrigt utmärkt på de flesta instrument, inte minst sång. Stillwell Transient Monster bättrar på dynamiken Trots parallellkomprimeringen behöver samplingen fortfarande lite mer attack och här lämpar sig en transient designer. Jag ställer in siktet på Transient Monster och genast poppar virvel och baskagge fram och hela kittet vaknar till. En transient designer är för övrigt ett underbart hemligt vapen på de flesta perkussiva instrument. Kush Audio Hammer DSP snyggar till helheten När grundljudet är satt finns det utrymme för finpolering. En färgad eq med tydlig botten och topp får göra jobbet och en boost vid 50 Hz och 15 kHz räcker gott. Denna lilla justering gör att trummorna öppnas upp och inte känns så instängda. Värt att notera är att boosten vid 50 Hz kan komma att bråka med basen om du har för mycket lågfrekvent energi i din mix. Kush Audio TWK slipar digitala kanter Slutligen slänger jag på en rejäl dos med skit under naglarna i form av saturation. Syftet är helt enkelt att göra trummorna kaxigare med hjälp av den distortion som uppstår när analog hårdvara pressas. Saturation i små eller stora doser kan verkligen få en mix att kännas mer organisk och intressant, samtidigt är det viktigt att inte gå till överdrift då dynamiken lätt blir lidande. Denna typen av emulerad mättnad har nämligen en tendens runda av topparna (vilket ofta är precis det du vill åt) vilket snabbt kan resultera i en livlös sörja. Slutsats Som jag ser det är summan av kardemumman att först och främst leta efter samplingar som faktiskt låter så som du tänkt dig, det sparar nämligen både tid och huvudbry. Precis som du alltid ska eftersträva att spela in så som du vill att det ska låta. Och om detta av någon outgrundlig anledning inte funkar (vilket tyvärr ofta är fallet) så är det bara att börja vifta med trollspöet och hoppas på det bästa, då kan riktigt roliga och oväntade saker hända. Det dök även upp ett par bra tips från våra medlemmar vilket du kan ta del av här: Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här! Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du alla Fredagstipset-artiklar
  3. Hej Hjälplös Herre och välkommen till Studio. Det var som sagt många frågor att svara på, vilket också är snudd på omöjligt, utan att skriva en smärre avhandling. Gällande soundet och det jag tror att du vill åt: För mig handlar det om en kombination av saker. Tror mycket av problematiken ligger i själva samplingen, som inte är så dynamisk och dessutom ganska statisk. Visserligen är detta en smaksak och det är sammanhanget som ska bestämma soundet, men detta var min direkta känsla. Med detta sagt finns det en del saker som kan göra soundet mer intressant och kanske rent av användbart. Kände för att dra trummorna åt ett mer old school håll. 1. Mindre stickig hihat - Soothe 2. Mer kropp. Eq 400 Hz, Fabfilter Pro Q 3. Mer rörelse, rum och energi. Parlellkompression, The Rocket 4. Mer punch. Plocka fram attacken, Transient monster 5. Aningen mer sub och topp. Eq 50 Hz och 15 kHz, The Hammer. 6. Mer skit under naglarna. Saturation, TWK Med ovanstående i pluggar låter nu samplingen så här. Skruva ner volymen en aning då min version är starkare. herre_jon_fix.mp3
  4. Det värmer att höra vayzeria. Funderar i själv ibland på vad som hjälpt mig mest i min utveckling och kommer ständigt fram till god lyssning och inte minst referenslyssning av andras musik. Inte nödvändigtvis för att härma soundet, vilket i sig kan vara väldigt utvecklande, men mer att jag lyssnat mycket efter frekvenser och balans. I början var jag övertygad om att det fanns någon slags formel för vad som gjorde att musik lät bra och balanserad, men insåg efter många år att det handlar om så mycket mer än en "rak" frekvenskurva. Idag mixar och mastrar jag betydligt mer på känsla än med hjärna (även om jag är i grunden är väldigt tekniskt lagt - just för att det är roligt att förstå), men visst det handlar så klart om erfarenhet också. Träning ger färdighet Mvh Jon
  5. Steg ett är att testa alla idéer som dyker upp och inte vara rädd för att göra fel. Då kan det bli väldigt rätt! Tack för feedback. Mvh Jon
