Jump to content

Leaderboard


Popular Content

Showing content with the highest reputation since 08/30/2020 in Artiklar

  1. 3 points
    Idag är spelbranschen större än musik- och filmindustrin tillsammans. Även om många arbetstillfällen redan innan coronakrisen tyvärr försvunnit från musikbranschen, så öppnas några dörrar när andra stängs. Bara i Sverige omsatte spelbranschen 19,2 miljarder och kronor och hade cirka 8 000 heltidsanställda. Många musiker och ljudmakare väljer att satsa på karriärer som leverantörer av ljuddesign och musikkomposition till spel istället för en mer traditionell yrkesbana som artist, låtskrivare eller producent. Vi har träffat Isabelle Engman i Los Angeles som satsat på att ta sig fram som studiofantom inom den interaktiva underhållsindustrin. Mer om Isabelle, hennes bakgrund och karriär, kan du läsa i artikeln Så gjordes musiken till SVT-dokumentären Donationen. Hur kom du kontakt med spelbranschen? – Jag upptäckte spelsidan rätt sent generellt, det var först när jag pluggade på USC i LA för några år sedan som jag faktiskt fick upp ögonen för just både att spela själv och musik till spel. Jag har min före detta mentor Garry Schyman (kompositör bakom spel som BioShock, Shadows of Mordor och senast VR-spelet Torn) att tacka för det, det var han som rekommenderade mig direkt efter studierna till Somatone Interactive Inc, ett företag som specialiserar på att förse framför allt mobila spel/speltillverkare med ljud och musik. Här handlade det om att göra kortare loopande musikstycken i väldigt varierade genrer, allt ifrån mystisk detektivmusik till futuristisk racing. I samma veva fick jag även prova på att göra musik till bland annat 2D-spel då jag jobbade med spelstudenter på deras projekt. Det var här min passion för just spelmusik och spelandet i sig verkligen tändes. Du bör ha ett brinnande intresse för den bransch duförsöker komma in i, det är A och O. Spelar du själv? – Självklart! Har under senaste åren dykt ner mycket i just mobila spel, också för att jag mestadels rört mig jobbmässigt där vilket varit väldigt bra research, att analysera hur andra använder ljud/musik och trender inom det forum man arbetar i är en nyckelkomponent. Senaste konsollspelet jag dykt ner i är Red Redemption 2, väldigt bild-realistisk och häftig upplevelse, ser nu mycket fram emot Cyberpunk 2077! (som tyvärr försenats igen, reds anm.) Hur gör du för att få ett nytt uppdrag? – I de flesta fall blir jag anställd igen eller rekommenderad av någon jag tidigare jobbat med. Så även fallet med filmprojekt och andra jobb jag får in. Men i detta ligger också mycket tid på att själv vara aktiv och styra upp möten, se till att hålla kontakten med dom du jobbat med förut eller höra av dig till nya kontakter som till exempel spelutvecklare. Att planera in en kaffe här och där ska inte underskattas! En bra grej jag brukar ha lite som ett mantra är att om du inte ger dig till känna därute, vet ju ingen om dig. Ibland kan du ha väldigt bra tajming, du återkopplar med någon du nyligen fikat med, eller har jobbat med för några år sedan, vars kollega just gjort ett spel och letar efter en kompositör. Sen har vi ju internet till hjälp idag, finns många spelforum på nätet där till exempel indiespelutvecklare postar om kommande projekt. Twitter, Reddit, LinkedIn och alla de andra, det krävs bara några klick för att hitta kontaktinformation idag. Att besöka spelmässor som GDC eller E3 är att rekommendera för ett mer organiskt sätt att träffa branschfolk. Vad är det roligaste med att komponera och göra ljud till spel? – Jag brinner för den interaktiva icke-linjära delen, vilken också är utmaningen, framför allt idag då den blir mer komplex och sofistikerad. Till skillnad från film, som jag även jobbar mycket med, där du skriver till en låst bild och exakt tidssekvens, kan en spelare ta allt ifrån trettio sekunder till fem minuter på sig att klara en bana i ett spel och vara kvar i samma scener på olika sätt. – Musiken ska vara passande och underhållande, inte uttröttande att höra på om det är en loop och samtidigt interagera med vad som händer i spelet. Man måste vara beredd på att musiken hastigt kan gå från actionscen till vilande läge, vilket jag tycker är spännande att lösa och det finns så många avancerade implementeringsprogram till hjälp idag. I spel kan man jobba mer med övergripande stämningar, till skillnad från film där man är väldigt bunden till här och nu, exakt vad du ser framför dig. Hur skiljer det sig från traditionell musikproduktion? – Personligen tycker jag det är viktigt att när du börjar jobba på ett spel, att ta reda på vilket sound det ska vara. Hur låter spelet? Jag försöker alltid lära mig så mycket det går om storyn, för att kunna koppla musik och ljudbild till spelmiljön. Du vill att musiken ska representera vad du ser lika mycket i vilka toner du väljer som instrumentering och val av ljudkällor. Jag strävar alltid efter att försöka skapa unika story-relaterade ljud, eller jobba kreativt och icke-traditionellt med traditionella instrument - gå utanför boxen, helt enkelt! – De flesta kunder har en personlig musikalisk smak och estetik och det viktigt att du som kompositör tar reda på vilka instrument eller ljud som går hem och i ett tidigt skede etablera en ljudpalett. Det kan du göra genom att referenslyssna, experimentera