Jump to content
Annons

Kasper Martinell

Medlem
  • Content Count

    4
  • Joined

  • Last visited

Community Reputation

1 Neutralt

About Kasper Martinell

  • Rank
    Nykomling

Personlig information

  • Om mig
    Producent/Mix-tekniker från och verksam i Stockholm. Gillar allt som har med trummor att göra
  • Facebook
    https://www.facebook.com/martinellsounds
  • Hemsida
    www.martinellsounds.se

Profilinformation

  • Stad/plats
    Stockholm

Recent Profile Visitors

The recent visitors block is disabled and is not being shown to other users.

  1. Hur formar du soundet genom att placera mikrofonen eller mikrofonerna på rätt plats? Och hur kan du tänka kring mikrofonval och vilken typ av mikrofon som ska användas? Nu har vi kommit till del 3 i serien ”Hitta ditt sound”. Jag kommer att ta upp vilka mikrofoner du kan välja och hur du placerar dem på rätt plats. I studiosammanhang använder vi oss vanligast av tre typer av mikrofoner: dynamisk mikrofon, kondensatormikrofon och bandmikrofon. Dessa tre mikrofontyper har olika karaktärer, och har ofta olika användningsområden på grund av sina olika upptagningsförmågor. Dynamisk mikrofon Denna typ av mikrofon bör oftast placeras nära ljudkällan och är väldigt SPL-tålig. (SPL = Sound Pressure Level). Det vill säga, dessa mikrofoner tål höga ljudnivåer. Frekvensåtergivningen på dynamiska mikrofoner är ofta fokuserade kring mellanregister och fungerar därför väldigt bra för att spela in ljud som inte behöver väldigt mycket av bas eller diskant. Kondensatormikrofon Kondensatormikrofoner används ofta på lite längre avstånd (ca 10 cm) på grund av sin känslighet (men fungerar självklart att placera nära också, men med risk av för mycket proximity-effekt vilket innebär en förstärkning av frekvenser under 200 Hz upp till ca 30 db). Dessa mikrofoner har ett väldigt brett frekvensomfång och passar bra till ljud som ska vara mer övergripande. Bandmikrofon Dessa fungerar mer likt en dynamisk mikrofon men frekvensupptagningen ser ofta väldigt annorlunda ut. Bandmikrofoner har generellt väldigt mycket bas och värme i ljudet och är relativt dova i diskanten. Dessa mikrofoner passar till de mesta ljudkällor, men bör användas med vetskapen att de tillför en viss karaktär till ljudet. Dynamiska mikrofoner som är placerade nära ljudkällan ger en tyngd och tydlighet till din produktion. Närhetseffekten skapar mycket låga mellan-frekvenser som kan upplevas som värme och punch. Användningsområden Börja med att fundera på om du vill främja ljudkällans frekvensåtergivning eller om det finns områden du vill tämja i ljudet. Till exempel: du har spelat in trummor, bas och piano. Du har redan fyllt upp ganska stora områden av frekvensspektrumet i ljudbilden, men nu är det dags att spela in gitarr. Vart vill du lägga fokuset i gitarrljudet? I bas, mellan eller diskant-registret? Vad kommer att blanda sig bäst med ljudbilden? Det handlar om att förstå vad musikproduktionen behöver och vad som kan komma att ”gröta till” ljudbilden. Det kan vara bra att testa 2-3 olika typer av mikrofoner och höra vilken som kommer att passa bäst för din produktion. Jag tycker också att det är viktigt att tänka på vad det är för musikgenre när du väljer mikrofoner. Om vi tar rock som ett exempel: När vi står på en live-show så spelas det otroligt stark volym och vi känner musiken i hela kroppen. Hur överför du den känslan till studion? Här kommer närhetseffekten in. Eftersom vi inte lyssnar på samma volym som vi gör vid en konsert, så behöver vi spela in musiken med mer bas och diskant för att återskapa den känslan. Genom att använda dig av mycket dynamiska mikrofoner och placera dom nära ljudkällan så får du mycket bas och diskant i ljuden som skapar mycket energi i musikproduktionen. När det kommer till mer naturtrogna musikgenrer så kan det