Jump to content

Spela in hårdvarusyntar i Live


Recommended Posts

Hej alla!

Jag har en låt som är helt färdigarrangerad i Ableton med MIDI-clips.

Problemet är just detta att dessa är MIDI-clips och jag använder flertalet instanser av en synt som bara har två utgångar, dvs kan jag inte mixa låten.

Jag behöver spela in alla dessa clips men vet inte hur jag skall gå tillväga. Har provat "Freeze track", men då fryses bara arregemanget i låten, dvs förändras clipsen till .wavfiler istället... Att spela in spår för spår med hela arregemanget känns som ett otroligt slöseri med tid. Låten är över 8 minuter lång och syntinstanserna är många... Det hade lett till att kanske en 30 sekunder lång syntslinga spelas in i 8 minuter...

Så, finns det något effektivt sätt att spela in dessa på? Nämnvärt kan väl vara att jag har flera midiclips per "track". T.ex introstråkar, versstråkar osv.

Svar uppskattas!

Mvh,

Jesse 🙂

Link to post
Share on other sites

Finns säkert kompromisser som du kan göra i ditt arr, men det kan jag inte hjälpa dig med.

Så det är bara att sätta igång att spela in synten spår för spår, ljud för ljud.

En av anledningarna till att jag inte använder hårdvara så mycket nu för tiden, och använder jag en hårdvarusyntar så spelar jag in insatserna direkt.

Edited by drloop
Link to post
Share on other sites

Finns säkert kompromisser som du kan göra i ditt arr, men det kan jag inte hjälpa dig med.

Så det är bara att sätta igång att spela in synten spår för spår, ljud för ljud.

En av anledningarna till att jag inte använder hårdvara så mycket nu för tiden, och använder jag en hårdvarusyntar så spelar jag in insatserna direkt.

Ja, hårdvara är allt annat än flexibelt.. sorligt nog! Får spela in allt den hårda vägen då 😉

Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
  • Senaste foruminläggen

  • Similar Content

    • By Sarah Dawn Finer
      På frontlinjerna har folk jobbat för att rädda liv.
      Vi förstår alla allvaret i pandemins öga.
      Sverige har haft en lite annan strategi än många delar av världen och nu öppnas det långsamt upp gränser.
      Snart går vi in i augusti, och fortfarande hör vi bara tysthet från ansvariga angående livescenen. Trots att vi har lösningar och kan göra de självklart nödvändiga och viktiga justeringar som krävs, men snart har det gått 5 månader sen i princip hela denna bransch fick näringsförbud.
      De ord som hörs är tyvärr tomma ord utan handling. Inga arrangörer, producenter, teknikleverantörer, scenbyggare, ljud och ljustekniker, scenografer, musiker, skådespelare, dansare, sångare eller artister som jobbar med live musik, teater, cirkus, events eller föreläsningar för den delen, inga kulturutövare/kulturarbetare har en chans att planera att starta upp sin verksamhet igen, eller få jobb/kunna jobba på riktigt, förrän vi får svar eller besked om vad som komma skall ang restriktioner i framöver. Eller hjälp till alla under tiden. Det kostar mycket att annonsera, och tar tid att sälja biljetter.
      Att blocka av platser eller sektioner på en konsert eller ett event är inte svårt, eller att följa rekommendationer, men det kräver åtgärder, och planering.
      Det kräver förhållningsregler som är lika för alla och tydliga. Just nu är det inte så.
      Kultur- och livebranschen dör och blöder varje dag. Att få hjälp i systemet som det är utformat när man har ett frilansande kulturyrke/enskild firma är långt svårare än det ska behöva vara.
      Även om alla gör det dom kan, på alla sätt, och det kan göras livegig för 50 pers och streama hela hösten, så blir det ohållbart för hela kulturbranchen med dom förutsättningarna. Amanda Lind och Folkhälsomyndigheten måste göra åtgärder nu.
      För ja, det är surrealistiskt att var och varannan dag se bilder på folksamlingar på stränder, tåg, flyg, butiker och semesterorter, men veta, att om jag ställt mig i den folksamlingen och börjat sjunga så hade alla utom 50 personer fått stanna kvar.
      Och det hade behövt sökas tillstånd innan, och annonseras innan och läggas pengar på ljus, ljud, musiker och lokal innan vi ens hade fått det.
       