och skapa olika ljud och ljudtexturer tillsammans med kunden och som man tycker passar i den värld spelaren rör sig i. – Låt säga att jag jobbar på ett sci-fi-spel, spelutvecklaren vill ha en aggressiv ljudbild, då är det första jag reder ut, vad menar denne med aggressivt: är det distade industriella ljudtexturer eller mörka synthmattor? Det kan vara en process att hitta ett fungerande kommunikationssätt till en början. Ett annat tips är att producera och arrangera musiken utefter in-game-ljudeffekter för att undvika kollisioner. Har spelet många basiga ljudeffekter, kan du se till att inte vara för aktiv i basregistret musikaliskt. Om det redan finns en etablerad ljudeffektsbild, kan du från start anpassa dig därefter. – Min kompositionsprocess skiljer sig också, i spel gillar jag verkligen aspekten att kunna gå ifrån bilden och skriva friare. Man skulle kunna likna det till att skriva konsertmusik, oftast går jag igång på det fria utrymmet du kan ha som spelkompositör. Men ibland blir även det en utmaning, att man har för mycket frihet, att det då är lättare att ha en filmscen man kan följa till punkt och pricka. Hur går du tillväga när du får ett nytt uppdrag? – När jag jobbar med mobila spel, får jag ironiskt nog sällan se själva spelet. Oftast får jag enbart instruktioner, en kort brief (uppdragssammanställning) av musikstil utvecklaren eftersöker och det inkluderas minst en låtreferens. Då har jag en till tre dagar att sätta något i liknande stil. Det gäller därför att lyssna in instruktioner väldigt noggrant från start och reda ut eventuella oklarheter direkt. – Ett annat unikt fall var när jag gjorde musik till ett fitness-spel för Xbox/Microsoft, här fick jag videofiler som jag komponerade till från början till slut, linjärt. Annars då jag jobbar med spel i mer traditionell mening, som Sound of Separation jag gjorde ihop med spelutvecklaren Elaine Gomez, får jag ofta filmsekvenser i vanligt filmformat skickade under utvecklingsprocessen och kan således få ett hum om den generella känslan och en uppfattning om hur långa musikloopar som behövs, et cetera. The Sound of separation är ett pusselplattforms spel som har ljud och musik av Isabelle Engman. När du väl är i kompositions-zonen, tar du fram ett tema först, eller flera? Hur många versioner brukar det bli innan det ”sitter”? – Det första jag gör är att ta reda på vad musikens syfte ska vara i spelet. Kommer musiken fungera huvudsakligen som stämningsmusik, kanske jag börjar kompositionsprocessen med att skapa och leka med ljudtexturer snarare än melodi i första steget. Sen är jag ett fan av att alltid försöka skapa en catchy melodi oavsett musikstil, se på många av dom japanska kompositörerna som Koji Kondo (Super Mario Bros). Det är teman man inte glömmer i första taget! En stark melodi gör all musik bättre. Ibland sätter du det på en gång, ibland krävs det några revisioner innan du hittar rätt. Jag gillar att bli pushad att prova olika infallsvinklar i hur jag arbetar genom samarbetet med spelutvecklare. Jag har funnit att spel är det medium där jag kunnat ta ut svängarna mest kreativt och experimentellt. Hur många fysiska möten blir det med kunden eller mejlar/skickar du filer endast? – När jag jobbar med mobilspel blir det enbart mejl- eller Skype-kommunikation med smidiga sätt att skicka och dela filer. Gäller det andra typer av spel, börjar jag oftast med ett fysiskt möte med kunden för att kicka igång projektet och få en chans att ses på riktigt och prata riktning, brainstorma. Efter det blir det mestadels email- och telefonkontakt tills produkten är färdig. Elaine Gomez är mångårigt rutinerad speldesigner med bland annat en adjungerad proffesur i ämnet från prestigefyllda Rutgers University. Vad är du letar efter hos en bra musik- och ljudskapare till de spel du producerar? – Förmågan att kunna komponera olika sorters musikstilar är viktigt för mig. Det är även nödvändigt att personen jag jobbar med förstår vikten av olika val av musik utifrån flera perspektiv. Känsla och tonalitet är grundläggande inom speldesign. Ljud och musik, och upplevelsen av dem, är därför essentiella komponenter för att kommunicera det till spelaren på rätt sätt. Hur påbörjar du den praktiska processen mellan dig och ljud- och musikproducenten? – För mig är ljud och musik så viktigt att det är en huvuddel när jag designar spel. Det innebär att så fort jag börjar bolla med idéer, gör anteckningar och skisser för att planera ett nytt spel så för jag även ner uppslag på hur ljud och musik ska fungera i de spelvärldar jag skapar. – Först presenterar jag spelidén till ljud- och musikproducenten där jag visar konceptuellt visuellt material. Sedan brukar jag gå vidare i samarbetet med en ”soundboard”, ungefär som en storyboard, där jag sammanställt listor med exempel på ljud och låtar som musikproducenten kan använda som inspiration. Efter det är det nästan som en dans mellan mig och komponisten/ljuddesignern för att finna en perfekt balans mellan bild och ljud som ska passa och lyfta projektet. Hur går själva leveransen av ljudmaterialet till dig till? – När jag jobbat med Isabell så har hon komponerat flera olika varianter av teman som skiljer sig inbördes på olika sätt. Sedan har jag valt mina favoriter och hon gått tillbaka i sin studio och använt min feedback för att skapa nya