Jump to content

Leaderboard


Popular Content

Showing content with the highest reputation since 06/11/2020 in Artiklar

  1. 2 points
    FREDAGSTIPSET: Förutsägbara mixar är ofta tråkiga mixar, men sån tur är finns det massvis med knep för att komma runt detta. Det kan handla om allt från sättet du eller bandet spelar på, till själva arrangemanget eller användandet eller inte användandet av effekter. Idag tänkte jag skriva lite om volym- och effektautomatiseringar. Det vill säga hur du kan använda dig av olika sorters automatiseringstekniker för att skapa mer dramatik i din musik. Automatisera kan nämligen vara så mycket mer än att bara rätta till en dynamisk sångtagning eller att göra refrängerna starkare än verserna. När du spelar in går mycket förlorat på vägen, varesig du vill eller inte, och då det är upp till den som mixar att förstärka och återskapa detta i den mån det går. Mixing är nämligen som jag tidigare varit inne på i mångt och mycket en räddningsaktion. Du vill som regel alltid använda effekter när du mixar, även du inte alltid hör dem och faktum är att det ofta är de subtila effekterna som gör störst skillnad. Du vill åt effekten av effekten så att säga. Det är det du inte hör som påverkar dig mest när det kommer till musik. Men det handlar också om kontraster, det stora mot det lilla, det blöta mot det torra, det ljusa mot det mörka och så vidare. Kontraster är A och O när det kommer till att skapa intressant musik. Här kommer volym- och effektautomatiseringen in i bilden. Lite här och lite där Ibland kan det vara en så enkel sak som att lägga ett extra stort reverb på första ordet i en refräng, kräma på med ett extravagant virvelanslag, ett knasigt delay på vartannat anslag på gitarren, eller varför inte förstärka vissa ord som är av speciell betydelse för låtens känsla och karaktär? Tricket är att då och då våga lämna trygghetszonen, det förväntade, och fundera en extra gång över vilka partier i låten som kräver extra förstärkning. Med detta sagt är det så klart låten som sådan som är det viktiga och att förvirra sig bort i ett hav av effekter är sällan önskvärt. Det handlar kort och gott om att fånga och framförallt behålla lyssnarens uppmärksamhet med mer eller mindre subtila knep på väl utvalda ställen. Oavsett om det rör sig om ett trumfill, en gitarrslinga eller vad som helst egentligen - i slutet av ett parti, påväg in i en ny del, eller i mitten, var inte rädd för att låta det sticka ut lite extra. Dra upp volymen och/eller släng på en effekt just här och öka intensiteten. Om det rör sig om exempelvis trummor behöver det nödvändigtvis inte handla om att öka volymen på hela kittet utan kanske bara överhänget, eller låta kompressorn jobba lite extra så det styr över eller pumpar skönt. Texturer och energi Poängen är alltså nödvändigtvis inte att göra saker starkare, utan om att skapa rörelse, dynamik och en känsla av liv. Nya texturer bildas, om än bara för en kort stund, vilket gör hela upplevelsen mer intressant och mindre statisk. Musik handlar i mångt och mycket om energi och i förlängningen att förmedla denna energi genom högtalarna. Men det gäller samtidigt att tänka på att mindre många gånger kan vara mer, annars förlorar effekten sin effekt så att säga. Med detta sagt behöver du inte låsa dig till att automatisera ett instrument i taget - bara en sån sak som att lyfta fram basen en decibel eller två tillsammans med exempelvis sången i ett skrikparti kan skapa välbehövlig dramatik. Likväl händer det per automatik något spännande med hela mixen när du jobbar på detta vis, inte minst om du arbetar med en kompressor på masterregelen eftersom den då får kämpa lite extra och i sin tur sätta sin prägel på helheten. Så, automatisera mera oavsett om det handlar om volym, effekter eller panorering, och dina mixar kommer garanterat bli mer intressanta och spännande att lyssna på. Fredagstipset tar nu semester fram till 31 Juli. Glad sommar! Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här! Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