      About Sarah Dawn-Finer
      Sarah Dawn Finer (born 14 September 1981) is a Swedish singer, songwriter and actress. Her father is of English heritage from the United Kingdom, her Jewish mother is from the United States, and she was born and raised in Sweden. As a student she attended the Adolf Fredrik’s Music School, a high profile song-and-chorus school in Stockholm, where she was also President of the students’ union. She is also known for playing Lynda Woodruff, the “official” spokesperson of the EBU in Melodifestivalen and the Eurovision Song Contest.
    • By Andreas Hedberg
      David Henriksson. (Foto: Sean Marshall)
      David Henriksson är sedan två år baserad i Nashville där han jobbar som gitarrist för flera olika artister. Kanske har du läst hans tidigare blogginlägg på Studio? Nu kan du åter följa David och ta del av hans erfarenheter. Men först, en sammanfattning av hans resa så här långt.
      Första tiden i Nashville
      – När jag flyttade till Nashville i juli 2017 hade jag fyra country-gig bokade första veckan och inget annat. De två första månaderna trillade det in massor av jobb och jag spelade med minst en ny artist eller band varje vecka och där det varje vecka var upp till 35 nya låtar att lära sig. Efter sex veckor fick jag erbjudande att göra en audition för att spela med Tracy Lawrence som med sina 18 singelettor och 14 miljoner sålda countryplattor verkligen är en legend. Jag spelade med honom i ett och ett halvt år, och fick vara med om konserter på bland annat Grand Ole Opry House och Ryman Auditorium – två av de mest ikoniska konserthusen för countrymusik. Det blev också spelningar på flera festivaler. Ibland upp till 30 000 personer i publiken, samt även flera tv-framträdanden.
      Fler gigerbjudanden och auditions
      – När jag hade spelat i några veckor med Tracy Lawrence, fick jag ett samtal av en kille som är bandledare för en countrysångare som heter Kenny Chesney som sålt 29 miljoner plattor och haft runt 30 singelettor, 16 av hans album har toppat Billboard-listan. Dessutom har han vunnit massor av Country Music Association Awards. De ville att jag skulle göra en audition för att spela med Kenny som nyligen blivit av med sin gitarrist. Vi var sex personer som blev inbjudna till audition men tre dagar senare fick jag ett sms av bandledaren som bad mig ringa honom. Han berättade att gitarristen som planerat att sluta hade ångrat sig, så det blev tyvärr ingen audition. Ändå häftigt att vara en av sex gitarrister i stan som var påtänkt, speciellt efter så kort tid i Nashville.
      – Några månader senare ringde samma bandledare igen till mig och undrade om jag ville göra en audition för en yngre countryartist som heter Michael Ray, och då stod det till slut mellan mig och en annan, men de valde den andra killen. Jag har fått rätt många erbjudanden men som i många fall varit svårt att kombinera med mina huvudsakliga gig. För mig är det viktigt att vara trogen mitt eget val vilket innebär att jag får tacka nej till spelningar och därmed pengar, men det är skönt att ha fokus på turné varje helg med Kyle Daniel och många förbandsgig till olika artister. Bland annat ska vi inom kort spela i Florida och sjunga och spela nationalsången innan countrystjärnan Brad Paisleys gig i Orlando. Sedan ska vi spela in Kyle Daniels nya platta de närmaste månaderna.

