Dr. D

Tror du ska ha in den allra först i kedjan, så nära originalfilen som möjligt. Om du låter klicken eller sprak gå igenom någon processning så blir det bara svårare att få bort dom sen. Tänk ett reverb tex smetar ju ut klicks som sen blir omöjliga att få bort. Ta bort först, processa sen!

Ah, my bad... Intressant dock fortfarande att reda ut om skillnaden kan ha uppstått i någon annan del av kedjan än just CD-läsningen och S/PDIF överföringen.

Vänta, någonting är lite skumt här... Varför normaliserade du igen? Om du inte gjort någon åverkan på spåret i processen att bränna CDn, och sen spelar in den via S/PDIF så borde nivån redan bli exakt samma som orginalfilen. Har någon testat att fasvända ena filen och mixa ihop dom? Borde bli komplett tystnad om inget blivit förvanskat på vägen (dvs filerna är exakt lika).

Nope. Till PC laptop. Vad jag har hört dock så skall alla RMEs kort funka helt OK på Mac.

Ja, fast just omvandlingen är en väldigt liten buffer, typ 1ms eller så. Den buffer/latency man ställer in på drivrutinerna till sitt ljudkort är buffern mellan datorn och ljudkortet. Den är till för att datorn säkert skall hänga med att läsa eller skriva alla bitar i tid. DA-omvandlingen lägger alltid på ytterligare ca 1ms på det efter datorn skickat den digitala signalen till kortet.

Det är egentligen ingen skillnad mellan kablar för digital eller analog signal. En bra kabel kommer vara en bra kabel oavsett vilken signal som skall skickas igenom den. Faktum är att när man skickar digital information igenom en kabel så är det i slutändan ändå en analog signal som "går" i kabeln. Olika digitalformat har olika regler för hur en 1:a eller en 0:a görs om till signalström som skickas genom kabeln. Dom flesta format som används i dator- och audio värden är så kallade base-band encodings som betyder att man väljer två spänningsnivåer, tex +0,3 volt och -0,3 volt. Sen växlar man mellan dessa nivåer på olika sätt för att skicka en etta eller nolla. Ett exempel är bi-phase kodning som används i tex SPDIF. En etta kodas som en switch från den ena nivån till den andra, medan en nolla kodas som ingen switch. Efter varje etta eller nolla byter man alltid nivå. På det sättet får man en typ ojämn fyrkantsvåg. Mottagarsidan får en klocksignal att synka till eftersom det är minst en switch efter varje skickad bit. Det som är bra med digital överföring är att mottagaren är väldigt okänslig för små förvrängningar av signalen. Eftersom man vet att det som skickas alltid är antingen en etta eller en nolla så är det helt säkert att tolka en switch från +0,32V till -0,27V som en etta. En fluktuation från -0,33 till -0,26 är fortfarande en nolla. Det gör ingenting om fyrkantsvågen blir utsmetad till något som mer ser ut som mjuka sinusvågor, så länge dom två nivåerna är någorlunda särskiljbara. Dessutom har många digitala format regler för att skicka kontrolldata då och då, och kan begära att sändaren skickar om samma bitar igen om kontrollerna visar att något har missats (sk. error correction). Det är sån error correction som gör att man kan kopiera en fil hur många gånger som helst mellan diskar eller över internet utan att det faktiska innehållet (ettorna och nollorna) ändras. Enda gången som exakta nivåerna (och timingen) blir viktiga för digitala signaler är precis när den skall mata kretsarna i en DA-omvandlare. Den skall ju gör om den digitala (fyrkantsvågen) till den analoga signal som ettorna och nollorna motsvarar. Då är timing av switcharna och nivåer viktiga för att kvaliten på den analoga signalen skall bli bra. Dom flesta (smarta) DA omvandlare har därför en egen inbyggd buffer dit ettorna och nollorna kopieras först (från insignalen), sen matas själva DA kretsarna från buffern. Så digital överföring är alltså betydligt mindre känslig än när man skickar en direkt analog ljudsignal i en kabel. Det som ändå gör det lite svårt är att när man vill skicka väldigt många bitar per sekund så blir den resulterande (utsmetade) fyrkantsvågen av väldigt hög frekvens. En 24 bit 44,1KHz SPDIF stereo signal ger frekvenser upp till minst 4,2MHz (44100*2kanaler*24bitar*2nivåer per bit). Ethernet, Firewire och HDMI som skickar mycket mer data kräver att ännu mycket högre frekvenser kommer fram oförvanskade. Så kablar designade för digital överföring kan kanske hantera högre frekvenser än andra kablar. Fast det är just detta som visar på att det skall till tämligen dåliga kablar för att dom skall hörbart påverka en analog signal som ju inte behöver klara mycket högre än 20KHz. Dock är analoga signalen mycket känsligare förstås, den skall ju inte förvanskas alls. Av analoga kablar så blir kraven högst på högtalarkablar som ju måste kunna hantera både högre spänningar och mer strömstyrka i signalen. Men även där är det ganska lätt att räkna på gränsen när ytterligare finlir eller tjockare kablar inte längre spelar någon roll.