  2. 1 point
    MÅNDAGINTERVJUN: Hur blir sången så bra som möjligt? Det får vi veta av producenten, mix- och mastringsteknikern Anna Engberg som delar med sig av hur hon jobbar med inspelning och mixning av sång – och vilka pluggar hon använder mest. Med flera utbildningar i bagaget har hon skrivit en C-uppsats om Vocal Pitch Correction och jobbar nu som ledare för producentprogrammet Vem kan bli producent och som huvudföreläsare på utbildningen Audio Production Program på SAE Institute i Stockholm. Skulle du vilja berätta berätta steg för steg hur du jobbar med röst – från inspelning till mixning? – Först och främst tycker jag att det är viktigt att förstå vad låten vill, vad som ska fram, det är ju det allt handlar om. Sen handlar det i vissa projekt om att välja rätt vokalist, i andra om att jobba med vokalisten för att komma till rätt känsla och klang i framförandet. Mikrofonval kan ha betydelse, men i slutändan kommer du alltid att få ett bättre resultat med bra ljud från källan. – Rummet tycker jag också är viktigt för slutprodukten, nästan viktigare än mikrofonen. En känslig mikrofon kommer att plocka upp väldigt mycket rum. Om rummet har en massa märkliga klanger i sig kommer det att störa slutresultatet. Då tar jag hellre en "sämre" mikrofon i ett bättre rum. Jag tycker inte heller om att spela in sång i för stora rum, jag känner ofta att det blir svårt att få till intimitet då. – Hur jag jobbar med coaching varierar väldigt mycket från vokalist till vokalist; vissa vill bara gå in i studion och riva av ett par tagningar och sen vara klara, andra vill ha mer praktisk coaching om sångteknik, vissa sjunger bäst när man suttit en stund och pratat om vad låten betyder för dem. Jag känner efter från session till session, men det är alltid viktigt att vokalisten känner sig bekväm. – Vid inspelning tycker jag att det allra viktigaste att få till är känslan och klangen. Är det lite surt går det att fixa i efterhand, men känsla går inte att lägga till med en plugg. Jag försöker få till det så bra som möjligt redan från inspelning, då är det lättare att få en känsla för vad som fungerar och inte. Det kan handla om arrangemang, stämmor, dubbars vara eller icke-vara, vilken typ av sound jag är ute efter. Ska det till exempel vara väldigt mycket reverb på vill jag gärna spela in med det i lyssningen, det gör det lättare för vokalisten att själv korrigera sin teknik efter hur det ska låta i slutändan. – Bearbetning skiljer mellan låtar. För ett mer naturligt sound jobbar jag väldigt mycket i Melodyne, främst egentligen med tajming och gain-justeringar, men det beror på vokalist. Efter det brukar det bli Pro-Q3 som jag dels använder för att skära bort botten och göra justeringar om det är något i klangen som sticker ut för mycket, men jag brukar även använda den dynamiska eq:n för att ta hand om sibilanter. Jag har inte hittat någon de-esser som jag tycker gör jobbet lika genomskinligt och kontrollerbart. Annars brukar jag klippa ut sibilanterna och sänka regionerna. Kompressorer använder jag mest för soundets skull, jag brukar försöka se till att signalens volym är okej genom låten vid tonjöjdskorringeringen, kanske redan innan med hjälp av clip gain. Älskar också att jobba med parallellbearbetning, som komprimering och distorsion. – I låtar med lite mer producerat sound gillar jag att lägga en Antares Autotune på, den gör så mycket mer än att bara tonhöjdskorrigera. Det är verkligen olika hur jag bearbetar sång, men jag brukar försöka tänka mig hur jag vill att det ska låta i mixen och sedan använda de verktyg som jag vet tar soundet åt det hållet, istället för att använda en förinställd kanalstripp. Hur brukar du tänka när du väljer ut mikrofon till en viss röst? – Som min kollega Katharina Grubmuller brukar säga – en bra mikrofon är en mikrofon som låter. Men finns det valmöjligheter brukar jag försöka ta en mikrofon som lyfter fram det som kanske saknas i rösten för det sound som jag vill uppnå, och inte en som förstärker egenskaper som jag ändå kommer att sänka med eq:n