Carl Lotus

Apropå ämnet, så kom jag att tänka på en artikel från en musiktidning om ett svenskt band som byggde ett helt skivsound kring ett loppisfynd, en gammal sovjetisk synth. Mindes inte detaljerna, men efter lite googlande så visade det sig vara Mando Diao, som hade hittat en Aelita i secondhandaffär. http://www.nyteknik.se/teknikrevyn/har-ar-mando-diaos-sovjetiska-synthesizer-6399730 Från min tidiga ungdom så har jag förresten också en liten historia: under mitten av 90-talet var vi ett gäng som startade ett band. Vi brukade repa i missionskyrkan i hemstaden. Under 70-talet så hade kyrkan köpt in två Fender Rhodes, vilka hade blivit högst omoderna under 80-talet. Två tjejer i bandet var snabba, och köpte varsin Rhodes för några hundralappar från kyrkan. Även i detta fall (likt skolorna i mitt första inlägg) så tyckte nog församlingen att det mest var skönt att bli av med de gamla grejerna. Skrymmande och tunga instrument som bara samlade damm! 🙂 Ångrar att jag själv inte var lika snabb -- har på senare år mödosamt fått spara ihop och köpa en Rhodes Mark II för "riktpriset" (fick dock med en defekt Mark I på köpet, som Rhodes-gurun Freddan lagade åt mig för en billig peng!).

Är lite nyfiken på vad ni hittat för loppisfynd! 🙂 Naturligtvis får ni gärna posta om prylar som ni sprungit över i andra sammanhang -- från kyrkor, släktingar, etc. Edit: det måste ju inte bara handla om "klenoder"; det kan ju också vara sådant som bara varit udda eller roligt! Jag älskar själv att springa i secondhandaffärer och på loppmarknader, och drömmer om att en dag hitta det där riktiga fyndet... ni vet, någon som ovetandes dumpat en gammal Moog, Neumann-mick, Roland bandeko, eller liknande. Just på loppis har jag själv aldrig gjort något stort fynd. Däremot så har jag gjort några fynd för ett antal år sedan när jag var runt som musiklärarvikarie på skolor. I en skola hade de en Gefell UMT70s i mickskåpet. Varken eleverna eller lärarna förstod vilken mick de hade, och tyckte mest den var ful (dvs., den såg inte ut som en "klassisk" studiomick). När jag frågade om jag kunde köpa loss den, så föreslog lärarlaget istället att jag skulle köpa en ADK A-51e för att ge som inbyte. Jag behövde inte fundera länge på saken! 😎 I en annan skola så stod en Korg MS20 längst inne i ett förråd i musiksalen. Den verkade inte ha använts sedan tidiga 90-talet -- eleverna tyckte den var svårbegriplig och lät illa -- de spelade hellre på de enkla romplers som numera var införskaffade. MS20:an köpte jag loss för en 500-hundring. 😱

Stort tack för alla detaljerade svar -- experimentkort blir det! Ska försöka beställa lite delar imorgon. [Tillagt:] Jag verkar förresten missuppfattat Lundahl-trafons datablad. Avståndet mellan anslutningspinnarna ser nämligen ut vara en standarddimension (5.08 mm), och jag kommer därför inte behöva borra några hål i kortet.

🙁 En av de stora melodigenierna har lämnat oss. Lyssnade på honom på Falkenbergs jazzfestival för 15-talet år sedan och blev helt begeistrad.