  6. FREDAGSTIPSET: Måste du verkligen ha stenkoll på varje steg i inspelning- och mixprocessen för att i bästa fall skapa intressant, välljudande och medryckande musik? Jag hävdar bestämt motsatsen. Böckerna symboliserar kunskap och blomman något som växer, något vi alla eftersträvar. Eller? Du läser förmodligen den här artikeln i hopp om att lära dig något nytt. Men faktum är att det ofta är du själv som är din bästa lärare. Med detta menar jag inte att mentorer eller guider som denna är onödiga, tvärtom kan de lära oss väldigt mycket. Jag menar kort och gott att du inte ska vara rädd för att kasta dig ut på djupt vatten och misslyckas, om och om igen. Vissa personer påstår att du behöver en tydlig bild av vad som ska göras innan du påbörjar en inspelning eller mix och inget fel i detta. Men det kan många gånger vara rätt och inte minst lärorikt att famla i det okända en stund, bara för att se vad som händer. Mycket av vår musikhistoria är skapad på precis detta vis, genom nyfikenhet, improvisation och okunskap. Och just det sistnämnda är något vi ironiskt nog kan ta lärdom av. Okunskap i kombination med nyfikenhet föder nämligen experimentlust, precis som begränsningar gör – vare sig det handlar om kunskapsmässiga eller materiella hinder. Då var då och nu är nu Jag kan sakna tiden då allt med musikproduktion var nytt och spännande och jag inte riktigt hade koll på vad som var upp eller ner. Jag saknar tiden då jag lyckades överraska mig själv bara för att jag hade modet att gå min egen väg. Visserligen har jag utvecklats och mina mixar låter idag (i de flesta fall) objektivt bättre. Men min poäng är att dessa stunder av ovisshet och överraskningar i stort sett är som bortblåsta. I takt med min utveckling har också lättjan gjort sig smärtsamt påmind och jag kommer på mig själv att gång på gång fastna i gamla mönster och rutiner. Jag är helt enkelt inte lika nyfiken längre eftersom jag vet vad som funkar, precis som ett gammalt förhållande. På gott och ont, men kanske mest ont. Låt mig ta ett exempel: Du har i vanlig ordning spelat in sång med samma gamla favoritmikrofon och det är dags för mix. Rutinmässigt skär du botten vid 100 Hz, gröper ur lite lågt mellanregister runt 350 Hz, boostar vid 2000 Hz en aning och öppnar upp toppen över 10 kHz med ett hyllfilter. Resultatet blir (som väntat) helt ok, för att inte säga bra, du vet ju vad du håller med på, eller hur? Din erfarenhet säger att det trots allt blev bättre. Men lek för en stund med tanken att du inte har koll… Då kanske du faktiskt hade lyssnat en extra gång på sångspåret och funderat över vad som behövde göras. Kanske hade du inte gjort någonting, kanske hade du chansat eller slängt på en knasig effekt som inte ”borde” vara där och vips skapat något tack varje din nyfikenhet, kreativitet och initiala känsla. Vad hör du egentligen? Problemet med ”dåliga” eller amatörmässiga mixar ligger sällan i bristen på kunskap eller kreativitet, utan sitter ofta i lyssningen. Vad jag försöker säga är att många börjar i fel ände och införskaffar nya pluggar, läser om avancerade tekniker och så vidare, men glömmer bort det viktigaste, nämligen ärlig lyssning. Hur ska du kunna spela in och mixa och ta djärva och vågade beslut (eller vilka beslut som helst egentligen) om du inte kan lita på det du hör? Du kommer mycket längre med ett par bra studiomonitorer och ett akustikbehandlat rum än allt du kan läsa på internet eller köpa i form av mjukvara. Sen utesluter det ena naturligtvis inte det andra och erfarenhet är inte att underskatta. Hemligheten till min framgång... och här vill jag stanna upp och prata om just det, definitionen av framgång. Jag lever idag på att mixa, mastra samt att skriva om musik och även om det knappast gör mig till miljonär så kan jag åtminstone leva på min passion. Hemligheten till min karriär var inte nödvändigtvis att jag hade fallenhet för mitt yrke, utan att jag i ett ganska tidigt skede insåg vikten av bra lyssning och i förlängningen därför hade enklare att utvecklas. I kombination med detta fann jag även ett brinnande intresse för att lära mig, både av mig själv och av andra. Jag gjorde om och gjorde ”rätt” tusen och åter tusentals gånger. Så mitt tips till dig är att omfamna okunskapen och låt den leda dig in på otrampad mark, för där vad som helst kan hända. Och kanske överraskar du inte bara dig själv nästa gång du mixar, utan också andra. Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här! Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du alla Fredagstipset-artiklar