efteråt. Samma sak med dynamik. Ska sången komprimeras mycket i mixen är det ingen idé med en mikrofon som är superbra på att ta upp transienter. Vilken mikrofon jag väljer kommer att färga ljudkällan, så jag försöker alltid välja en som gör så mycket som möjligt av mixjobbet åt mig så jag slipper göra så mycket i efterhand. Vad tycker du är viktigast i en sångtagning? – Känsla och klang/timbre! Mycket av det andra går att lösa i efterhand, även om det så klart alltid blir bättre om det är bra från början. Kan du berätta mer om pluggarna du återkommer till när du mixar sång? – Celemony Melodyne för genomskinlig tonhöjdskorringering, tajming och gain-riding, Antares Autotune för mer producerat sound. Fabfilter Pro-Q3 kan jag inte leva utan. Kompressorer växlar jag beroende på dagskänsla och vad jag är ute efter. För distorsion brukar jag köra Fabfilter Saturn. Ska det vara riktigt skitigt gillar jag att reampa sången genom en gitarrförstärkare, någon kul pedal eller motsvarande plugin och köra det parallellt. En guilty-pleasure-plugg på vokaler är Waves Infected Mushroom Pusher (just nu 40% rabatt). Den har en pot som heter "Magic" som verkligen slipar till midden på ett trevligt sätt. – När det gäller reverb brukar jag ofta hamna på antingen Soundtoys Little Plate eller Native Instruments RC48, med eq före och efter, och efter det ofta WavesFactory TrackSpacer med leadsångspåret som key input för att få direktljudet att hamna lite längre fram i ljudbilden. Jag brukar också se till att det inte går för mycket sibilanter ut i reverb eller delay eftersom det snabbt kan bli rörigt. Skiljer sig att mixa din egen röst i jämförelse med någon annans? – Rent praktiskt, nej. Psykologiskt, absolut! Det är jobbigt att lyssna på sin egen röst, vi själva hör den ju bara med alla resonanser vi får i skallen och bihålorna, så det låter helt annorlunda utifrån än vad vi tänker oss att det ska göra. Det är något som vi alla får öva upp och vänja oss vid. I min C-uppsats skrev jag om Vocal Pitch Correction, och tonhöjdskorrigerade då min egen röst femton gånger med olika mjukvaror. Sedan lyssnade jag på den tillsammans med flera producenter och tekniker jag intervjuade. Det var hemskt, men ganska nyttigt såhär i efterhand. Jag tycker att det viktigaste är att försöka distansera sig till ljudspåret och inte överarbeta det. Annars är det så lätt att redigera spåret tills det blir platt och tråkigt. Vad är du aktuell med framöver? – Jag producerade ett album för Johanna Bakke som släpptes i maj, och snart kommer en EP med Alyza. Sen är det en del låtar jag har mastrat som kommer ut lite då och då. I övrigt är det många projekt som rubbats av corona-situationen, tyvärr. Men jag ser fram emot att kunna rulla igång med dem när situationen lättat lite. Läs mer: > Anna Engbers hemsida > Vem kan bli producent > SAE Institute Måndagsintervjun är en serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
  3. 1 point
    FREDAGSTIPSET: Det finnas ett gäng återkommande frekvenser med förmågan att ständigt ställa till det för oss som mixar och mastrar, oavsett genre. Men är det verkligen så enkelt som att uppmärksamma dessa för att sedan göra något åt det? Jag är medveten om att jag i denna artikel närmast målar i mig i ett hörn där jag å ena sidan talar om vikten av att reflektera över problemfrekvenser, men samtidigt uppmanar till att inte tänka för mycket kring just frekvenser. Det är milt uttryckt ett tveeggat svärd. Orsak och verkan Mixning handlar i mångt och mycket om balans. Volym- och frekvensmässig balans mellan olika instrument som i bästa fall tillsammans utgör en mer eller mindre fungerande helhet. Men mixning handlar också om orsak och verkan. När du skruvar på ett instrument påverkas allt runtomkring, oavsett om det handlar om volym, eq eller kompression. Detta är viktigt att förstå. Att exempelvis dra på med 80Hz på basen påverkar därför hela mixen och inte bara basljudet i sig och det är av precis denna anledning som det många gånger är en god idé att ratta i kontexten och inte i sololäge. Likväl