En väldigt basic fråga (hoppas inga frågor är för dumma -- som sagt är detta allra första bygget!): är det nödvändigt med ett experimentkort? Vad jag förstår så finns det två huvudvägar: en design à la DIYRE, som enbart har kablar mellan allt, eller en annan designvariant där mönsterkort används (och som Lundahl-trafon verkar vara anpassad för, till skillnad från en Cinemag). Om jag kör på experimentkort, används kopparbanorna för att leda signalen "istället" för kablar (eller kanske rättare sagt, där kablar inte behövs)? Finns möjligheten att skippa experimentkort och löda kablarna direkt på Lundahl-trafon? Eller är detta en dålig idé? Nybörjarförvirrad men entusiastisk! 😉

Låda: Har letat runt lite efter ett tomt rackhölje/racklåda, och electro:kits låda är den enda jag kunnat hitta som är helt i aluminium. Någon hundralapp dyrare än alternativen på Thomann (där bara fronten är i aluminium), men det kan det kanske vara värt. Experimentkort: Aha, det är alltså på detta jag fäster Lundahl-trafon! Till skillnad från Cinemags DI-trafo (som kommer med fasta kopplingstrådar), så verkar ju Lundahl-trafon vara anpassad för att fästas på ett kort. Lundahl skriver att de rekommenderar "PCB hole diameter" på 1,5 mm. Innebär detta att jag ska leta efter ett experimentkort med sådana håldimensioner? Kopplingstråd: har det någon betydelse vilka kopplingstrådar/kablar (dvs,för att koppla ihop trafon med chassikontakter) jag köper? Skulle exempelvis denna från Kjell & CO funka? Tänker att det är viktigt med tråd som inte degraderar ljudkvaliteten, men det är kanske så korta avstånd att det saknar betydelse? Å andra sidan är det så korta kablar som behövs att jag skulle kunna satsa på bättre kabel. Köpa mikrofonkabel av bättre kvalitet och dissekera denna för att få fram kopplingskablar? 🙂 Kopplingscheman: Kikade också på länksidan hos Lundahl men hittade inget om passiv DI. Det jag hittat online (som verkar vettigt för en nybörjare som jag) finns hos DIYRE samt NF Audio. Jensen Transfomers har också några DI-scheman, men dessa verkar vara lite mer komplicerade och har fler komponenter och finesser.

Har länge varit nyfiken på att lära mig löda lite enkla grejer till studion, ex. kablar och enklare burkar. Jag saknar vana och den tekniska kunskapen och hoppas därför kunna få lite hjälp på vägen! :-) Vad jag förstår så är en passiv DI ett bra nybörjarprojekt: ingen starkström och inte så mycket komponenter. Jag har ett antal mickstärkare (Avedis MA5, Chandler TG-2 500, Focusrite RED 1) som saknar DI -- hade varit kul att kunna använda dessa med min synth- och keyboardsamling eller elgitarrer/basar. För ett par år sedan köpte jag ett par Lundahl LL1935 som bara legat och samlat damm (nåväl, fortfarande inplastade!). Tanken är nu ett skaffa en box och låta dem komma till användning! Min första undran rör lämplig box för dessa trafos. Jag tänker mig en 19-tums rackenhet (har inte behov av portabel box och tänkte i framtiden husera ytterligare två DI i samma enhet). 1) Bör det räcka med en 1U 19-tummare? Jag antar att trafosarna behöver fästas mot något -- -räcker höjden eller ska jag köra på en 2U för säkerhets skull? 2) Spelar materialet i rackenheten stor roll (med tanke på avskärmning)? 3) Kan det vara en idé att skaffa en billig rackad DI och bara byta ut trafosarna? Jag tänker på exempelvis en t.racks TD14 eller en Whirlwind Multi Director. Kan risken vara att de använder ett mönsterkort och att det därför blir oanvändbart för mitt projekt?

Är också i behov av att skaffa mig några DI till min synthsamling. Har kikat på Rupert Neves DI (RNDI) och Jensen Isomax, men det är ju ganska dyra burkar. Köpte ett par Lundahl DI-transformatorer för några år sedan, och tänkte försöka göra mig en egen DI-burk (skapar annan tråd för detta). Lite OT: vad har du för stitchsystem? Har funderat på några olika lösningar för att slippa böket med att koppla in enskilda synthar varje gång de ska användas: typ patchbay, enklare mixerbord, ljudkort med många ingångar, etc.