versioner. Sedan fortsätter vi på det sättet tills vi båda känt att helheten motsvarar vår vision om hur spelet ska fungera. Arbetar du I Unity eller någon annan spelskaparplattform för att göra ljudfilerna interaktiva i spelet? –Ja, när jag fått ljudfiler från Isabelle så har jag lagt in dem i Unity och sedan skrivit kod för att bearbeta ljudet och göra det möjligt att spelmotorn och spelare ska kunna påverka exempelvis hur musiken förändras över tid och scener. Unity är en utvecklingspattform där Elaine Gomez infogar Isabelle Engmans ljudfiler för att arbeta ihop en fungerande helhet. Ett spel, helt enkelt. Hur är det att jobba i projekt med Isabelle? Hon är en fantastisk kommunikatör och jag beundrar hennes sinne för detaljer. Hon lyssnar verkligen på mig och har övervägt alla referenser och exempel jag skickat till henne – och återkommit med lysande ljud och musik. Hon förstår hur hon använder instrumentering, och tonalt innehåll för att få allt ljud att jobba i harmoni med spelat. Folk säger alltid att ljud och musik i mina spel är så vackra och jag har Isabelle att tacka för det. Isabelle Engman: Utrustning i urval Dator: Mac Pro Tower (med SSD-diskar) Inspelningsprogram: Logic Pro X Ljudkort: RME Babyface Pro Kontrollenheter och klaviaturer: M-Audio Keystation 88 II, Korg Monologue, Moog Grandmother. Ljudbibliotek: Spitfire Symphonic Strings, LASS, CineBrass PRO, Berlin Woodwinds, Hans Zimmer Percussion, Spitfire Percussion, Metropolis Ark 4, Albion ONE (Spitfire Audio), Keyscape - piano (Spectrasonics), Xtended Piano (Soniccouture) Virtuella instrument: Reaktor 6 (Native Instruments) använder jag mycket flitigt, både dess syntha och effekter. Guitar Rig 5 Pro (kan jag slänga på pads eller liknande för att komma åt spännande texturer). Geosonics (Soniccouture), roliga pads/texturer att leka med. Morph (Zynaptiq) cool plugg för att processa/transformera ljud. Decapitator (Soundtoys) kan ge häftiga analoga färgningar till ljud, kul leksak! iZotope Iris, kul sample-baserad manipulationsinstument. Waves /iZotope Ozone 9/Fabfilter för mixning/mastring. Plus att det finns massa bra (gratis) 8-bit-plugins på nätet och som lämpar sig väl för spelljud- och musik. Här hittar du musik av Isabelle Engman
  2. 2 points
    FREDAGSTIPSET: Ett av mina absoluta favoritverktyg när det kommer till mixning och mastring är den dynamiska equalizern. Men vad är det egentligen som gör den så speciell och hur kan du använda den till din fördel? En dynamisk equalizer är lite som en blandning mellan en vanlig equalizer och en (multiband)kompressor, det vill säga ett verktyg som är aktivt när du själv bestämmer då ett visst tröskelvärde uppnås. Tjusningen med detta är att equalizern bara arbetar när den behöver istället för att påverka ljudet hela tiden. Den dynamiska equalizern låter dig exempelvis justera volymstarkare delar (eller rättare sagt mer frekvensmättade delar) av ett spår, medan svagare lämnas mer eller mindre orörda. Om vi leker med tanken att din bas stundvis har för mycket energi runt 80 och 160 Hz och du sänker dessa med en vanlig equalizer påverkas ljudet av denna justering även när det egentligen inte behövs. Detta eftersom ovanstående frekvenser bara ställer till problem på vissa toner, i detta fall runt låga E och oktaven, men i övrigt låter bra. Bilden visar Ozone 9 Dynamic Equalizer med fokus på 80 Hz och 160 där equalizern får jobba rejält runt låga E med omnejd. Samma inställningar som ovan men med skillnaden att basen spelar andra toner och equalizern således jobbar mindre vilket ger ett mer enhetligt sound. Precis som att ett paraply inte behövs hela tiden, behöver du inte heller en konstant equalizer (även om det så klart kan behövas ibland). Musik är precis som väder i ständig förändring. Märkväl att denna teknik även kan användas precis tvärt om - för att förstärka det som är tunt eller ljusa på det som stundvis är mörkt eller dovt. Like slarvigt skulle man därför kunna kalla den dynamiska equalizern för intelligent eller rent av musikalisk. Tre utmärkta användningsområden Förutom ovanstående exempel finns det naturligtvis fler tacksamma användningsområden där den dynamiska equalizern briljerar. Tämj det lägre mellanregistret, vilket jag skrivit om i artikeln Går det att mixa musik efter recept? Följ gärna mitt exempel men använd istället en dynamisk equalizer. Testa att sänka 3-5 dB i problemområdet 100-400 Hz (leta upp instrumentets resonanstopp) med ett tröskelvärde på mellan -30 och -40 dB och ett Q-värde på 2. Detta i kombination med sparsmakad komprimering, om så behövs, ger i de flesta fall ett naturligt mellanregister med bibehållen värme. Kontrollera diskanten i sången. Många sångare har en tendens att låta tunna och snudd på hårda/kalla när de tar i samtidigt som de framstår som varma när de sjunger svagt eller intimt. Här kan den dynamiska equalizern verkligen göra underverk genom att sänka de störande och skrikiga frekvenserna när sångaren bräker på, men det intima och varma bibehålls. Området 2000-5000 Hz är speciell värt att kika närmare på beroende på röstkvalitet och mikrofon. Mejsla fram en välbalanserad mastring med fin dynamik som inte kräver lika mycket kompression. Om din mix är balanserad behöver du sällan justera särskilt mycket i mastringen och 1-2 dB hit eller dit räcker många gånger långt. Den dynamiska equalizern stoltserar här med att trycka ner eller lyfta fram valda frekvenser när det behövs, för att sedan ta ett steg tillbaka. Ett lärorikt experiment du kan leka med är att ratta in 100 Hz, 1000 Hz och 10000 Hz och och öka eller sänka dessa frekvenser 2-3 dB och se vad som händer. Dessa frekvensområden symboliserar bas, mellanregister och diskant och spelar tillsammans en viktig roll för helhetsintrycket, samtidigt som de kan lära dig mycket om hur du mixar och var (om något) du har problem i mixen. Populära dynamiska equalizers FabFilter Pro-Q3 Ozone 9 Dynamic Equalizer Tokyo Dawn Records TDR Nova (finns som gratis- betalversion) Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här! Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
