DanielK

Ja nåt sånt är väl de vanliga argumenten - rak frekvenskurva heter det väl om jag inte minns fel. Men - om du själv inte vet varför man ska ha studiomonitorer, hur kan du då egentligen veta ATT man ska ha det? Allt är ju liksom relativt - jag skulle nog t ex inte ha nån nytta av studiomonitorer i dagsläget för det rum jag sitter i med min musik är på typ 27 kvm och helt utan akustikbehandling, så rummet skulle nog ändå "färga" väldigt mycket...

Spännande projekt att göra en "helalbumcover" - speciellt när det inte är efterapning som är idén. Jag är gärna med o sjunger 😄 //daniel

Och jag la till Mazacote av Mongo Santamaria - mest för hans fantastiska namn 🙂 fast det är en grym låt också, en riktig trumresa...

hm... jo jag upptäckte ju det rätt snart 🙂 men testade precis igen att ladda ner den, men får efter en liten stund upp i Spotify "playlist not found". hjälp?

Tack så mycket Andreas 😄 Nu ska jag bara surfa runt lite därinne o se om det är så bra som det verkar... Men hur hittar man forumets playlist? När jag gör en vanlig sökning får jag ju upp artists och albums, men inte "playlists"... Men det är kanske en dum fråga jag kommer att skratta åt om fem minuter 😆 annars får nån gärna säga mig hur det funkar, ifall ni kan hålla er för skratt 😉 EDIT: jo nu har jag fattat ☺️ men spotify kunde inte ladda playlisten... får väl försöka senare

Jag vill också va me råkar inte händelsevis vara nån som har en inbjudan...? //daniel

Jag tror det är en felstavning, han menar nog lökkorv 😄 det kan väl va gott...?

Hej! En liten reflektion efter att ha läst din tråd. Jag har inte så stor erfarenhet (än) av inspelning o mixning, men jag börjar känna såhär att för att verkligen kunna höra vad du ska/bör ratta i mixen får du lägga låten åt sidan så fort du känner att du inte hör mer exakt vad som skulle kunna bli bättre. Jag har en liten samling med produktioner nu och de första låter skit, de nyaste låter rätt taskigt de med, men de får vara så. Nästa låt jag spelar in kommer troligen att bli lite bättre, för jag har dessa att gå tillbaka till och fasas över - nu hör jag mer o mer i dem vad som inte är bra. Det handlar helt enkelt om att få distans till sina inspelningar, iaf när man håller på o lär sig! ...eller å andra sidan tänker jag plötligt så kan man ju göra tvärtom o ratta för fullt o prova så olika mixar som möjligt... gör vad som känns bäst för dig 🙂 //daniel

Hoppsan, jag brukar då o då plugga in och ur min 4-pins fw ur laptopen, eftersom jag använder datorn till annat än musiken, och då vill man sitta nån annanstans o tex skriva. Har ett Echo Audiofire 2. Än har jag inte sett några problem med det. Vad kan hända enligt din manual oioioi om det står nåt om det? //daniel

Frågan ligger väl nånstans i om det är så att det vi upplever verkligen är det som faktiskt händer! Det lät ju väldigt filosofiskt i det här sammanhanget, men det är nog så! Alltså är det ett högt ljud bara för att vi upplever det som högt (när vi t ex käkar knäckebröd med öronproppar i) eller upplever vi det som högt för att det låter så annorlunda jämfört med hur vi vanligtvis uppfattar ljudet? Om man har en väldigt liten dB-mätare som man kan stoppa in i örat, innanför öronproppen, hade vi fått svar 😄

maart - du måste ha postat ditt inlägg under tiden som jag skrev på mitt 🙂 annars verkar man ju lite dum, hehe... Ja, då har jag lärt mig nått nytt idag oxå!

hmm.... jag tänkte på en låt jag gjort, Floating Caravan at Sunset (ligger på min myspacesida), där sticket är uppbyggt så att gitarr o bas börjar (2:27 in i låten) i fyrtakt. Sedan kommer mellotron i samma tempo men figuren är så att säga över fem taktslag istället så den går i samma tempo men i femtakt, liksom pianot som kommer in efter det. Till sist en sologitarr som jag inte riktigt vet vilken taktart den har 🙂 Sedan (ca 4:02 i låten) landar alla på samma slag i slutet av det partiet. Men vad kallas detta då? Låter som det skulle kunna kallas polyrytmik tycker jag men det är ju inte samma sak som maart beskriver...?

Ja, smaken är ju alltid som röven - klöven.... därför gillar jag inte att ge alltför tydliga råd eller tyckanden... men för mig funkar "en av inga" jättebra - det har något oväntat över sig, och det tvetydiga eller svårtolkade är just vad jag gillar, men som sagt - alla har ju olika smak. Poängen som jag ser det är ju att låta läsaren/lyssnaren tolka orden på sitt sätt! Det är det som kan få lyrik att beröra på djupet tycker jag, när man kan uppleva några rader som att de verkligen talar till mig själv eller belyser mitt eget liv just nu. Men, för tredje gången detta inlägg - alla har ju olika smak... en annan kanske gillar bättre om det är så konkret som möjligt för det är mer "in your face" så att säga och därmed starkare känsla... Det är upp till dig (fast det vet du ju redan....)!

nej nej nej.... TAT TWAM ASI.... som den gamle Uddalaka sa till sin son Svetaketu i Chandogya Upanishad - DET ÄR DU! 🙂

måste man läsa hela tråden innan man gör ett inlägg? isåfall får det va...