är det ofta så att du inte behöver lägga till för att det ska låta bra, snarare plocka bort. Mixning går därför inte ut på att skapa plats, utan om att framhäva det som redan finns. Och det är just detta som är så förvirrande och som gör att så många av oss överarbetar och övertänker hela mixprocessen. Fundera och problematisera gärna kring detta en stund innan vi traskar vidare i frekvensträsket. Läs också: Magiska frekvenser, finns de? Från noll till tjugotusen Nåväl, tillbaka till dagens ämne. Efter noggrann analys av musik som jag mastrat genom åren uppdagades ett tydligt mönster – vissa frekvenser var ständigt återkommande som under- eller överrepresenterade, oavsett musikgenre: 0-80 Hz: Överrepresenterat 150 Hz: Över- och underrepresenterat 350-400 Hz: Över- och underrepresenterat 1000-1200 Hz: Underrepresenterat 2000 Hz: Över- och underrepresenterat 4000 Hz: Över- och underrepresenterat 10-20 kHz: Underrepresenterat Så vad kan denna högst ovetenskapliga analys säga oss? Kanske ingenting, kanske en hel del. Jag tror det handlar om en sådan enkelt sak som brist på bra lyssning. Oavsett om det handlar om hörlurar eller studiomonitorer, i kombination med avsaknaden av referenslyssning och för långa arbetspass utan pauser. Erfarenhet och fallenhet är inte heller att förglömma och ju mer du utmanar dig själv desto bättre blir du. Likväl ber jag dig åter begrunda det faktum att många av oss hellre lägger till än plockar bort, det är ju så mycket roligare. Kan detta ställa till det mån tro? Slutsats Det finns naturligtvis en fara i att generalisera på detta vis (gällande återkommande problemfrekvenser) samtidigt som jag tror det finns mycket att lära. Med detta sagt är det sällan så att en och samma mix dras med samtliga av ovanstående problem. Ofta rör det sig om en eller två frekvensområden som ständigt gör sig påminda och här gäller det att ta reda på vilka detta är och sedan kompensera. För mig handlar det exempelvis om att jag återkommande fegar med 150 Hz och saknar den absoluta toppen. Jag har med tiden lärt mig att gå emot min naturliga instinkt att gröpa ur för mycket lågbas och hålla igen på luften, vilket har lett till bättre mixar och mastringar. Med ovanstående i åtanke är det viktigt att förstå att en välbalanserad mix per automatik inte innebär att det låter bra, det kan tvärtom låta väldigt tråkig och platt. Musik handlar om så mycket mer för nå fram till lyssnaren. Vi lyssnar inte på frekvenser, vi lyssnar på melodier och känslor. Lycka till. Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här! Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
  4. 1 point
    MÅNDAGSINTERVJUN: Magnus Sveningsson berättar om hur ljudvärlden på senaste plattan Ljungens Lag kom till och om valet att skriva musik utan text. Magnus Sveningsson. (Foto: Jenny Baumgartner) Magnus Sveningsson är musiker, producent och basist i The Cardigans. Med projektet Råå har han de senaste åren hunnit ge ut två album, en remixsingel, en cover-EP och ett live-album på skivbolaget Malmö Inre som han driver tillsammans med bland andra The Cardigans-kollegorna Lasse Johansson och Bengt Lagerberg. Kan du berätta hur Råås senaste album Ljungens Lag kom till? – Jag och producenten Carl Granberg hade en idé om att blanda in mer av jamaicanska och afrikanska influenser i Råå. Vissa perioder lyssnar jag bara på afro eller reggae och det verkade som en kul väg att testa. Jag gjorde mina demos på egen hand i min studio på Österlen men delade dem med Carl lite tidigare i processen än jag brukar. Jag samlade ihop en stor hög med skivor som vi lyssnade igenom efter trumljud och fann en hel del rastafaritrummor. Med dessa började vi bygga rytmer som vi sedan mixade med de knastertorra vintagesyntarna. – Vi ville skapa ljudkombinationer som kändes oväntade och skoj och vi var båda väldigt noga med ljudens beskaffenhet. Frekvens, densitet och knorr var ständigt under diskussion i arbetet av Ljungens Lag. Sammantaget blev det en rolig skiva som inte påminner om så mycket annat. Jag är väldigt stolt