  3. 2 points
    FREDAGSTIPSET: Att mixa efter recept är sällan något jag rekommenderar, inte minst för att det är snudd på omöjligt. Därmed inte sagt att konkreta mix-strategier är av ondo. Jag ser det lite som att laga mat - ett recept underlättar många gånger men betyder inte att du slipper smaka av. Det gäller fortfarande att lyssna, lyssna och åter lyssna. Dagens tips fokuserar kring två väldigt konkreta strategier, eller recept om så önskas, som du kan använda när du mixar. Det första handlar om att skapa separation och det andra om hitta balansen i bottenpaketet. Skapa plats Det första du ska göra innan du sätter igång att mixa (volym, panorering och effekter) är lokalisera varje instruments resonanstopp, frekvensområdet där instrumentet resonerar som mest, och sänka denna en smula. Detta är vanligtvis mellan 100-400 Hz, vilket har sin förklaring i inspelningens begränsande natur och hur instrument generellt är konstruerade. Plocka fram valfri equalizer och svep med ett lagom brett Q-värde, inte för tajt och inte för brett, tills du hör att det låter lite extra illa: instängt/dovt/bulligt/förvrängt. Du har nu hittat instrumentets resonanstopp: Backa sedan ungefär 2-3 dB med samma Q-värde och fortsätt med nästa instrument, på samtliga kanaler. Det som händer är att den så kallade frekvensmaskeringen (när flera kanaler spelas upp samtidigt och frekvenser överlappas) blir mindre påtaglig eftersom "överflödiga" frekvenser mejslats bort. Eller för att uttrycka det enkelt: Mixen blir mindre grötig. Ofta räcker det som sagt att backa 2-3 dB för att inte plocka bort för mycket av instrumentets värme och ursprungliga karaktär. Självklart kan mer behövas i enstaka fall och här gäller det att lyssna. En trevlig bieffekt är dessutom att behovet av att boosta blir mindre då varje instrument nu hörs tydligare. Om du arbetar på detta sätt, innan du sätter gång med den traditionella mixprocessen, får du garanterat en mer välljudande mix med bättre separation. Ett hett tips är att använda hörlurar när du letar resonansfrekvenser för att undvika rummets påverkan. Rummet (även akustiskbehandlade sådana) har nämligen en otrevlig vana att leda örat på villovägar, inte minst i problemområdet 100-400 Hz och lägre. Resonanstoppen ändras beroende på hur instrumentet är stämt, vilket innebär att en virveltrumma eller gitarr kan ha olika toppar beroende hur de är stämda. Bottenpaketet Ett aningen mer kontroversiellt tips är det så kallade VU-tricket (låt oss kalla det så för enkelhets skull) vars syfte är att hitta balansen mellan baskagge och bas, för att sedan bygga mixen runt dessa. Gör följande: Dra ner samtliga kanaler till noll och lägg valfri VU-mätare på masterkanalen. Själv använder jag Klanghelm VUMT, men en Googlesökning bort bjuder på fullgoda gratisalternativ. Se till att VU-mätaren är kalibrerad till -18 (standard på de flesta VU-mätare) och dra upp baskaggen tills mätaren rör sig runt -3 VU: Gör sedan likadant med basen fast till 0 VU, samtidigt som baskaggen spelas upp. Du ska alltså inte ställa basens nivå självständigt, utan tillsammans med baskaggen. Först ställer du alltså baskaggens nivå till ungefär -3 VU med VU-mätaren på masterkanalen (viktigt), sedan drar du sakta upp basen tills de tillsammans rör sig runt 0 VU: Detta utgångsläge försäkrar en hyfsat god balans mellan baskagge och bas som du sedan kan bygga din mix runt, utan att riskera att överbelasta masterkanalen. Men varför just en VU-mätare och inte ditt inspelningsprograms vanliga mätare? (dBFS, decibel full scale). Helt enkelt därför att det är olika sätt att mäta volym på. I all enkelhet mäter VU medelvärdet, inte helt olikt RMS eller LUFS, medan dBFS är mycket mer exakt och visar precis vad som händer. Fördelen med VU-mätaren är alltså att den mer eller mindre visar vad du i realiteten hör. Ju mer du komprimerar baskaggen och basen (mindre dynamik), desto jämnare blir alltså utslaget på VU-mätaren. Jag vill dock lyfta ett varningens finger för att överkomprimera botten, lagom räcker långt. Lycka till! Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här! Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
  4. 1 point
