Hur blir man en bra låtskrivare?

[BHR]

Är det nåt man "bara är" eller kan man träna sig fram?

Jag tänker i huvudsak på engelska texter. vad är bra o tänka på när man skriver en text?

[MRS8]

Är det nåt man "bara är" eller kan man träna sig fram?

Jag tänker i huvudsak på engelska texter. vad är bra o tänka på när man skriver en text?

det fanns lite tips för någon dag sedan i ett nyhetsbrev...här;

https://www.studio.se/index.php/page/artiklar.html/_/latskriveri/grundpelare-till-en-bra-lattext-r98

Redigerat 22 maj 2012 av MRS8

[ironman]

Det är något man föds till. Det är ett kall

[oakleaf (oregistrerad)]

Jag tror som med alla "kreativa" yrken sa kraevs det en inledande naturlig talang foer uppgiften. Man kan nog kalla det ett kall. Om man vael har upptaeckt det kallet sa finns det en hel del man kan jobba med foer att utveckla talangen/kallet.

Latar kan skrivas pa manga olika saett och det aer viktigt att hitta ett saett som passar dig. Men jag tror i mangt och mycket sa handlar det om att fortsaetta soekandet efter just den "daer" laten som man kanske pa nagot saett kaenner finns daer inne men som man master locka ut. Soekandet kan besta av ihaerdigt skrivande, jammande och att faktiskt ha kul ocksa. Sen handlar det mycket om att forska, studera, laesa boecker i aemnet samt analysera en hel hoeg med befintliga later.

Som barn boerjar man ju ofta med att imitera innan man hitta sin stil och jag tror det aer samma inom musiken ocksa. Eller egentligen alla yrken.

Det finns en hel droes med bocker man kan laesa om textskrivande, och dom aer vaeldigt anvaendbara. Man far nya uppslag och infallsvinklar till skrivandet. Vill man skriva pa engelska aer det bra att oeva upp vokabulaeret samt grammatiken om man inte redan aer en fena pa engelska. Engelska kan man oeva om man t ex laeser en bok om latskrivande pa engelska.

Rocka pa bara!!!

[JohnRick]

Denna site är käck:

http://www.musesmuse.com/

Utöver det så tycker jag själv att man ju kan försöka undvika att leverera klichéer utan att ordbajsa. Ser man på Springsteen t ex så brände han på utav helvete de första två plattorna. Hela Oxford's dictionary i två verser. Efter -75 gick det bättre, när han utvecklade personligheter och karaktärer i låtarna, och beskrev en scen, en "flash of life" osv. Att säga mycket med små medel. Men så länge det funkar så...

edit: ...och självklart gäller det, som med allt annat, att man blir bättre med träning. Ett visst mått av fallenhet enligt ovan, språkkänsla, oavhängigt det faktiska språket, är att föredra. Läs mycket och skriv desto mer. Censurera dig inte. Var inte rädd för att skriva m.a.o.

Redigerat 22 maj 2012 av JohnRick

[oakleaf (oregistrerad)]

Censurera dig inte. Var inte rädd för att skriva m.a.o.

Det haer aer sa sant. Manga ganger man laser sig sjaelv foer att man taenker foer mycket och pa sa saett suddar ut saker som med lite utveckling kunna bli skit bra. Saenk prestigen och skriv det som kommer ut utan sjaelv-censurering. Skrivandet aer ett konstant foraedlande och man kan hela tiden ga tillbaka och foerbaettra.

Med det sagt, ibland aer det lika viktigt och inse naer man skrivit klart.

[rockingring]

Det är något man är helt enkelt. Oavsett hur mycket man än övar så kommer man aldrig bli lika bra som någon som är född till det.

[JohnRick]

Det är något man är helt enkelt. Oavsett hur mycket man än övar så kommer man aldrig bli lika bra som någon som är född till det.

Med anledning av ovanstående citat kan jag rekommendera en snabb genomögning av innehållet på följande länk. Står även i Gladwell's bok f.ö:

http://www.newyorker.com/reporting/2008/10/20/081020fa_fact_gladwell

[Erik dP]

Skriv hundra låtar och kasta sedan bort dom och börja på ny kula.

Själv så bestämde jag mig för att skriva och spela in en låt per dag. Efter ett par månader så började ideér komma naturligt. Men jag har en mobil full med olyssningsbara inspelningar.

[rockingring]

Skriv hundra låtar och kasta sedan bort dom och börja på ny kula.

Själv så bestämde jag mig för att skriva och spela in en låt per dag. Efter ett par månader så började ideér komma naturligt. Men jag har en mobil full med olyssningsbara inspelningar.

Jag och min kompis gjorde ett projekt vi kallade "dagens visa" där vi gjorde en låt varje dag i en vecka, rätt skoj faktiskt och idéerna behövde liksom inte vara bra utan bara låtar.