vara bättre att använda sig av kondensator eller bandmikrofoner och placera dessa på lite längre avstånd. Detta ger ett mer öppet och luftigt ljud och återskapar mer det naturliga ljudet av instrumenten. Placeringar Hur kan du tänka när du har valt mikrofoner och ska placera dem nära källan? Om vi börjar med till exempel trummor: Det är vanligt att placera dynamiska mikrofoner väldigt nära virveltrumman och pukor. Jag brukar tänka att ungefär ca 10 cm brukar vara lagom avstånd. När det kommer till hur du ska rikta mikrofonen så har du olika valmöjligheter. Riktar du mikrofonen mot mitten där trumpinnen slår, så får du mer attack och mellanregister, men om du riktar den mer mot kanten av trumman så fångar mikrofonen upp mer resonans och ton. Jag gillar oftast att rikta mikrofonerna mer mot kanten av trumman för att mjuka till transienterna lite och fånga lite mer bas och ton av trumman. Speciellt om trummisen slår hårt så är det lätt att ljudet blir väldigt ”middigt” (mycket mellanregister) och hårt ljud av att rikta den rakt mot mitten. Elbas/elgitarr: Här är det vanligt att placera mikrofonen rakt framför högtalaren. Sen gäller det att hitta sweetspoten mellan mitten och kanten av elementet av högtalaren. Ju närmare mitten desto mer diskant. Jag brukar gilla att placera mikrofonen ca 5 cm ifrån mitten för att mjuka till ljudet lite. När det kommer till gitarrförstärkare så tycker jag även att det kan vara bra med lite rumsmikrofoner för att fånga lite efterklang på ljudet. Här kommer kondensatormikrofoner in i bilden. Jag brukar placera en eller två kondensatormikrofoner några meter ifrån ljudkällan och rikta den/dem bort från förstärkaren för att ta upp så mycket reflektioner som möjligt. Detta kan ge ett skönt djup i ljudet om du väldigt sparsmakat blandar in det i ljudbilden. Piano/flygel: Den vanligaste tanken gällande piano är att använda sig av kondensatormikrofoner och placera dem i ett stereopar några decimeter ifrån strängarna. Men, om låten inte är en pianoballad och du bara vill fylla ut produktionen med lite pianoackord kan faktiskt ett upright-piano uppmickat med ett par Shure SM-57 eller Sennheiser MD421 eller MD441 eller liknande dynamiska mikrofoner vara väldigt användbara. Om musikproduktionen redan är fullproppad med instrument och slagverk kommer det vara väldigt svårt att passa in en flygel med all dess bas och diskant inspelat med t.ex. Neumann U87:or. Genom att spela in ett vanligt piano med enkla dynamiska mikrofoner så får du ett mellanregister som enklare kommer att höras i mixen. Stormembrans-mikrofoner eller småmembrans-mikrofoner? Vad behöver "kropp" och vad behöver tydlighet i transienterna? Mina guldkorn Jag har några enstaka mikrofoner som jag använder flitigt, och som jag tycker passar väldigt bra till olika element. Dessa mikrofoner gillar jag verkligen, och jag har har fått bra resultat av dem, men varje gång ett nytt inspelningsprojekt drar igång tycker jag att det är viktigt att experimentera och inte fastna i sina gamla vanor. Sång – Generellt Shure SM7B för rocksång och Aston Origin för popsång (men jag vill tillägga att vilken mikrofon som passar bäst för sång är helt och hållet beroende på vilken typ av röst du har). Bastrumma – AKG D112 ihop med ett högtalar-element (gärna 15 tum). Virveltrumma – Shure SM-57 tillsammans med en småmembrans-mikrofon av typen kondensator. Pukor – Sennheiser MD 441. Överhäng (OH) – Schoeps småmembrans-mikrofon, alternativt Royer 121 bandmikrofon. Hihat – Shure SM-57 för ett skitigt sound eller en småmembrans-mikrofon. Elgitarr – Shure SM-57 tillsammans med en stormembrans-mikrofon. Elbas – AKG D112 tillsammans med en Sennheiser MD 421 med "bass-cut" på max. Akustisk gitarr – Aston Origin. Flygel – Stormembrans-mikrofoner (en klassisk mikrofon är förstås Neumann U87). Piano – Sennheiser