    MÅNDAGSINTERVJUN: I veckans intervju delar Ivy Ofori med sig av resan från transportbranschen till musikindustrin, tips och tricks hon samlat på sig längst vägen i livebranschen och om livet som egenföretagare, event manager och småbarnsförälder. Ivy Ofori Ivy Ofori är bokare, projektledare och event manager som förutom att driva det egna boknings- och managementbolaget Pink Ivy Management, jobbar på det internationellt kända kulturhuset Mejeriet i Lund. Hon har tidigare jobbat på festivaler som Roskildefestivalen och Malmöfestivalen. Idag jobbar du på Mejeriet och driver ett eget företag, vill du dela med dig lite av resan dit? – 2010 och var jag ny i Lund, och även rätt ny i Sverige, med en master i kommunikationsvetenskap i fickan och befann mig plötsligt i en situation där jag inte kunde använda mitt främsta yrkesverktyg - mitt modersmål tyska. Jag började då jobba inom logistik och supply chain-sektorn och verkade ha någon slags talang för denna stundvis ganska tuffa och stressiga transportbransch. Men det var ju inte det jag skulle göra med mitt liv. Vid sidan om började jag jobba som volontär på Mejeriet i Lund där jag lärde mig mycket om hur livebranschen fungerar. Så småningom växte mitt ansvar inom organisationen och det gav nya möjligheter. Man kan säga Mejeriet har varit min dörröppnare som fick mig att förstå att jag ville vara verksam inom musikbranschen. – Sedan dess har jag haft lite olika roller på både Mejeriet, Popkollo Malmö, Roskildefestivalen och andra festivaler och har bygg upp ett stort nätverk. Jag har haft mycket och väldigt nära kontakt med olika artister och så småningom väcktes idén om att starta mitt eget management- och bokningsbolag där jag lägger artisternas individuella behov i fokus. Nu jobbar jag enbart med kvinnliga och icke-binära artister under Pink Ivy Management då det är just de artister jag vill lägga min tid och energi på. Så man kan säga att jag gjort mig själv en tjänst med detta - det finns ju gott om cis-män som jobbar med cis-män annars i vår bransch. Hur ser en vanlig arbetsdag för dig ut? – Just nu, eller snarare sedan i mars, är det ju ganska annorlunda på grund av corona. Det är minst sagt lite oglamoröst just nu men vanligtvis håller jag många bollar i luften samtidigt som en hand alltid måste vara fri för annat som dyker upp. Jag jobbar deltid på Mejeriet med olika projekt och administration, driver företag och så är jag småbarnsmamma. – Vanligtvis under en dag har jag kontakt med många olika personer som artister, agenter, press, gäster, replokalsband, myndigheter... you name it. Vissa dagar känner jag mig inte utmanad alls medan jag andra dagar önskar jag att dygnet hade flera timmar. Det gäller att anpassa sig och trappa upp när det väl blir crunch. Med mitt eget företag är det dock viktigt för mig att hålla arbetsbelastningen på en rimlig nivå, inte minst för ”mina” artister - jag strävar alltid efter ett hållbart arbetssätt. Kan du dela med dig av lite tips och tricks som du lärt dig genom åren? – Jag har själv lätt för att slänga mig ut i vimlet och strunta lite grann i hur andra gör. Det låter kanske självklart men de flesta kopierar andra. Gör inte det utan hitta ditt bästa sätt så har du också chans att hitta jobbet, skivbolaget eller samarbetet som passar just dig. Våga be om hjälp och ta personliga möten. Strunta i att skicka ett mejl och ring personen istället kan jag rekommendera. Har upplevt att många inte är bekväma med att ringa när de kan mejla eller texta istället men jag tycker oftast det fungerar bättre med telefonsamtal. – När det kommer till band och artister som letar bokningar eller bokningsbolag så tycker jag personligen att det är kul när de vågar vara nischade. Vilka egenskaper är viktigast hos någon som jobbar med projektledning, bokning och management? – Jag tänker att det är viktigt att man delar med sig när man jobbar i team och delegerar ansvar till kollegor - att faktiskt släppa på kontrollen och låta andra äga vissa bitar i arbetet istället för att bedriva micromanagement. Sedan är det jätteviktigt med kommunikation, att vara tydligt med sitt budskap och absolut inte använda härskartekniker. Flexibilitet är också viktigt, man måste vara beredd att kassera idéer och hitta bra alternativ istället. Och sist men inte minst är ärlighet essentiellt - ingen kan och vet allt, jobba med andra experter och ge andra chans att glänsa. Till någon som skulle vilja göra det du gör, vad är ett bra första steg att ta? – Jag tror det beror lite på vilken bakgrund man har men generellt är det ju aldrig fel att hör av sig till sitt favoritspelställe och höra om de behöver hjälp. Att ställa upp eller göra det lilla extra brukar betala tillbaka är min erfarenhet. Jag har under hela min karriär vidareutbildat mig vid sidan om inom musikjuridik, musikhistoria, music management och för mig är det en fortlöpande process. Det är bara att börja! Länkar: Mejeriet Pink Ivy Management
  5. 1 point