Hej alla, Det börjar bli dags för mig att köpa nytt ljudkort! Har ett rme multiface (generation 1) som börjat glappa efter lång och trogen tjänst. Kommer behöva uppdatera dator också, lutar starkt åt en macbook (pro). Jag har läst en massa om moderna ljudkort och är ganska insatt i debatten USB vs FireWire vad gäller låg stabil latency. Jag var i princip övertygad om att jag ville ha ett FireWire kort denna gång. Tex presonus firestudio mobile som verkar vara perfekt för mig. Det som får mig att tveka nu är funderingar om framtiden för FireWire på lite längre sikt. Jag vill gärna att kortet jag köper nu skall funka också nästa gång det är dags för refresh av dator, vilket för mig betyder minst typ 5 år... Det var väl Apple som skapade FireWire(?). Och nu har tom dom skippat fw interface på sina macbooks (finns bara på pro). USB däremot har ju alla, och kommer i version 3 nu. Vad tror ni - kommer det finnas FireWire på burkarna man köper om 5 år? USB 3 eller 4 lär ju finnas, kommer det vara bra nog för professionell låg latency audio? Eller skall jag kanske strunta i vilket, bara köpa det som funkar bra nu och vara beredd att byta kort igen...

Håller med! Misstänker starkt att det var total playback på dom. När dom gjorde låten andra gången hörde man ett par fraser i början som man tydligt såg att dom faktiskt sjöng live. Lät betydligt sämre också. Om det nu är så att det är tillåtet att ha inspelade bakgrundskörer så är det väl lite luddigt hur det skall tolkas om det är 4 leadsångare eller om dom är varandras kör...

Tror inte du egentligen vill spela in några effekter hårt på audiospåren. Bättre använda automationen som du själv var inne på. Kan det vara så att du inte har software monitoring aktiverat så att du inte hör effekterna i realtid, och att det är det du var ute efter? /D

+1 på det. Man vill fånga (stereo-) ljudet på en punkt där ljudbild och balans är bra. Båda mickarna på samma ställe alltså, ingen närmickning av vare sig piano eller sång. X/Y (eller ORTF) funkar alltid. M/S är kanske teoretiskt bättre eftersom du har två olika mickar. M/S ger dessutom viss flexibilitet för stereobilden i efterhand. /D

Så här: http://stash.reaper.fm/3107/wdyrsla_061709.pdf. :-) Allvarligt, ett riktigt läsvärt dokument... /D

Tackar, tackar! Denna fungerade bra för mig. Kanon! /D

Det finns en lite nyare pdf av denna: http://stash.reaper.fm/3107/wdyrsla_061709.pdf . Den (eller tråden) är riktigt läsvärd!

Riktigt bra dokument! Många kloka råd...

Om du har råd att lämna bort den så rekommenderar jag också GuitarLabs i Bromma (Stockholm).