[FreddeHstd]

Att påstå att låtskrivande är medfött är ungefär lika sant som att påstå att bilförande är medfött.

I mina ögon så finns det två olika approacher: dels de som ser det som ett hantverk, som har klart för sig form och struktur, och som mycket medvetet kan bestämma sig för att sätta sig ner och skriva en låt med en viss känsla. Tänk G:son-gänget.

Sedan finns det de som skriver av ett inre tvång att uttrycka sig - de som är personliga skäl måste få något sagt. Med någon slags uttryck de behärskar, mer eller mindre väl. Typ Lundell 76.

Många låtskrivare befinner sig nog någonstans mellan dessa ytterligheter.

Och den som sitter och väntar på inspiration ska nog göra något annat. Alternativt börja tänka som låtskrivarexempel #1: det är ett hantverk, och man behöver inte vara inspirerad.

[Zakyath]

talang är en myt.

övning är det enda som krävs, men stilistiska figurer hjälper.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Stilfigur

[ironman]

Jag tror som sagt att det är medfött, har haft konst och musik och textförfattande i mig sen ja föddes. Jag tror att min adhd har en stor del i att jag är så kreativ. Jag kan inte förklara med ord hur jag gör, för musiken konsten och texterna skriver sig själv.

Se bara när jag var liten alla i min klass hade ämnen som de var helt fantastiska i. Och det enda jag kan förklara det med är att det måste vara medfött.

Redigerat 22 maj 2012 av Henber77

[Zakyath]

visst har du rätt i viss mån, men jag måste påstå att det snarare handlar om att ha lätt eller svårt för olika saker.

orsaken till att dina låtar och texter och så blir bra, jämfört med om någon av dina klasskamrater skulle försöka skriva en låt idag, är ju att du har varit dragen till det och pysslat med det hela livet, tänk i banor av musik, konst och text, medan de pysslat med andra grejer.

att du utan ha rört ett instrument eller en penna i hela ditt liv skulle kunna skriva en toppbra låt för att det är medfött är trams.

ta Mozart som exempel. han ses som en av de mest duktiga musiker genom tiderna av flera, och det är för att han satt och övade flera timmar varenda dag sen han var ett litet barn. inte för att han hade en blivit given en "gåva". hade han blivit förtrollad av någon magisk kraft av någon tomte i spetsig hatt så hade han kunnat pyssla med annat och inte behövt spela så jävla mycket.

Redigerat 22 maj 2012 av Zakyath

[Frekvensspektrumanalysator]

Om man gör nåt riktigt bra så uppfattar ju omgivningen det och börjar uppmuntra en, då blir det roligt att hålla på och det blir lättare att lära sig. Alternativt att man har en rätt så kass omgivning och man måste fly in i det man gör. Hursomhelst så kan man inte lära sig nåt utan att öva på det, tycker man att det är kul så märker man ju inte ens att man kanske övar på t.ex. skriva text dagarna i ända, bara genom att sitta och tänka och fundera på annat under (dom sjukt jävla pisstrista) geografilektionerna 😉

EDIT: Om ADHD innebär svårigheter att koncentrera sig på pisstrist information man aldrig kommer få nytta av, count me in! Jag tycker enbart det låter sunt. Fuck det här robotsamhället.

Redigerat 22 maj 2012 av Frekvensspektrumanalysator

[JohnRick]

Jag antar att ni läst länken i inlägg #8?

[Zakyath]

det kan jag inte påstå. mycket text.

[Frekvensspektrumanalysator]

Den handlar ju bara om en snubbe som slutar jobbet och börjar skriva. Och att åldern inte har nån betydelse.

[ironman]

visst har du rätt i viss mån, men jag måste påstå att det snarare handlar om att ha lätt eller svårt för olika saker.

orsaken till att dina låtar och texter och så blir bra, jämfört med om någon av dina klasskamrater skulle försöka skriva en låt idag, är ju att du har varit dragen till det och pysslat med det hela livet, tänk i banor av musik, konst och text, medan de pysslat med andra grejer.

att du utan ha rört ett instrument eller en penna i hela ditt liv skulle kunna skriva en toppbra låt för att det är medfött är trams.

ta Mozart som exempel. han ses som en av de mest duktiga musiker genom tiderna av flera, och det är för att han satt och övade flera timmar varenda dag sen han var ett litet barn. inte för att han hade en blivit given en "gåva". hade han blivit förtrollad av någon magisk kraft av någon tomte i spetsig hatt så hade han kunnat pyssla med annat och inte behövt spela så jävla mycket.

Jag fick inte röra instrument av min far, du vet hans största nöjen var att plåga och misshandla mig. Jag hade jämt utegångsförbud, och då satt jag med bandspelare och fick nynna meldin och text i hop. Så fik jag göra, hade jag fått en gitarr redan då är jag övertygad om att jag varit professor i gitarr.