    FREDAGSTIPSET: Alla vill ha ett tydligt, vackert och luftigt sångljud. Ett sångljud som berör och förflyttar lyssnaren bortom både tid och rum... Ovanstående är naturligtvis en grov generalisering eftersom varje låt kräver sitt speciella sångljud, för att inte tala om personlig tycke och smak. När du mixar leadsång har du generellt tre verktyg till din hjälp: volym, equalizer och kompression. Men hur går du egentligen till väga? Är det verkligen så enkelt som att slänga på en equalizer, boosta i toppen och hoppas på det bästa? Detta är ett kapitel för sig vilket du exempelvis kan läsa mer om här: Dagens tips ställer in siktet på att få sången att sticka ut lite extra, utan att kännas processad eller tillgjord. Detta är en konst i sig och mycket handlar om ett bra grundljud i kombination med god mikrofon- och sångteknik. Inget nytt under höstsolen här. Med detta sagt finns det ett litet knep som faktiskt fungerar i de flesta fall, oavsett om du spelat in med en fin kondensatormikrofon eller en enklare dynamisk. Jag vill dock passa på att understryka att nedanstående trolleri inte nödvändigtvis behöver tillämpas i alla situationer, utan snarare när sången behöver det där lilla extra. Två blir en Med utgångspunkt i att leadsången låter ungefär som du tänkt dig testa följande: Kopiera sångspåret så att du har två identiska kanaler. Plocka bort samtliga effekter på dubbletten och döp kanalen till ”Air” eller ”Luft” eller vad du vill. Lägg valfri equalizer på den nya torra kanalen och skär bort allt under 5000 Hz med ett högpassfilter. Fortsätt sedan med ett hyllfilter som boostar 3 dB vid 10-11 kHz: Bilden visar eq-inställningen för effektspåret där allt som nu hörs är den absoluta toppen. Nästa steg är att slänga på en försiktig de-esser som plockar bort de vassaste och snabbaste topparna. Detta steg är inte nödvändigt, utan mer en säkerhetsåtgärd om du har en väldigt diskantrik mikrofon. Hoppa över om du vill. Också valfritt: på med valfri saturation (exempelvis en rullbandsplugg eller mixerbordsemulering) för att runda av och analogisera en smula. Poängen här är att mjuka upp ljudet en aning och göra toppen mindre påträngande. Sist i kedjan hamnar en limiter alternativt en väldigt snabb kompressor som komprimerar rejält. Du ska verkligen höra effekten, vilket i sig låter onaturligt, men som i sitt sammanhang blir något helt annat. Detta steg är viktigt eftersom den hårda kompressionen trycker ihop ljudet och lyfter fram detaljerna. Sikta på åtminstone 5-10 dB kompression: Observera att limitern behöver pressas rejält hårt för att ge önskad effekt. I detta fall +30 dB vilket resulterar i 5-10 dB kompression. Dra ner effektkanalen till noll och spel upp mixen som vanligt. Lyssna på leadsången och dra försiktigt upp effektkanalen tills sången uppfattas som tydligare och luftigare. Backa en aning. Muta effektkanalen och lyssna: bättre sämre? Sen är det bara att blanda in efter tycke och smak. Vänd fasen på effektkanalen och lyssna om det låter bättre eller sämre (valfritt). Intressanta saker kan hända med fasvändning. Klart! Med ovanstående strategi kan du alltså behålla mycket av ursprungsljudet samtidigt som du plockar fram extremtoppen utan att det låter påträngande (beroende på hur mycket du drar på naturligtvis, mindre är många gånger mer). Varför inte göra precis samma sak på originalspåret kanske du undrar? Varför två spår? Helt enkelt för att effekten inte blir den samma. Fråga mig inte varför, det bara är som det är - en slags parallellprocess. BONUSTIPS: På liknande sätt kan du även skapa en effektkanal som bara är aktiv under exempelvis refrängerna, men med fokus på mellanregistret 1-2 kHz. Refränger är som regel mer händelserika och frekvensmättade och då kan leadsången behöva en extra skjuts: Ett högpassfilter vid 500 Hz och ett lågpass vid 4000 Hz försäkrar att sångens kärna och tydlighet tittar fram. Blandas med fördel in under refrängen. Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här! Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
  6. 1 point
    MÅNDAGSINTERVJUN: Lizette Lizette är icke-binär producent och artist som med de kritikerrosade albumen “Queerbody” och “NON” i bagaget har omnämnts som en av världens viktigaste queera artister i det amerikanska musikmagasinet Billboard. Med sitt unika sound har hen skapat den egna genren queerbody - en genre som Lizette Lizette själv beskriver med orden “som Enya går på Berghain”. Foto: Josephine Golan I denna Måndagsintervjun berättar Lizette Lizette om hur den senaste singeln kom till, favoritsyntarna i Reason och hur det visuella spelar stor roll i skapandet av ett eget universum. I våras släppte du singeln Scorpio, hur växte den låten fram? – Det var en gammal demo från 2013 som jag dammade av och utvecklade tillsammans med min fantastiska co-producent Gabriel Wagnberg. Tror jag gjorde demon i mitt mögliga rum i London när jag precis hade upptäckt den belgiska genren New Beat. Sedan sammanföll mitt textskrivande med att jag blev blåst på mitt 1:a handskontrakt på Södermalm i Stockholm av en person jag känt länge och verkligen litade på, så det föll sig naturligt att skriva en text om det. Jag har varit intresserad av astrologi sedan jag var liten och brukar alltid varna folk om att jag har månen i skorpionen, så gör du mig riktigt förbannad kan du förvänta dig en hämnd och ett evigt långt agg. Hur brukar du jobba med låttexter? – Jag utgår nog alltid från hur jag känner i stunden. Jag är verkligen en känslomänniska så jag har typ inget val, jag är så inne i känslan jag har för stunden så jag kan inte annat än att djupdyka i det. Det brukar oftast gå väldigt fort också, det är som att jag får en tydlig vision och så bara kommer orden till mig som någon slags andlig kanalisering. Har du några verktyg du återkommer till när du skriver och producerar? – Ja, jag använder alltid Reason och deras syntar för att skapa ett sound. Thor har bäst basar och leadsyntar medan Subtractor har bäst pads. Jag brukar i princip alltid använda arpeggiot och sequencern för jag tycker typ alltid att det låter bra rätt fort då. Du har