  7. Hej Tixxen och varmt välkommen till Studio. Skönt sväng, hade förväntat mig något helt annat när jag läste din beskrivning, mer hip-hop och mindre pop. Men som sagt, detta låter gött, bra mix överlag. De första som slog mig var att mixen kändes märkligt bred, som något slags fasfel. Och mycket riktigt kollapsar hela mixen i mono, sidorna försvinner helt och likaså melodislingan. Här får du helt enkelt se över ljuden och fundera över vad som orsakar detta. Nu kanske några reagerar med att "Ingen lyssnar väl i mono?!" och det kunde inte vara längre från sanningen. En enkel googling eller sökning här på forumet förklarar fenomenet och varför det är viktigt. Vidare blir det svårt att prata balans när sången saknas. Som mixen låter nu finns det ganska lite frekvensmässigt utrymme för sången. Jag kan däremot sakna lite göttig botten i området 80-150 Hz. Likaså finns det en antydan till hårdhet vid 1,3 kHz som senare riskerar att bråka med sången. Det är relativt mycket sub, men är det hip-hopigt det ska vara så är det hip-hopigt det ska vara. Kika gärna över toppen där det finns en tillstymmelse till att hihatten blir påträngande, 12 kHz ungefär. Förstår din tanke med glittret, men tro ändå att du kan backa en aning. Volymmässigt ligger du några dB för starkt om du tänkt släppa på Spotify och iTunes vilket du kan läsa av mot https://www.loudnesspenalty.com/. Men för att vara lite mer (eller mindre konkret beroende på hur du ser på det) - Mixen behöver enligt mig mer kropp och mindre stickig diskant. Med ovanstående i åtanke (mono-problematiken kan jag inte göra så mycket åt) trixade jag till mixen så här: tixxen_jon.mp3
  8. Instämmer med ovan, mycket viktigt och läsvärt. 😽 /Jon
  9. Ville förnya mig, har haft bild på julgröt 2016
  10. Det är ett utmärkt tips, som ibland gör susen. Speciellt användbart på bas, men också sång och virveltrumma, eller på vad som helst egentligen som behöver en liten knuff.
  11. Ja, det är lite läskigt men ack så värt
  12. FREDAGSTIPSET: En stor utmaning för många som mixar och mastrar är att få till bottenpaketet och det lägre mellanregistret, det som i folkmun kallas för ”gröten”. Men behöver det verkligen vara så komplicerat? Med risk för att låta som en gammal skiva på repeat: God lyssning är A och O för att kunna mixa och mastra på en rimlig nivå – det finns tyvärr inga genomvägar. Och faktum är att bristfällig lyssning ofta stjälper mer än det hjälper. Med detta sagt, vad är då fullgod lyssning? Det behöver nödvändigtvis inte vara det dyraste eller mest exklusiva, långt ifrån. Snarare handlar det om en lyssning som du känner till och kan lita på. Ett par kvalitetshörlurar i kombination med enklare studiomonitorer räcker långt för att leta problemfrekvenser och referenslyssna. Men att sitta med in ear-lurar och ett par vanliga hifi-högtalare blir genast svårare. Vidare handlar det naturligtvis också om erfarenhet, ju mer du mixar och mastrar desto bättre blir du på att identifiera problem och finna lösningar. Var sitter grötigheten? Att nedre delen av frekvensområdet kan liknas vid något av en krigszon är knappast någon nyhet. Men att förklara och råda i exakt vad detta beror på är svårare, precis som att det inte finns några specifika frekvenser som automatiskt städar upp din mix. I stort sätt alla instrument har sina fundamentala frekvenser någonstans runt 250-500 Hz, vilket blir ett större problem ju fler spår du adderar. Det är också viktigt att skilja på grötighet i basen (0-250 Hz) och i det lägre mellanregistret (250-500 Hz), som båda kan ställa till det på sitt sätt. Likväl handlar avsaknaden av grötighet också om hur du arrangerar din låt, med allt från val av instrument till hur du spelar in. Att exempelvis närmicka varje enskilt instrument är sällan en god idé, bland annat på grund av den basförstärkning som uppstår med närhetseffekten. Separation handlar också många gånger om att välja instrument som inte står i direkt konflikt till varandra, vilket är minst lika viktigt som konsten att ratta en equalizer. Men några konkreta tips för att råda bot på den tjocka frekvenssmörjan borde väl ändå finnas? Absolut. Ett väl beprövat knep för att leta problemfrekvenser är att svepa med ett kraftigt boostat och smalt Q-värde, för att sedan sänka där det låter illa. Ett hett tips är att lyssna på svag volym - dels sparar du öronen, men det blir också betydligt enklare att urskilja om något sticker ut. Konkreta tips En equalizer är egentligen inget annan än en volymkontroll för en vald frekvens, det är därför viktigt att förstå att enbart volym och således också balansen mellan olika instrument har en minst sagt avgörande roll för mixens separation. Likaså kan du använda volym, panorerings och eq-automatisering till din fördel, för att skapa utrymme i mixen genom att lyfta fram och flytta runt instrument, beroende på när de ska ha fokus eller inte. Du behöver med andra ord per automatik inte sträcka dig efter en equalizer så fort det känns grötigt, ibland räcker det med volym och panorering, kanske i kombination med automatiseringar. Något som i förlänger också