      Från sista gighelgen med Tracy Lawrence. (Foto Timothy Hiehle)
      Svåra karriärsbeslut
      – I januari 2019 hoppade jag av giget med Tracy Lawrence och det var efter flera månaders funderingar om framtiden med min familj, flickvän och nära vänner, och jag kände att jag ville göra lite andra saker också. Dessutom fick jag ett erbjudande om att spela med en god vän till mig, (Kyle Daniel som nämns ovan), i en musikstil som kanske ligger ännu närmare hjärtat – fortfarande countrybaserat men med lika mycket rock- och bluesinfluenser.
      – Under 2019 har jag spelat för betydligt mindre publik och för mindre pengar men det känns ändå rätt. Mitt visum går ut i februari 2020 och jag vill jobba i både Sverige och USA. Men jag behöver försöka förlänga mitt visum. Det viktigaste för det är att visa att man gjort vettiga saker, och jag håller på för fullt att skicka in en massa material som intervjuer, artiklar, medverkande på plattor med mera till min advokat. Detta är sådana saker de huvudsakligen kollar på när de går igenom en visumansökan. Det blir också hårdare och hårdare att få visum. Om jag åker hem nu så kanske det är näst intill omöjligt om några år att få visum igen.

      Inspelningen av EP. Producenten Guthrie Trapp till vänster om David och brodern Viktor längst ut till höger (Foto: Mikael Audell)
      Inspelning av EP med producenten Guthrie Trapp
      – Ett av målen för resan var att spela in en EP – en egenskriven soloplatta med fem låtar tillsammans med producenten Guthrie Trapp. Planen var att det skulle ske ganska omgående när jag kom till Nashville. Syftet var att ha någonting att visa upp för att få gig, men det visade sig snabbt att i Nashville finns det så mycket jobb att man inte behöver ha någon soloplatta att visa upp för att få jobb. Här finns ett stort behov av gitarrister och på en del gig är det till och med upp till fyra gitarrister på scen.
      – EP:n blev inte inspelad förrän i april 2019. Istället för att hyra in en massa Nashville-musiker så gjorde jag det med min bror som är en väldigt duktig trummis och som jag spelat mycket med genom åren. Så vi gjorde EP:n när han var över på besök tillsammans med några andra kompisar.
      Levande studioklimat
      – Studioklimatet här i Nashville är otroligt levande – mer än på många andra platser. Men det är dyrt att hyra in sig. Tack och lov hittade vi ett rätt billigt alternativ, en ganska liten studio. Jag ville spela in alla i samma rum så att det skulle kännas som en livetagning med fyra musiker i samma rum utan klicktrack och inga extra pålägg efteråt. Det blir förstås läck mellan mickarna, men det finns väldigt många bra plattor genom åren där folk har spelat in på detta sätt. Så vi gjorde 2-4 tagningar per låt, och visst kände jag att jag hade kunnat spela ännu mer perfekt ibland, men det finns en glöd där som är svår att återskapa om man gör 75 tagningar själv efter att de andra satt sina bakgrunder. Guthrie Trapp var med som producent. EP:n kommer släppas under hösten 2019.

      Som förband till legendariska Charlie Daniels Band i Montgomery, Alabama. (Foto: Sean Marshall)
      – Jag spelar just nu med Kyle Daniel och gör även en del andra frilansjobb och vill också komma in lite mer i studiosvängen. Samtidigt känner jag att man måste vara i stan längre för att få in en fot där. Det är en mindre skara musiker som gör studiojobb jämfört med oss som turnerar. Vissa hinner göra 2-3 studiosessioner per dag, men som turnerande musiker så är det ju svårt att hinna spela med 2-3 artister samma dag.

      David och nye Nashville-svensken Karl-Johan Wigander på scen med Kyle Daniel i Chattanooga. (Foto: Sean Marshall)
      – Under de två åren jag har varit här så har det mest blivit country-gig, men även rock och blues-influerade saker. Jag hoppas det i framtiden blir ”Americana-grejor” – lite mer avskalad, organisk och mer akustisk musik, som till exempel Chris Stapleton med
      mycket akustiska gitarrer. På sistone har jag haft sällskap av en annan svensk – en 20-årig göteborgare som heter Karl-Johan Wigander. Otroligt bra trummis! Han har redan hunnit plugga på både ”Berklee Collage of Music” i Boston och ”Musicians Institute” i Los Angeles, och han har spelat med mig och Kyle sedan början av augusti. Det är kul med ytterligare en svensk i bandet. Hans visum går också ut i februari 2020 så vi kämpar på båda två med visumfix i veckorna och turnerande på helgerna.
      Videon som släpptes via Rolling Stone Magazines hemsida.
      Från och med nu på torsdag (17 oktober) kan du följa Davids fortsatta äventyr genom Davids Nashville-blogg här på Studio.
      Vill du kolla in tidigare bloggar från David i Nashville så finns de här.
    • By Jon Rinneby
      När man talar om att något ”låter MIDI” så innebär detta vanligtvis att ljuden låter overkliga, stela eller rent av robotaktigt. Det vill säga raka motsatsen till hur vi människor beter oss. Men så behöver det inte vara.
      I grund och botten är det två saker som avgör hur MIDI låter:
      1. Vilket ljud som används.
      2. Hur du spelar och/eller programmerar ljuden.
      Om du exempelvis använder ett samplingsbibliotek som för tankarna till billiga syntstråkar, så kommer det också att låta precis så. Det är alltså inte MIDI i sig som är problemet, utan hur det hanteras.
      Ett enkelt kvantiserat trumkomp utan dynamik som med största sannolikhet kommer att låta statiskt och omänskligt.
       