skapat den egna genren queerbody, vill du berätta varför? – Nej, det är hemligt. Skoja! Nej, men det var för att jag inte kände att jag passade in i de befintliga genres/subkulturer. Jag är för fjollig för syntarna/gothare, för ”smal” för pop och för slö för all typ av dansmusik. Jag älskar även att inspireras av otippade saker, allt från latino till meditationsmusik. Jag gillar att plocka små delar från väldigt olika låtar och se vad som händer om jag sätter ihop det. Som en galen professor typ. Foto: Jimmy Ohliv När du spelar live har du vogue-dansare och videoprojektioner med på scen, hur spelar det visuella in i ditt skapande? – Jag är väldigt koncept-tänkande. Jag kan inte skriva en låt utan att få en musikvideo i huvudet på en och samma gång. Samma med liveshower. Det bara kommer allt på en gång. Det är viktigt för mig med helheten, jag vill att min publik ska sugas upp i mitt universum som jag skapat och då spelar det visuella en jätteviktig roll. Vad är du aktuell med framöver? – Jag har min nästa skiva klar, den behöver bara lite visuellt som videor och foton. Sedan hade jag egentligen tänkt åka till New York för att leva mitt bästa liv och blomma ut i den enda staden jag någonsin känt mig hemma i. Men det gick ju inte nu på grund Corona, så får se när jag kommer iväg. Men nästa år blir det nog både skivsläpp och New York och under tiden försöker jag bli vuxen och utbilda mig till undersköterska, skaffa körkort och fixa permanent boende och kanske till och med en sommarstuga. Men när Corona är över och det är klart ska jag bli en galen och fri barnrumpa igen! Hemsida Utvalda musikvideor:
  7. 1 point
    FREDAGSTIPSET: Att välja rätt studiomikrofon är ungefär lika lätt som att välja rätt gymnasieutbildning, det vill säga snudd på omöjligt. Istället handlar det som att lita på sin magkänsla och göra det bästa av situationen. Det finns helt enkelt ingen ”bästa mikrofon" under 10 000 kr. Steg ett när det kommer till mikrofoner är förståelsen för att mikrofonplacering många gånger är direkt avgörande för soundet och att några centimeter hit eller dit ofta kan större skillnad än priset på mikrofonen. Genom att experimentera med placeringen kan du lätt få till mer eller mindre diskant och mer eller mindre rum och så vidare. Du kan med andra ord göra en mer tilltalande inspelning med en Shure SM57 om du vet vad du håller på med, än med en gammal felplacerad Neumann U47. Den optimala mikrofonen som sådan existerar således inte, istället ska vi fokusera på ett gäng mikrofoner som inte står i vägen för inspelningen och i bästa fall även kan lyfta den en smula. Det finns otroligt mycket att välja på och listan skulle kunna göras anmärkningsvärt lång. Jag har därför valt att begränsa mig till sju mikrofoner i prisklassen under 10 000 kr. Men märk väl, ingen av dem är bäst. Røde NT1 Røde NT1 är, namnet till trots, uppföljaren till smått klassika NT1A. Förutom den uppenbara färgskillnaden skiljer sig de båda mikrofonerna åt i frekvensåtergivningen, där NT1 tenderar att vara mer neutral med lägre brus och mindre stickig i diskanten. En prisvärd arbetshäst med 10 års garanti som fungerar på i stort sätt alla ljudkällor. Pris: 1 900 kr Hemsida: http://www.rode.com/microphones/nt1 Aston Spirit Engelska Aston Spirit är en handbyggd kvalitetsmikrofon som soundmässigt drar åt det mer moderna hållet, med en fin tydlighet som sällan blir påträngande. En utmärkt sång- och instrumentmikrofon, speciellt på stränginstrument så som akustisk gitarr, fiol och cello. Spirit har en inbyggd transformator med tydlig karaktär vilket ger mer topp, till skillnad från Aston Origin som lutar mer åt det neutrala hållet. Pris: 3 300 kr Hemsida: https://www.astonmics.com/EN/product/mics/spirit Shure KSM32 Shure KSM32 är mitt förstahandsval när det kommer till att rekommendera endast en mikrofon för studiobruk. KSM32 är underbart ren och välbalanserad utan att låta steril - snarare är den varm och inbjudande. Det kanske inte är den mest spännande mikrofonen på marknaden, men absolut en av de mer karaktäristiskt neutrala. En älskvärd allt i allo-mikrofon, om det nu finns en sådan. Pris: 5 500 kr Hemsida: https://www.shure.com/en-US/products/microphones/ksm32 Warm Audio WA-87 Warm audio WA-87 är en prisvärd Neumann U87-klon som tenderar att vara aningen tydligare i diskanten än originalet (vilket inte är särskilt konstigt med tanke på det rör sig om nyproduktion kontra vintage). Den klassiska U87:an är känd för att fungera på allt från sång till gitarrförstärkare och trummor. WA-87 har hög byggkvalité, fina komponenter och skeppas i en trevlig trälåda med diverse attiraljer. Pris: 6 000 kr Hemsida: https://warmaudio.com/wa87/ AKG C414 XLS och XLII AKG C414 är förmodligen AKGs mest kända mikrofon, vilken har genomgått diverse förändringar genom åren. AKG C414 XLS och XLII är i stort sett identiska frånsett att XLS är lite mörkare i karaktären (mer neutral om så önskas), medan XLII har ett lyft runt 3kHz vilket ger mer öppenhet. Båda mikrofonerna har sina naturliga fördelar och det spelar egentigen mindre roll vilken du väljer, viktigare är då mikrofonplaceringen, där XLII kan komma undan med att placeras lite längre ifrån och fortfarande plocka upp välbehövlig diskant. Pris: 7 400 kr Hemsida: https://www.akg.com/Microphones/Condenser Microphones/C414XLS.html Miktek