MD 441. Sortera i frekvenserna Temat för dessa totalt 5 delar av ”Hittar ditt sound”, är genomgående att dela upp frekvensområdena och sortera/arrangera med hjälp av ljudkällan själv, musikerns spelstil, akustiken och sedan vilken mikrofon som används. För att kunna välja rätt mikrofon för rätt ändamål krävs det att du funderar lite på vad är det du vill ha kvar av källan och om det är någonting du vill ta bort. Tänkt på vad i produktionen som ska agera bas, vad som ska agera mellanregister och vad som ska agera diskant. Välj sedan mikrofoner med rätt karaktär för instrumenten som du har placerat i ett visst frekvensområde i din musikproduktion. Här finner du samtliga delar i "Hitta ditt sound".
  2. Istället för att se akustik som bra eller dåligt, så kan du se det som olika sätt att förändra ljudet på inspelningen. Jag kommer ta dig igenom några knep som kan vara användbara i akustiska sammanhang. Jag gick i förra delen (som du finner här) igenom hur du kan tänka när du väljer instrument och sound för din produktion, samt hur du kan tänka kring frekvensinnehållet och hur det påverkar det musikaliska arrangemanget. I denna del 2, kommer jag att ta upp hur du kan tänka kring akustiken och i det rum du väljer att spela in instrumenten i. Akustik är aningen diffust kan jag tycka. Vad är bra eller dålig akustik? Jag tycker att det är bättre att se hur akustiken kompletterar det sound du är ute efter. Istället för att dämpa rummen med en massa akustikpaneler och filtar kan du använda klangen i rummet för att bygga en rymd i produktionen. Använd dig av alla rummets alla möjligheter när du jobbar med att hitta ett sound. Det finns oändligt många val du kan göra med akustik som kommer att förändra ljudets karaktär. Kolla exempelsvis på hur geniet Sylvia Massy arbetar med sina inspelningar – hon får fram otroligt häftiga sound och experimenterar på till synes helt ”galna” sätt. Nedan är några exempel på hur du kan jobba med rummet och akustiken. 1. Välj rum efter materialet i rummet samt rummets storlek Det första jag brukar tänka på är: vad för material rummet är byggt av? Jag gillar när golv och väggar är gjorda av trä. Jag tycker att trä resonerar väldigt fint, och det skapar ofta en skön klang i ljudet. Men att spela in i utrymmen med hårda material, som exempelvis sten eller betong kan vara hur häftigt som helst. Jag antar att alla någongång har varit i ett parkeringsgarage? Tänkt dig hur en virveltrumma skulle låta i ett sådant utrymme. 2. Olika placeringar i rummet Gå runt och lyssna i rummet hur instrumentet låter i olika hörn och kanter av utrymmet. Det kan till exempel vara riktigt ballt att placera vissa instrument vid ett fönster för att få väldigt hårda reflektioner. Olika placeringar i rummet kommer att framhäva olika aspekter av instrumentet. Beroende på vad du är ute efter så kan du flytta runt musikern för att hitta vilken del av rummet som låter bäst för ändamålet. 3. Analogt vått/torrt (wet/dry) Istället för att välja ett rum som är väldigt torrt så kan du isolera instrumentet med akustikpaneler och filtar genom att bygga ett litet bås. På detta sättet kan du fortfarande placera mikrofoner i rummet som tar upp mycket efterklang och ”levande” ljud till inspelningen. Detta är ett bra sätt om du vill ha maximal kontroll över ditt wet/dry-sound. 4. Fånga rummet med reamping Reamp innebär att spela upp dina instrument genom en ny förstärkare i någon form. Om du har spelat in ett instrument i ett torrt rum men vill fånga en fin rumskaraktär efteråt så kan du helt enkelt reampa ljudet. Jag har reampat allt från gitarrer, stråkar, trummor, synthar med mera. Ställ en högtalare i rummet och placera ut ett stereopar mikrofoner, gärna lite vinklade ifrån direktljudet för att fånga så mycket reflektionsljud som möjligt. Detta är ett superbra sätt att få en naturlig rumskaraktär till dina inspelningar. 