      En mer varierad tagning, med skiftade velocity (anslagsvolym), spökslag och små tempovariationer.

      Den stora boven i dramat, förutom val av ljud och den som spelar, är kvantiseringen. Det vill säga mjukvaruprocessen som tajtar till din MIDI-inspelning enligt exakta taktslag, om så önskas. Visst är det frestande att rätta till små misstag, men det ofta precis dessa misstag som gör att det låter mänskligt. Någon sa att 100% kvantiserad musik är lite som att läsa en text utan vare sig böjning, betoning eller förändring av takt. Utmaningen som musiker ligger nämligen inte att träffa rätt ton vid exakt rätt tillfälle, utan att förmedla en känsla. Din känsla. Det ska dock understrykas att de flesta inspelningsprogram låter dig välja hur mycket du ska kvantisera och ibland kan exempelvis 75-80% göra susen.
      Ett annat dilemma är att ljuden från diverse samplingsbibliotek ofta låter för bra. Må det vara trummor, stråkar, flyglar eller vad som helst egentligen. Vi människor gillar lite “skit under naglarna” och när något är för perfekt hajar vi till. Med detta i åtanke finns det några saker du kan göra för att förmänskliga dina MIDI-inspelningar (gärna i kombination).
      1. Använd en equalizer för att plocka bort den absoluta toppen, det ”snygga”.
      2. Lägg på lätt distorsion eller brus. Exempelvis i form av rullband eller mixerbordspluggar.
      3. Reverb och delay i olika grad kan placera instrumentet i ett ”verkligt” rum.
      4. Spela upp ljudet genom högtalarna och spela in igen, för än mer analog känsla.
      5. Jobba med automatisering och dynamik. Varierad velocity är din vän.
      6. Se till att variera varje takt, om än lite grann.
      7. Om du programmerar trummor istället för att spela, lägg till spökslag (ghost notes).
      8. Flytta otajta slag manuellt (istället för att kvantisera) och testa humanize-funktionen.
      En trummis är garanterat bättre på att spela in eller programmera välljudande MIDI-trummor, än någon som inte kan spela trummor. Precis som en pianist förmodligen kan lyfta ett mediokert pianoljud bara genom sättet att spela på. Sen är det naturligtvis så att det ställs högre krav på ett framträdande soloinstrument än en ljudmatta i bakgrunden. Med detta sagt finns det (idag) ingen magisk plugg som förvandlar dåligt spelad eller rattad MIDI till livfullt sväng – det är det bara du som kan göra.
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
       