Detta är en av det första sakerna jag lärde mig på gitarr sen tog tag och köpte en för ca 2 år sedan. Jag kunde inte noter jag kunde i stort sätt ingenting, jag höll fel med händerna osv

Och det sjukaste av allt är att jag kan inte förklara med ord hur jag gjorde, detta stycke skrev sig själv. Obs Nu säger inte jag att min musik är bäst eller bra. Men än idag kan jag inte förstå hur jag klarade av att göra eller spela in det då.

Redigerat 22 maj 2012 av Henber77

[Zakyath]

nej musik är väldigt svårt att förklara med ord ibland, speciellt om man bara kör på "känsla" som många tycker om att kalla det. men oavsett om man bearbetar informationen medvetet eller inte så är varje timme man lägger ner utvecklande, från den punkt vi alla är på i början, dvs kompletta nybörjare.

trevlig låt, förresten!

[BurninSven (oregistrerad)]

visst har du rätt i viss mån, men jag måste påstå att det snarare handlar om att ha lätt eller svårt för olika saker.

orsaken till att dina låtar och texter och så blir bra, jämfört med om någon av dina klasskamrater skulle försöka skriva en låt idag, är ju att du har varit dragen till det och pysslat med det hela livet, tänk i banor av musik, konst och text, medan de pysslat med andra grejer.

att du utan ha rört ett instrument eller en penna i hela ditt liv skulle kunna skriva en toppbra låt för att det är medfött är trams.

ta Mozart som exempel. han ses som en av de mest duktiga musiker genom tiderna av flera, och det är för att han satt och övade flera timmar varenda dag sen han var ett litet barn. inte för att han hade en blivit given en "gåva". hade han blivit förtrollad av någon magisk kraft av någon tomte i spetsig hatt så hade han kunnat pyssla med annat och inte behövt spela så jävla mycket.

Nej det stämmer jag har sett det på nära håll. Helt rakt ut i luften när min dotter var 8-9 år så gör hon en visa bara så där. En kväll hos en kompis med tänd brasa och mysigt så börjar hon sjunga den. Det var en sån där självklar melodi men helt unik men helt rätt och texten helt rätt oxå som alla bara känner igen att det är på riktigt, dvs inte bara jag för att jag är hennes farsa. Hon har nog gjort nån mer men hon tycker inte det är skoj så ..... hon gör annat istället.

Jag tror inte det här unikt på nåt sätt men att det skulle vara uteslutande det ena eller det andra det stämmer inte heller. Det är nog både och samt en salig blandning hur folk lyckas mer eller mindre bra när det gäller att skriva musik.

[FreddeHstd]

En aspekt till: man måste ha någon slags input. Man måste ha hört en rocklåt för att kunna skriva en egen. Man måste ha referenser, ingen är så jäkla kreativ att man gör en låt i en viss genre utan att ha nån slags koppling till det tidigare.

Nån gång, då och då, kommer nån artist och gör något annorlunda som ingen hade tänkt på, och då kan man tala om milstolpar.

Jag tänker typ Chuck Berrys gitarrlick - inget nytt för den svarta bluespubliken (han "lånade" riffet från sin pianist Johnnie Johnson, Lennon/McCartneys gitarrdrivna poppärlor som kom Brill Building att skaka, när Pugh som tonåring sitter i Västerås och "uppfinner" att man kan göra rock med svenska texter. Nytt för sin samtid, men de hämtade näring någonstans.

Så när Henber sitter på sin kammare och gör en låt (cool, förresten) så är det antagligen en jävla massa undermedvetna processer som pågår: "låter det här bra?" "Ja, då använder jag det". Som utomstående lyssnare så hör man, eller känner igen kanske, fragment från andra låtar och riff. Hörde bland annat något fragment i gitarren från Uno S:s Under Ytan. Absolut ingen stöld, men frasering och åtminstone två intervall kändes igen. Eller om det är från nån av de andra 2000 låtarna som har samma fras.

Så, jag tror inte det är något underligt som händer när man skriver. Det sker nog bara mer eller mindre medvetet.

Kul tråd!

[SadamJR]

när Pugh som tonåring sitter i Västerås och "uppfinner" att man kan göra rock med svenska texter.

Eller när Owe Thörnkvist gjorde det 15 år tidigare.

[John NT]

Det är något man är helt enkelt. Oavsett hur mycket man än övar så kommer man aldrig bli lika bra som någon som är född till det.

Löjligt 😛

Förvisso spelar garanterat ens uppväxt roll för hur snabbt man lär sej, men nog fan är det övning det handlar om. Jag började skriva när jag var 12, har väl skrivit över 100 låtar, och likförbannat är det mina senaste 10 som hamnat på plattan. För att övning ger färdighet.