Nej, ljudet påverkas inte. Zip och Rar är båda icke-förstörande komprimering. När du packar upp filerna får du tillbaka exakt samma filer som du började med. Det är alltså helt safe att zippa ihop allt som du vill skicka. Du vinner inte ett dugg på att sätta komprimeringsmetod till "store". Det enda den inställningen ändrar är hur tungt eller lätt det är för datorn att komprimera eller packa upp filen, dvs det kan gå lite fortare att skapa / packa upp zippen med den inställningen. Ljud och innehållsmässigt är det ingen skillnad alls. Ett exempel som är bra att tänka på är när man zippar tex en exe-fil. När man packar upp den zippen får man ju tillbaka exakt samma exefil, annars skulle den inte fungera alls.

Nej, nej, konvertera inte 48 -> 44,1, utan lämna in 48/24-filen till mastringen! Ofta brukar dom (mastringen) köra ut signalen genom analoga burkar, då är det bara en fördel att ha så hög upplösning som möjligt på in-signalen. När dom i slutändan konverterar tillbaka till digitalt gör dom förstås det till 44,1. Även om dom inte kör analogt så har de säkerligen bättre teknik och koll på hur konverteringen görs bäst.

Hej, Jag tror att du egenligen vill ha en enkel limiter med ordentligt lång release. Plus en normalisering eller kompensationsgain på det. Då blir det ju som om starka partier är oförändrade, men volymen höjs upp på de svaga. Du vill nog ha en release på minst någon sekund, annars kommer det kännas som någon åker jojjo med volymkontrollen hela tiden. Labba med tresholden, ju lägre du sätter den desto större effekt. Kompressor funkar säkert också, sätt kort attack och ganska hög ratio. Men multiband vill du inte ha. Den skulle bara tex försöka kompensera med mera bas i ett parti av skira stråkar el dyl. Det blir nog inte bra... /D

Hej, hej, Tror inte att det är fel vägning av kurvan, utan troligare är att det är ditt rum och dina högtalare du ser. Har för mig att A-vägd är någon sorts kompenserad kurva för hur mänskliga örat uppfattar styrkan på olika frekvenser. Är rätt säker på att de kurvor som mikrofontillverkare och andra publicerar inte är vägda på det sättet. Så att rak kurva verkligen betyder noll färgning. Det är inte konstigt att du får skumma kurvor. Ett normalt rum ger lätt peakar och dalar i storleksordningen +/- 10 till 20dB, särskilt i bas registret. Diskanten påverkas antagligen mest av dina högtalare som troligen har mer färgad kurva än mikrofonerna du försöker mäta. Diskanten är också väldigt känslig på exakt riktning. /D

Om du byter måste du själv se till att ComHem markerar ditt nummer som hemligt. Annars kommer det dyka upp i katalogen och på nätet! /D

Hej, Har du verkligen windows installerat på den nya hårddisken? Låter lite underligt eftersom en windows installation anpassas till just dina komponenter på din dator. Jag gissar att du skall byta plats på dom som du gjorde först, men sen måste du installera om windows på den nya. /D

Jiises vilken attityd! :-) Du har dock totalfel, och Lars XLN har rätt. Det är ingen skillnad att sänka masterregeln eller sänka alla kanaler. Masterregeln är inte "optimerad för att stå på noll". Gör ett test: ta en kanal och lägg på gainplug efter gainplug på max gain så att utsignalen på masterregeln tok-distar. Dra sen ner masterregeln tills resultatet kommer ner till 0db igen. Dist borta! Detta skulle inte funka alls på ett analogt bord, men som Lars skriver så är detta en av fördelarna med att alla program idag jobbar med 32bit float format (eller mer). Att spela in med mer än 24 bitar är också typ bortkastat. Med 24 bitar får man ett dynamiskt omfång på (max) 144dB. Det betyder att man tar med så många decimaler i inspelningen så att den kan återge ljud som är 144dB svagare än full signal (på 0dB). För att höra dessa skulle man behöva ha upp volymen på sin lyssning eller stereo i nivå över ett jetplan och sen lyssna efter ljudet av papper som suger upp vatten. Typ. All elektronik brusar mycket, mycket mer än så. Att man ändå använder fler bitar internt i ljudprogrammen idag är just för att man inte skall förlora en enda decimal (eller "bit") av ljudet oavsett om signalen ligger lång över eller under 0dB, så länge det är internt i programmet. Signalen efter masterregeln skall dock hållas nära under nollan. Det är det steget som avrundar alla siffror till den upplösning man väljer att exportera som. Den slänger alltså bort en massa information, särskilt om det är CD format man exporterar till. När man väl har avrundat alla siffror så förlorar man upplösning om man i efterhand behöver höja signalen. /D