över den, men är nu i kast med nästa skiva - alltså har jag skiftat fokus mot nya intressanta kombinationer. Råå – Ljungens Lag Kan du nämna några favoritkombinationer av ljud på albumet? – Basklarinetten har blivit ett av de viktigaste inslagen i Råås musik. Bebe Risenfors, som vår klarinettist heter, är enormt bra på att finna ut vad som passar att spela till respektive låt. – Första minuten av låten Ett spänningsmoment senare är härligt mixad med en Gambisk balafon, spinett från en östtysk Vermona Piano-strings, ett Juno 60-arpeggio, en stram baskagge och så Svante Lodéns mästerliga percussion. – Natt faller över Holma är en blinkning till det fina bandet Yo la Tengo, både titeln och rent musikaliskt. Där återfinns basklarinett, Fender VI-bas och ett slags trumset uppbyggt av en soptunna och diverse plåtlock. Under allt ligger en improviserad drone av Arp Odyssey och Crumar Performer. – Andra väl använda syntar är Baldwin Syntasound vars celloljud är helt magiskt ensligt, ARP Omni som överraskande nog har ett superfint dragspelssound som vi använt i titelspåret, Roland RS 09 och så världens första keytar; Weltmeister Basset. Den sistnämnda har en sjuk subbas fast med en gnutta tangentljud likt ett Fender Rhodes. Extremt användbart till rätt låt. Musiken du släpper med Råå är instrumental. Ser skapandet av musiken annorlunda ut för dig när den är textfri i jämförelse med låtar med sång och text? – Jag bestämde mig för att försöka mig på instrumentalmusik just för att jag inte hade lust att skriva texter och absolut inte sjunga nåt mer. Har man inga ord som bränner i bröstet för att få komma ut bör man ju strunta i att skriva nåt alls. Jag blev väldigt fri i skapandet då kombinationen av gamla vintagesyntar och effektpedaler gav resultat som jag inte kunnat räkna ut. Jag är varken flyhänt på piano eller gitarr, så där fanns noll chans att överraska mig själv. Jag är för dålig på instrumenten. Råå gör egentligen väldigt enkel musik. Det är i stämningen och instrumenteringen som det händer… Eller förväntas hända. Magnus Sveningsson. (Foto: Jenny Baumgartner) Jag tycker mycket om titlarna på dina låtar. Har du några tips eller knep för att komma på låtnamn? – Tack! Jag är också väldigt förtjust i dem. Jag skriver direkt ner ord jag hör, eller kanske snarare tror att jag hör. Sedan kan det bli en ordvits av det eller bara något oväntat. Min första skiva hade ju flera skånska ortnamn som låttitlar. Ljungens Lag var först tänkt att ha flora och fauna som tema. Nu är det bara Bid din tid videung kvar från detta uppslag. – Låten Vispen fick sitt namn efter en av våra orientalkatter. Han och bästisen Doris kommer förresten pryda omslaget på nästa Råå-skiva. Skiljer det sig att jobba med projektet Råå i jämförelse med bandet The Cardigans? – Det går inte ens att jämföra. Med Cardigans hade vi en uttalad låtskrivare i Peter och en ordsmed i Nina. De två sista skivorna Long Gone Before Daylight och Super Extra Gravity är dock rätt demokratiskt skapade. Vi ansträngde oss verkligen för att spela tillsammans i studion och skulptera fram arrangemangen. – En annan skillnad är att vi alla levde under press för att leverera med Cardigans. Det fanns alltid en anspänning i luften även om vi i det stora hela arbetade konfliktfritt. Skivbolaget Universal hade rätt stora förväntningar på oss. Minns att 400.000 sålda exemplar av Super Extra Gravity sågs som en katastrof. Annorlunda tider då! – Med Råå känner jag mig väldigt mycket i kontroll över musiken, även om jag absolut behöver en producent/mixare för att krama ur det bästa ur ljuden. Det vore intressant att spela in något nytt med Cardigans nu och få med en del av min nyvunna kunskap i gamla syntar. Detsamma gäller för min bandkamrat Lasse som snart släpper sitt debutalbum på Malmö Inre under namnet Lost Johansson - där är det mycket melankolisk Moog för pengarna! Måndagsintervjun är en serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
This leaderboard is set to Stockholm/GMT+02:00
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.