Pär Nord

Som vanligt bra som fan. Alla bitar. Som...om....du....hade....gjort sånt här förut. Skit samma fortsätt ge oss bra musik helt gratis Richie 😃

Den här låten gjorde jag midsommaren 2021. Ätit sill med son å hans familj och på spårvagnen hem tyckte jag en midsommarsång borde göras. Som vanligt ligger sången alldeles för långt fram. Videon var tänkt till en julsång som jag började på 1983. Redigering och mixning gjorde jag i förrgår på regionaltåget mellan Laxå och Götebrog. Sill, nubbe och 8 grader Celsius = svenskt högtidsväder

Vad Är En Amatör? Då och Nu?

En amatör (fr latinets "amator"=en som älskar) var någon (typ "år medeltid till år industrialismen") som satte sig in i ett ämne/hantverk/konstform/musikinstrument för att så långt möjligt behärska det utan att ha det som yrke och utan avsikt att göra det till en karriär.  Kungar, adelsmän och lättingar ur överklassen hade tiden och pengarna och vissa hade talangen och tålamodet att bli framstående. Med ökande välstånd (1800-talet) fick vi fler amatörer som kanske inte hade outsinliga källor av tid och pengar men tillräckligt för att ägna sig åt musik/konst/studier av ren kärlek till detta. Men vi fick också människor som såg på det som en markering av att man var på väg. Uppåt.

Före fonografen och grammofonen var allt musiklyssnande beroende av musikutövare. Från gratis skrålsång och träskobeat på logen till symfoniorkestar med 100-tals anställda, konserthus och chefer som finansierades av K & A & l u ö (dvs av skrålsångarnas skatter, lönearbete och konsumtion). 

Att vara amatör började bli mer än att vara uppfylld av kärlek till sitt ämne/staffli/piano. Man kunde älska konsten så mycket att man finansierade den (och så kunde det ju vara bra för affärerna). Man fördjupar sig inte det man påstår sig älska, man bara backar upp det. Och får beröm och anseende...

Den som donerar stora summor tiil operahus och konserthus (eller vetenskap) vill ha de bästa, de som är uppslukade av att bli så framgångsrika att deras kärlek till sin konst/musik/forskning garanterar deras försörjning och framtid. Att bara bry sig om skapandet och inte framgången som skapandet kunde ge var sånt som "amatörer" ägnade sig åt. Man älskar det man fördjupar sig i men varför skulle någon bry sig?

1975 flyttade jag till Götet, träffade en kille på krogen (som spelat munspel med Champion Jack Dupree) och påstod att jag kunde spela elbas. Så vi övade in ett otal Bo Diddleylåtar i fyra månader (Trummor/Bas/Gitarr/Munspel+en bra sångare) och la av efter fyra gig. Jag var definitivt ingen amatör! Jag hade ingen större kärlek till musiken vi spelade och ingen passion för instrumentet som jag lånade. Ändå hade en rutinerad basist säkert kallat mitt basspel "amatörmässigt".

Hade vi älskat det vi gjorde och gett upp firmor, anställningar och äktenskap så hade inget annat hänt än att vi blivit ett jävligt tajt band som spelade musik som inte gick att försörja sig på men som gett oss ett rykte bland Bo Diddleynördar: Dom älskar det dom gör. DOM ÄR RIKTIGA PROFFS!

PS den underbara nya tekniken (och pensionen) har gjort mig till en "klassisk amatör". Jag älskar att fördjupa mig i musiken (inte så mycket produktionen som nån vet) samspelet eller dissonansen som går att skapa på egen hand i en DAW. Att kunna flytta delar av ett stycke, undersöka, experimentera. Vem som helst som har intresse av att komponera kan direkt hoppa över det som klassiska kompositörer ägnade åratal av studier åt för att sen vara utelämnade åt kungar, adelsmän och lättingar ur överklassen för sin överlevnad. Amatörerna... 

PPS efter demos med gitarr, trummaskin o sång i Audacity/PC köpte jag 2017 en Macbook och insåg efter ett halvår att jag kanske kunde göra vafansomhelst. Utan att veta ett skit om musikproduktion (jag lovar INTE ett skit) kom dessa två alster

The Cut-up Mind of a Mad Man. 

William Burroughs kanske inte uppfann cut-uptekniken men han gick i täten. Teknikerna varierar men ta ett papper med ord, meningar, fraser och klippt det i bitar och arrangera om dem. Slumpmässigt eller med nån typ av plan. Bowie skrev texterna till "Ziggy" så (han och Brian Eno gjorde det även med ackord senare på 80-talet.) Med "ordbehandlingsprogram" slipper man (=jag) det fysiska böket. Här har vi Donald Trump-citat som jag gjort femradingar av "utklippta" utan nån egentlig rim och reson men med en rytm i alla fall. 

En låt blir det, med mycket ackord givetvis så det inte märks hur entonig melodin är. Jassackord...

"Julen" firar vi inte till minne av Kristus födelsedag utan för att inte ta livet av oss när det har varit för jävla kallt och mörkt alldeles för länge. Om December bara varit kyla mörker och vardagsslit hade Sverige upphört för länge sedan. Men vi härdar ut, inte för att våren kommer om ett halvår typ utan för att vi ska ha fest från julafton till tjugondag Knut. Tre veckor av fett, socker, alkohol och envist stillasittande är belöningen för att vi stannat kvar i sekel efter sekel istället för att flytta till Medelhavet och leva gott året runt. 

Den som är mycket musikalisk hör att jag varken är en god instrumentalist, sångare eller producent men den som bara är lite musikalisk tycker att "de låter la görbra" (jag gissar bara).

När den riktiga Yuletiden är inne ska jag ha en uppdaterad version. GOOD YULE!

INSPIRATIONSKÄLLOR. Det här är en av de första grejorna (musiken alltså!) jag gjorde när jag till slut vågade öppna Garageband på min första Macbook. Musik som jag inte ens visste att jag kunde skapa med MIDI o loopar.

Varje dag sen dess tänker jag överge alla basar och elgitarrer och låta maskinvaran sköta soundet och få en hyfsad ljudbild redan från start. Sen gör jag inte det. Idag har jag spelat händerna trötta och stumma när jag satte ackord till en text från en gammal vän. 

Fick en fil med gitarrlicks till "Alison" av en riktig gitarrist. Har ännu inte vågat lyssna på den. 

inte brukar jag uppdatera mina sidor. däremot ändrar jag dem emellanåt. utan orsak...