5. Anpassa källan efter rummet Detta låter kanske lite motsägelsefullt när du redan har valt ett sound och ett instrument för din produktion. Men eftersom rummet kommer att påverka instrumentets sound väldigt mycket, så kan detta vara en idé att testa. Det behöver inte vara stora förändringar men att testa olika cymbaler, virveltrummor, olika storlekar på akustiska gitarrer, olika gitarrförstärkare alternativt olika inställningar kan göra att ditt instrument ”gifter sig” ännu bättre i ljudbilden. Sista touch innan micken När du har valt ut rum samt placering för ditt instrument kan det vara värt att tänka på hur du spelar på instrumentet i relation till hur frekvensåtergivningen speglas i rummet du har valt ut. I ett rum med hårt material framhävs ju exempelvis de höga frekvenserna. Detta blir en fråga om hur du balanserar upp frekvenserna med din spelstil för att få instrumentet att passa in i mixen så bra som möjligt. Lyssna på hur rummet reagerar på instrumentet och vilka frekvensområden som blir framhävande. Testa därefter att spela starkare/svagare, och blanda olika stilar för att hitta sweetspoten för instrumentets ändamål. Genom att tänka på akustik på detta sättet istället för om det är ”bra” eller ”dåligt” så öppnas en hel del dörrar till vad du kan göra i din produktion. Det blir också mycket roligare att se akustik som ett kreativt verktyg som går att arbeta med och skapa intressanta sound och bygga produktionens rymd. Vad som är bra med att arbeta på detta sättet är också att du får en tydligare bild av musiken och produktionen. Det är lättare att följa vilket håll produktionen drar åt när efterklanger och rumsljud finns med. Produktionsmixen kommer att låta mer sammanhängande och färdig. Och om du inte själv ska mixa låten så har du en chans att välja dina egna reverb och slipper att bli besviken på mix-teknikerns reverb-pluggar. Här finner du samtliga delar i "Hitta ditt sound".
  3. Hur kan du tänka kring sound och dess relation till det musikaliska arrangemanget? När du väljer sound för ett instrument kan det antingen gynna eller motarbeta musiken på grund av frekvensinnehållet. I denna artikelserie vill jag försöka inspirera fler människor att spela in akustiska instrument. Jag tänker i denna första del gå igenom hur du kan tänka när du väljer instrument och hur du kan hitta intressanta sound samt hur du får dom att passa in i olika funktioner i musiken. Jag har upptäckt med tiden att jag arbetar mer och mer med själva källan för att få till de ljuden jag är ute efter. Jag tycker att det är ett bra arbetsätt för att få produktionen så pass bra som möjligt från första inspelningen. En bra startpunkt när du ska välja ett sound för ett instrument är att tänka på om det exempelvis ska vara ambient eller nära, basigt eller diskant, rent eller skitigt och så vidare. När du har en ungefärlig idé för hur du vill att instrumentet ska låta kan du enklare välja rätt instrument för den utgångspunkten. Det gäller att förstå vilken funktion instrumentet har i arrangemanget. Om det till exempel har en rytm-funktion eller en lead-funktion. Frekvensinnehållet spelar ju stor roll i hur bra instrumentet passar in i ljudbilden och om den hamnar i fokus eller inte. Duktiga musiker brukar vara bra på att veta vilka instrument och vilket material de ska använda om du förklarar vad du är ute efter, men eftersom musikern inte har samma helhetsbild av låten eller produktionen kommer du förmodligen behöva vägleda hen en aning, och med enkla knep kan det låta väldigt bra utan någon eq, kompression eller andra verktyg. Bearbeta ljud akustiskt När du valt instrument, så finns det kanske mer du kan göra för att anpassa ljudet till musiken? Du kan jobba med instrumentet/instrumenten i sig, eller material runt/på eller i instrumenten