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
       
    • By Jon Rinneby
      Det största problemet med programmerade trummor är att de ofta låter mekaniska och orealistiska. Det blir helt enkelt ”för perfekt” - precis som med övriga midi-instrument för den delen. Detta är vi människor ytterst känsliga för. Vi gillar i regel små doser av defekter och felaktigheter, även om vi själva inte alltid är medvetna om detta.
      Med detta sagt finns det framförallt tre saker du kan tänka på när du spelar in eller programmerar midi-trummor, för att få dessa att kännas mer levande och humana.
      Människor har inte perfekt timing
      När du spelar in ett midi-spår, trummor eller andra instrument, så har du möjlighet att kvantisera varje anslag. Detta kan vara en bra idé när du precis spelat in, så att du vet att tagningen är tajt. Problemet är bara att riktiga trummisar aldrig är hundra procent tajta, oavsett vad de säger. Istället handlar det om svänget och vad som händer mellan varje anslag, snarare än att spela som en metronom. Kvantisera därför istället dina trummor till 80-90 procent och fundera på om du vill att trummisen ska ligga lite ”före” eller ”efter”. Ibland vill man åt drivet och ibland hänget. Det kan då vara läge att flytta hela midi-paketet några millisekunder framåt eller bakåt, beroende på låt.
      Människor spelar inte med samma styrka hela tiden
      Velocity är din bästa vän när det kommer till att få trummorna att låta mer levande och organiska. Det finns inget värre och mer avslöjande än kulsprutevirveln som smattrar på med exakt samma kraft i varje trumfill. Velocity kan ställas från 0-127 och beroende på vilka trumsamplingar eller trumprogram du använder, kan detta utnyttjas till fullo. Många inspelningsprogram har idag en så kallad randomize- eller humanize-funktion vilket kort och gott gör att det ena anslaget inte blir det andra likt. Det går naturligtvis även utmärkt att manuellt justera varje anslag, vilket ger än mer kontroll över trumsoundet.
      Människor har bara två armar
      I alla fall de flesta av oss. Var därför noga med att inte spela in eller programmera trumkomp som kräver att trummisen har fyra armar. Baskaggen borträknad kan man alltså bara spela på två delar av trumsetet samtidigt. Detta är extra viktigt att tänka på i fills eller när mycket cymbaler eller pukor används. Försök att tänka som en trummis.
      Överkurs
      Utöver ovanstående finns det naturligtvis också en mängd andra saker du kan göra för att få dina midi-trummor att kännas än mer som på riktigt. Här kommer några av mina favorittips
      Försämra ljudet i form av distorsion, bitcrusher eller annat. En nedgradering av ljudet kan många kommer vara en uppgradering och skänka lite välbehövligt liv åt ett allt för polerat sound. Jobba med spökslag. Det vill säga virvelanslag som knappt hörs, före eller efter varje huvudanslag. Ändra pitchen på individuella virvelslag, speciellt i fills, för att få mer mänsklig intensitet. Ju starkare anslag, ju högre pitch. Spela upp hela trumsetet genom dina högtalare och spela in igen. Gärna i ett stort rum. Komprimera sedan detta stenhårt och blanda in med originalljudet. Parallellkomprimering får även midi-trummor att andas mer. Öka tempot medvetet i refrängerna, 2-3 bpm räcker gott och väl. Spela in en riktig hi-hat. Det är ofta den programmerade hi-hatten som är boven i dramat. Blanda även in andra perkussiva element som tamburiner, congas, shakers och dylikt, vilket garanterat ger trummorna mer liv. Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!