rymdis - här kommer ett nytt försök att förklara vad en kompressor verkligen gör. Det är lätt att trassla in sig om man inte har grunderna helt på det klara! Första grunden att förstå är att en kompressor inte är något annat än en automatiserad volymkontroll. Den enda den gör är att vrida ner volymen på en inkommande signal. Skillnaden mot en vanlig volymratt eller gain-regel är att kompressorn vrider ner olika mycket beroende på hur hög volym det är på signalen som kommer in. Om volymen på insignalen är lägre än tresholden så gör kompressorn ingenting. Då är den som en gain-ratt som står på 0 dB. Om/när insignalen blir högre än treshold-värdet så drar den ner volymen mer eller mindre. Hur mycket bestäms av ratio-värdet. Om ration tex är 5:1 så drar den ner volymen så att om insignalen ligger 5dB över treshold så blir utsignalen 1 dB över tresholden. Dvs just i den sekunden funkar den som en en gain-ratt som står på -4dB. Om insignalen är 10dB över treshold blir det -8dB i gain reduction, så att utsignalen hamnar på 2dB över treshold. Attack och release bestämmer helt enkelt hur fort kompressorn kan vrida på sin "gain reduction". Om attacken är 30ms betyder det att det tar 30ms för kompressorn att anpassa sig till en ny volym på insignalen. Så att om insignalen plötsligt går upp till 10db över treshold så tar det 30ms för kompressorn att justera sin gain-reduction från 0db till -8db. Release tiden är hur snabbt kompressorn drar tillbaka sin gain reduction till 0dB igen efter det att insignalen gått ner. Resultatet blir alltså som om någon hade suttit och snabbt som f-n dragit ner volymregeln varje gång insignalen blev för stark. Hur snabbt han drar ner bestäms av attackvärdet. Hur snabbt eller långsamt han drar upp igen efter en topp är releasevärdet. Utsignalen blir då mer jämn, mindre skillnad mellan svagt och starkt. Och det utnyttjar man i de allra flesta fall till att kunna höja totalvolymen (eftersom det nu inte finns så starka toppar som skulle distat annars). /D

Missförstånd, missförstånd! :-) Det som krävs för "viloläge" är MB på disk, det tas inte från RAM minnet. Det har ingen påverkan på din prestanda eller minnesanvändning när datorn väl är på. När eller om man sätter datorn i "viloläge" (istället för att stänga av "på riktigt") så kopierar den allt som finns i RAM minnet till en stor fil på hårddisken. (Man måste hålla ner shift i när man ser stäng-av menyn för att alternativet ens skall komma upp.) Det är storleken på den filen som du läser om. Om du har mer RAM minne i datorn måste också den filen vara större så att allt i RAM kan få plats där när du stänger av till viloläge. Sen när man startar datorn ("Windows fortsätter..." säger den då), så kopierar den tillbaka allt från filen till RAM minnet. Detta så att man kommer tillbaka till samma program o dyl som var öppna innan man stängde av. När datorn väl är på ligger filen bara kvar på disken och används inte alls. Om man inte har extremt lite plats på sin hårddisk så spelar den filen ingen roll. Vill du spara en halv Gb (512MB) så ta bort krysset i rutan om viloläge skall kunna användas. /D

Jag kör utan problem vidare på min gamla logic 5.51. För min del fanns allt jag behövde från och med 5.2 (software monitoring, giga-import till ESX24 an, etc). Jag har aldrig upplevt några problem med (brist på) latency kompensation. Jag gör inte så komplicerade mixar dock. Men det fanns väl proffs som gjorde det också när 5.5:an var ny. Det var ett grymt program då och duger fortfarande! /D