för att förändra karaktären och frekvensåtergivningen. Därmed kan du påverka instrumentets funktion i musiken. Här kommer några exempel jag har använt och fått bra resultat av: Bygga trumpodium för att ytan på golvet trummorna står på ska resonera mer och återge en annan karaktär. Testa olika klubbor för bastrumman –mjuka, hårda, plast och så vidare. Använda filtar/tröjor att lägga i och/eller på olika trummor. Lägga tyngd på pianopedalerna i trumrummet för att pianot ska resonera. Ställa en trumma framför gitarrförstärkaren för resonans. Lägga olika rör/krukor ”resonans” saker/material vid trummorna. Använda olika tjocklekar på plektrum för att framhäva eller dämpa transienter/frekvensområden i gitarren. Lägga ”skramlande” material på trumskinnet. Placera skumgummi vid bryggan på elbasen. Listan kan göras lång, och här kan du verkligen experimentera för att hitta ljud som du tycker gynnar instrumentets karaktär. Tänk på hur transienterna låter, längden på ljuden och frekvensinnehållet. Vad ska vara i fokus? När du har tänkt ut ditt sound, och funderat på olika karaktärer som kan vara intressanta att testa, så ställ dig frågan: Hur arrangerar du upp frekvenserna mellan instrumenten för att allting ska få rätt plats i ljudbilden? När vi arrangerar musik tänker vi ut vad som ska vara i fokus och vad som ska vara i bakgrunden och så vidare. Om du på samma sätt arrangerar frekvensinnehållet i varje instrument kan du som tidigare nämnt förstärka funktionerna i det musikaliska arrangemanget. Här gäller det att ha koll på vilka frekvenser som är känsliga för det mänskliga örat för att förstå hur du kan arbeta med frekvenserna på rätt sätt. Generellt är människor mest känsliga för de höga mellanfrekvenserna, runt 2 kHz – 5 kHz ungefär. Dessa frekvenser uppfattar vi starkare än till exempel basfrekvenser, även då de spelas upp på samma ljudnivå. Du kan därför arbeta med detta genom att experimentera med hur vi uppfattar volym. Om ett ljud ska vara i fokus och långt fram i ljudbilden, så är det bra om det instrumentet fokuseras kring de höga mellan-frekvenserna, och gärna har en viss tydlighet i transienterna. Ska elementet ligga längre bak gäller de motsatta, mjuka transienter och ett dovare ljud. Detta är vanliga mix-tekniker, men du kan även arbeta med detta enkelt vid inspelning genom att bara byta tjockleken på plektrumet, byta baskaggens klubba eller spela aningen svagare på pianot. Detta tankesätt går att använda på alla olika sorters instrument och kommer att göra livet så mycket enklare när det är dags att mixa låten. Låtens tempo En bra sak jag lärde mig av en trumslagare och studioägare vid namn Mikael Wikman, var att fundera över hur du använder trummors stämning i relation till låtens tempo. Är det en snabb låt kanske det är en bra ide att stämma trummorna högre för att få ett tydligare och ”hårdare” ljud. Medan om låten går långsamt kan det vara en ide att låta trummorna vara aningen mer slappt stämda och mjuka i ljudet. Du kan även här tänka på att om låten går långsamt, kanske du vill ha trummor som har mer ton och en viss längd i ljudet, medan en låt med ett högre tempo kanske kräver ett tightare ljud för att trummorna ska höras tydligare. Om du tänker på vad jag tidigare skrev angående frekvenser som skapar tydlighet blir detta självklart. En högre stämd trumma kommer i regel ha mer höga mellanfrekvenser än en trumma som är lågt stämd, vilket i sin tur leder till att trummorna blir mer framträdande och tydliga i ljudbilden. Alla val du gör påverkar frekvensinnehållet och därmed hur vi som lyssnare uppfattar ditt arrangemang, därför kan det vara bra att testa olika sätt att förändra instrumentens karaktär för att gynna funktionen i musiken. Här finner du samtliga delar i "Hitta ditt sound".
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.