Sen ska sägas att ens förmåga att kritiskt granska sina egna låtar står i direkt relation till ens förståelse av musik och ens gehör. Du kan inte rätta till nåt om du inte kan identifiera problemet. Och kan man inte identifiera några problem, så kanske man blir nöjd helt enkelt, trots att man 5 år senare med lite mer kunskap kan titta tillbaka på låten och rada upp massor av "misstag" som man inte märkte då.

Med andra ord är låtskrivande en pågående process som man utvecklar hela livet. Man kan ha en naturlig fallenhet för något, men en person som är "född till låtskrivare" men väljer att bli bankman istället kommer inte garanterat skriva bättre musik än en yrkeslåtskrivare.

[ironman]

Men när man gick i skolan dom första åren så var där en i klassen som var ett geni på matte. En som spela fotboll som ett proffs osv. Och när man frågade dom hur gör du? Fick man alltid svaret att dom inte visste utan att det föll dom naturligt. Och hur kommer det sig då att redan i tidig ålder att det går att urskillja detta om det inte är medfött på något vis? Men med detta sagt så behöver man såklart inte bli proffs och tjäna pengar på det.

[Jetblack]

Ett tips: Försök inte för mycket! "Amazing" av Danny från årets Melodifestival är en av de bästa texter jag hört på år och dag. Överlastade och krystade texter i stil med Ulf Lundell/ABBA/proggrörelsen gör ingen låt bättre. Det är melodin som är det intressanta, och det som folk engagerar sig i.

Beatles berättade i en intervju en gång att de ofta ändrade sina texter när de stod på scen och sjöng saker som var allt annat än rumsrena, eftersom publiken ändå inte hörde vad de sjöng. Det säger en hel del, det är inte texterna som är det viktigaste.

Man säger ju faktiskt att man spelar musik, inte att man spelar texter!

[SadamJR]

Man säger ju faktiskt att man spelar musik, inte att man spelar texter!

Är du bra på texter?

[John NT]

Men när man gick i skolan dom första åren så var där en i klassen som var ett geni på matte. En som spela fotboll som ett proffs osv. Och när man frågade dom hur gör du? Fick man alltid svaret att dom inte visste utan att det föll dom naturligt. Och hur kommer det sig då att redan i tidig ålder att det går att urskillja detta om det inte är medfött på något vis? Men med detta sagt så behöver man såklart inte bli proffs och tjäna pengar på det.

Sure, som jag sa så har man olika fallenhet för olika saker. Jag var bra på matte då, inte nu längre. Sångaren i mitt band var grym på fotboll, men inte heller det sitter kvar nu. Fram till kanske 11-12-årsåldern pekade allt på att jag borde hålla på med bildkonst eller grafik, men jag övade som en idiot på min gitarr och det blev mitt största intresse. Är man tillräckligt intresserad och driven och villig att lägga ner tiden som krävs så spelar "naturtalang" ingen roll.

[ironman]

Sure, som jag sa så har man olika fallenhet för olika saker. Jag var bra på matte då, inte nu längre. Sångaren i mitt band var grym på fotboll, men inte heller det sitter kvar nu. Fram till kanske 11-12-årsåldern pekade allt på att jag borde hålla på med bildkonst eller grafik, men jag övade som en idiot på min gitarr och det blev mitt största intresse. Är man tillräckligt intresserad och driven och villig att lägga ner tiden som krävs så spelar "naturtalang" ingen roll.

Ja men det är bra att det gick så bra för dig 🙂

Men jag tycker det är jätteintressant varför det är så att man dras till vissa saker och har jättelätt för en sak utan att vi kan förklara det.

Det här med att vi föds på lika vilkor och med samma förutsätningar tror jag inte på.

[nikko]

Jag tror att felet många gör är att dom tar för givet att en bra låtskrivare är något som man bara är. Sen sitter dom och maler på med sin konstiga jazzfusionpolka i år efter år och är sura på att musikindustrin bara släpper igenom skitmusik.

Ett annat fel tror jag också är att folk vill vara så jävla egna. Alla vill ha sitt helt egna sound och man skiter därför i att ta efter andra, inspireras, låna, analysera.

Fundera på var du vill komma med din musik. I vilket forum vill du husera? Vill du skapa mörk indiemusik som lyssnas på av en liten skara, eller vill du göra listettor och torka dig i röven med 500ingar?

Mal inte bara på, utan försök analysera vad det är som gör att dina låtar eller dina texter är sämre än andras. En låt behöver inte heller vara något som är färdigt bara för att man har tagit sig från start till mål. Skriv om delar av låten om du inte är helt nöjd.

Och som sagt, en bra låtskrivare är inte något man bara är. Det är något man blir genom att träna.