      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
       
    • By Lotta Fahlén
      Ivy Ofori
      Ivy Ofori är bokare, projektledare och event manager som förutom att driva det egna boknings- och managementbolaget Pink Ivy Management, jobbar på det internationellt kända kulturhuset Mejeriet i Lund. Hon har tidigare jobbat på festivaler som Roskildefestivalen och Malmöfestivalen.  
      Idag jobbar du på Mejeriet och driver ett eget företag, vill du dela med dig lite av resan dit?
      – 2010 och var jag ny i Lund, och även rätt ny i Sverige, med en master i kommunikationsvetenskap i fickan och befann mig plötsligt i en situation där jag inte kunde använda mitt främsta yrkesverktyg - mitt modersmål tyska. Jag började då jobba inom logistik och supply chain-sektorn och verkade ha någon slags talang för denna stundvis ganska tuffa och stressiga transportbransch. Men det var ju inte det jag skulle göra med mitt liv. Vid sidan om började jag jobba som volontär på Mejeriet i Lund där jag lärde mig mycket om hur livebranschen fungerar. Så småningom växte mitt ansvar inom organisationen och det gav nya möjligheter. Man kan säga Mejeriet har varit min dörröppnare som fick mig att förstå att jag ville vara verksam inom musikbranschen.
      – Sedan dess har jag haft lite olika roller på både Mejeriet, Popkollo Malmö, Roskildefestivalen och andra festivaler och har bygg upp ett stort nätverk. Jag har haft mycket och väldigt nära kontakt med olika artister och så småningom väcktes idén om att starta mitt eget management- och bokningsbolag där jag lägger artisternas individuella behov i fokus. Nu jobbar jag enbart med kvinnliga och icke-binära artister under Pink Ivy Management då det är just de artister jag vill lägga min tid och energi på. Så man kan säga att jag gjort mig själv en tjänst med detta - det finns ju gott om cis-män som jobbar med cis-män annars i vår bransch.
      Hur ser en vanlig arbetsdag för dig ut?
      – Just nu, eller snarare sedan i mars, är det ju ganska annorlunda på grund av corona. Det är minst sagt lite oglamoröst just nu men vanligtvis håller jag många bollar i luften samtidigt som en hand alltid måste vara fri för annat som dyker upp. Jag jobbar deltid på Mejeriet med olika projekt och administration, driver företag och så är jag småbarnsmamma.
      – Vanligtvis under en dag har jag kontakt med många olika personer som artister, agenter, press, gäster, replokalsband, myndigheter... you name it. Vissa dagar känner jag mig inte utmanad alls medan jag andra dagar önskar jag att dygnet hade flera timmar. Det gäller att anpassa sig och trappa upp när det väl blir crunch. Med mitt eget företag är det dock viktigt för mig att hålla arbetsbelastningen på en rimlig nivå, inte minst för ”mina” artister - jag strävar alltid efter ett hållbart arbetssätt.
      Kan du dela med dig av lite tips och tricks som du lärt dig genom åren?
      – Jag har själv lätt för att slänga mig ut i vimlet och strunta lite grann i hur andra gör. Det låter kanske självklart men de flesta kopierar andra. Gör inte det utan hitta ditt bästa sätt så har du också chans att hitta jobbet, skivbolaget eller samarbetet som passar just dig. Våga be om hjälp och ta personliga möten. Strunta i att skicka ett mejl och ring personen istället kan jag rekommendera. Har upplevt att många inte är bekväma med att ringa när de kan mejla eller texta istället men jag tycker oftast det fungerar bättre med telefonsamtal.
      – När det kommer till band och artister som letar bokningar eller bokningsbolag så tycker jag personligen att det är kul när de vågar vara nischade.
      Vilka egenskaper är viktigast hos någon som jobbar med projektledning, bokning och management?
      – Jag tänker att det är viktigt att man delar med sig när man jobbar i team och delegerar ansvar till kollegor - att faktiskt släppa på kontrollen och låta andra äga vissa bitar i arbetet istället för att bedriva micromanagement. Sedan är det jätteviktigt med kommunikation, att vara tydligt med sitt budskap och absolut inte använda härskartekniker. Flexibilitet är också viktigt, man måste vara beredd att kassera idéer och hitta bra alternativ istället. Och sist men inte minst är ärlighet essentiellt - ingen kan och vet allt, jobba med andra experter och ge andra chans att glänsa.
      Till någon som skulle vilja göra det du gör, vad är ett bra första steg att ta?
      – Jag tror det beror lite på vilken bakgrund man har men generellt är det ju aldrig fel att hör av sig till sitt favoritspelställe och höra om de behöver hjälp. Att ställa upp eller göra det lilla extra brukar betala tillbaka är min erfarenhet. Jag har under hela min karriär vidareutbildat mig vid sidan om inom musikjuridik, musikhistoria, music management och för mig är det en fortlöpande process. Det är bara att börja!
      Länkar:
      Mejeriet
      Pink Ivy Management

      Måndagsintervjun är en serie där @Lotta Fahlen intervjuar intressanta personer om olika ämnen inom musikskapande, och publiceras varannan måndag.
  • Veckans populäraste ämnen

  • Senaste låtarna

  • Utvalda pressmeddelanden

  • Who's Online (See full list)

×
×
  • Create New...