CV3 Miktek CV3 (eller CV4 om du lyckas få tag på en) är en stilren kondensatormikrofon med dubbel MK9 kapsel, inte helt olik den som sitter i Neumann U67. Ljudet kan beskrivas som mjukt, lent och jämt med dragning åt det neutrala hållet. Fungerar på allt mellan himmel och jord, som så många andra mikrofoner. Ett anmärkningsvärt bra puffskydd ingår i priset. Pris: 8 600 kr Hemsida: http://www.miktekaudio.com/cv-3/ Shure SM7B Slutligen vill jag slå ett slag för Shure SM7B, en dynamisk mikrofon speciellt framtagen för röst som passar utmärkt när du spelar in i rum med mindre smickrande akustik. Mikrofonen fungerar även i livesammanhang och har blivit känd under det illa valda namnet ”rockmikrofonen”. Vill höra hur Shure SM7B låter på just sång kan du lyssna på mitt senaste album med Låtsaspoeten här. Pris: 4 000 kr Hemsida: https://www.shure.com/en-US/products/microphones/sm7b Värda att nämna är också Sennheiser MD421 och Shure SM57. Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här! Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
  8. 1 point
    MÅNDAGSINTERVJUN: Joakim Lindberg är producenten och låtskrivaren bakom den populära studion Sickan i Malmö. Där har han jobbat med många av Malmös band såsom The Guilt, Hater och Christine Owman och skivbolag som Adrian Recordings och Rungård Rekkords. Joakim Lindberg och Sickan I denna måndagsintervju delar Joakim med sig av studio Sickans filosofi, viktiga "do's and don'ts" under ett studiobygge och vilka prylar som används flitigast. Först och främst, vem är Sickan? – Sickan är min hund! Hon är en av våra 3 vovvar som jobbar i studion. Sickan har inte missat en dag och var med i hela bygget. Hon är en stor del av studion. Hur gick processen till när du byggde studion? – Jag och min sambo, som har en ljudisolerad ateljé i studion, tog över två separata lokaler som fanns till vårt förfogande. Det skulle bli studio utan kontrollrum, förråd, ateljé, sångbås och ett halvstort rum för trummor och förstärkare. Ingen av oss hade någon som helst erfarenhet av att bygga tidigare, men tack vare YouTube och massor av samtal med en snickarkompis så gick det bra. Kontrollrummet innan byggnationen. Kontrollrummet när det är klart. Ganska snabbt märkte vi att det tog otroligt mycket längre tid än planerat, så förstärkarrummet fick vänta eftersom en inspelning var inbokad i studion 3 månader efter att vi fick kontraktet. Den tidspressen och vår bristande kunskap gjorde att vi tog in extern hjälp vid saker som skulle gå mycket snabbare av ett proffs - så som lägga golv och installera ventilation. Sedan fick vi såklart tvinga dit vänner som kunde hjälpa till med målning och annat. Guld värt! Kan du dela med dig av några tips och råd, do’s and don’ts, kring att bygga en egen studio? – Underskatta inte budgeten och tiden i byggandet. Och prioritera inte bort viktiga saker som ventilation, säkerhet, förvaring och belysning. Det är bättre att göra allt ordentligt på en gång för det kommer alltid vara svårare att fixa i efterhand. Och akustikbehandling är ju ett eget kapitel för sig, viktigt viktigt, men där har jag mer haft filosofin att prova mig fram och göra mätningar. Men ett misstag många gör anser jag är att använder sig av alldeles för mycket absorption. Diffusorer är också viktigt. Framförallt där det ska trackas. Sedan fick jag snabbt lära mig att acceptera att bygget aldrig kommer bli helt klart, det är hela tiden saker som läggs till på listan. Förstärkar-/trumrummet jag sköt upp är i alla fall äntligen klart idag. Inspelningsrummet innan byggnationen. Inspelningsrummet när det är klart. Har du några prylar i studion som du håller extra kärt om hjärtat? – Allt som distar fint! Rullband, sunkiga preamps, fina preamps, kassetter, förstärkare, pedaler och så vidare. Finns inget som packar ihop och ger värme som saturation. Allt går att dista. Men om jag ska nämna en kär pryl som jag aldrig kommer göra mig av med så är det en FET-kompressor som är gjort av polska Looptrotter som kallas Monster. Den har en egen saturations-del som är magisk i kombination med kompressionen. Har nog inte mixat en låt utan att den är med på något sätt de senaste 4 åren. Och jag måste ju nämna min Lyrec 2" bandare, den använder jag flitigt i både mix och inspelning. Vad skulle du säga är studio Sickans filosofi? – Det måste vara att minimera klyftan mellan producent och band/artist. Jag ser mig själv alltid som en temporär medlem i gruppen eller projektet och det var också en anledning till varför jag valde att inte bygga ett kontrollrum. Jag känner att jag behöver vara i samma rum som musikerna för att vi ska kunna ha en bra kontakt. Hela studion innan byggnationen. Hela studion när den är klar. Vad är du aktuell med framöver? – Det kommer ett magisk debutalbum med bandet Spunsugar i höst som jag har producerat och mixat. Även Hey Elbow släpper ny skiva som jag har mixat. Sedan är det ett par skivor till som är klara men där releasedatum ännu inte är bestämt. Man får följa mig på Instagram där jag försöka sköta mig och tipsa om allt som släpps. Hemsida: https://www.studiosickan.com/ Instagram: https://www.instagram.com/studiosickan/ Måndagsintervjun är en serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
This leaderboard is set to Stockholm/GMT+02:00
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.