gör mixen mer intressant och dynamisk. Ett tidskrävande, men ofta nödvändigt alternativ, är att svepa med en equalizer på samtliga kanaler mellan 0 och 500 Hz och lyssna efter grötighet (tjocka bullriga toner) eller fula resonanser, för att sedan sänka dessa en aning. Var inte rädd för att använda breda filter och din mix kommer garanterat öppnas upp, samtidigt som naturligheten bibehålls. Tänk dock på att gröten lätt bli kall om du skär för mycket på samtliga kanaler. Jobba med hög- och lågpassfilter i kontexten. Det är en markant skillnad på hur mycket du vågar skära bort när du lyssnar i sammanhanget, än om du sololyssnar. Ibland dyker det upp påståenden som att ”du ska högpassa tills du märker att soundet förändras och sedan backa en aning”. Jag väljer istället att säga: ”Du ska högpassa tills du märker att soundet förändras och sedan lite till”. Med detta menar jag inte att du medvetet ska förändra grundljudets karaktär, utan att du kan komma undan med att skära bort betydligt mer botten (eller topp= än du kanske är van vid, speciellt om du lyssnar och arbetar i kontexten. Detta lättar upp mixen något oerhört och är en av hemligheterna till mindre grötighet. Lyssna på hela mixen, gärna i mono om möjligt, och skär bort allt över 300 Hz på masterkanalen med ett lågpassfilter. När du enbart lyssnar på botten kan du lättare avgöra vad som verkligen pågår. Kanske lägger du plötsligt märke till gitarrer som bråkar med basen eller onödigt låga frekvenser i sångspåret. Här är hörlurar faktiskt att rekommendera framför studiomonitorer, om du inte befinner dig i ett extremt välbehandlat rum. Ett mycket användbart knep för den som tar sig tiden. Effekter som reverb och delay har en otrevlig förmåga att gröta till det om du inte hög-passar dig. Du kan med gott samvete högpassa de flesta effekter upp mot 300-400 Hz och lågpassa vid 6000-8000 Hz, utan att de för den saken förlorar sitt syfte. Vad detta gör, förutom att frigöra utrymme, är fokusera reverbet till där det gör som mest nytta. Slutligen vill jag slå ett slag för att sätta slutfrekvenserna på masterkanalen, när du nästan är framme vid målsnöret. Att försiktigt justera hela mixen kan ge en känsla av sammanhang och ofta räcker det med 1-2 dB för att göra skillnad. Jobba precis som tidigare genom att svepaöver hela frekvensområdet, och lyssna efter störande toner - gärna i hörlurar för att undvika rummets påverkan. Det finns naturligtvis fler tips och knep att ta till, men följer du ovanstående råd så är du åtminstone en god bit på vägen. Slutligen vill jag att du begrundar ett citat som Gregory Scott (Kush Audio) myntade: "Space isn't created, it's revealed". Lycka till. Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här! Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du fredagstipset från 2019 och framåt Här är fredagstipset på Studio från 2018 och tidigare
  13. Du har rätt, läste av slarvigt. Det var nog mer att det var väldigt få toppar som nådde -1 dBTP, vilket inte alls är fel, säkert beroende på din softclipper innan. Med detta sagt har du rätt tänk och kan koncentrera dig på övriga punkter. Bara hör av dig om det är något mer du funderar över, men tror du är nära nu. Mvh Jon
  14. För det första: Riktigt bra jobbat, får ordentliga film- och spelvibbar. För det andra: Youtube höjer inte volymen om du mixar/mastrar "för svagt'". I ditt fall har du visserligen lagt dig strax över på -0.4 dB penalty, men har samtidigt satt peakarna på mixen till -1,5 dB istället för -1 dB, vilket innebär att du förlorar nästan en hel decibel. Dels sänks du 0.4 dB i straff, vidare har du 0.5 dB som är outnyttjade och som dessutom plockar bort lite dynamik, vilket också påverkar hur starkt musiken upplevs. Om vi ska tala om soundet så tycker jag det låter bra, men kan känna att det behövs lite mer bredd och ett uns mer tydlighet överlag. Samtidigt ska den här typen av musik vara ganska mörk och mäktig, så det är så klart en avvägning. Vidare kan du nog kosta på dig att kapa lite sub med ett brant low-cut, säg under 20-25 Hz, eventuellt lite mer. För att spara ytterligare energi (som äter LUFS) kan du mid/side eq sidorna på mastern med ett low-cut på upp mot 80 Hz, finns inte mycket att hämta i kanterna där ändå, mest onödigt dånande. Men som sagt, allt detta är småsaker i sammanhanget, men kanske är det just detta lilla extra du saknar? Har pillat till en version utifrån de förutsättningarna som fanns och lagt den på samma penalty, men den upplevs ändå som lite mer volymstark. Mvh Jon geter_fix.mp3
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.