Jump to content
Annons

Hur kan man ha mage att plagiera?


Zakyath

Recommended Posts

Det är inte helt ovanligt att man sätter på en låt och märker att artisten skamlöst tagit attribut från annan musik. Visst får man bli inspirerad och "hänga på" grejer lite grand, men jag pratar om att melodier eller riff uppenbarligen är stulna. Jämför exempelvis Come as you are av Nirvana med Eighties av Killing Joke.

Hur gör ni när ni inser att något ni skrivit är lite likt någonting annat? Själv slänger jag det i papperskorgen och blir irriterad över att jag slösat bort min tid, men inte mycket mer.

Hur reagerar ni när ni hör likheter mellan olika låtar? Själv stör det mig otroligt mycket, och min respekt för artisten sjunker, vilket medför att jag även ser på dennes musik ur ett negativt ljus.

Well...

Jag snor medvetet; hör jag ett komp som jag gillar och tycker att det borde ha varit jag som var upphovsman, då tar jag det och modifierar det. Och jag är stolt över mina låtar. Det handlar inte alls om "plagiat", utan om en egen tolkning av något vackert/fult/coolt/löjligt whatever. Bara för att da Vinci har målat Mona Lisa betyder det knappast att konstnärer därefter stjäl när de målar porträtt av kvinnor.

Tycker det blir lite fjantigt när man drar en godtycklig gräns för var att "bli inspirerad och 'hänga på' grejer lite grand" byter namn till "stöld" och med det som grund sätta respektvärde på artister. Om du hänger upp dig så mycket på det här med "stöld", eller blir irriterad när någon annan hunnit före, så är det kanske en god idé att du lägger av med musik. För jag kan ge dig nästan fulla garantier för att stycken i varenda jävla låt som du har skrivit, skriver och kommer att skriva går att finna i någon annans artists verk.

Eller så menar du att du är unik på något sätt. I så fall är det bara att gratulera! 🙂

  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Annons

Till och från. Jag plagierar inte riff, men kan sno arr från låtar. Hittar jag en låt som jag tycker är väldigt bra, så kan jag göra en låt med samma arrangemang som den låten, fast med egna riff och egna melodier, byter ut trumtakter här och där. Men de handlar mest om insperation och att jag vill utvecklas.

Link to comment
Dela på andra sajter

Well...

Jag snor medvetet; hör jag ett komp som jag gillar och tycker att det borde ha varit jag som var upphovsman, då tar jag det och modifierar det. Och jag är stolt över mina låtar. Det handlar inte alls om "plagiat", utan om en egen tolkning av något vackert/fult/coolt/löjligt whatever. Bara för att da Vinci har målat Mona Lisa betyder det knappast att konstnärer därefter stjäl när de målar porträtt av kvinnor.

Tycker det blir lite fjantigt när man drar en godtycklig gräns för var att "bli inspirerad och 'hänga på' grejer lite grand" byter namn till "stöld" och med det som grund sätta respektvärde på artister. Om du hänger upp dig så mycket på det här med "stöld", eller blir irriterad när någon annan hunnit före, så är det kanske en god idé att du lägger av med musik. För jag kan ge dig nästan fulla garantier för att stycken i varenda jävla låt som du har skrivit, skriver och kommer att skriva går att finna i någon annans artists verk.

Eller så menar du att du är unik på något sätt. I så fall är det bara att gratulera! 🙂

Allt är inte skrivet, och så är det med det. Den här tråden drev ju lite åt sitt egna håll nu, men det jag syftade på i början var ju inte att det är fel att använda ackordföljder som andra artister redan använt eller sådana saker som inte går att undvika, utan hur man kan få för sig att plagiera. Nu svarade du ju på den frågan, genom att säga att du ser det som att du gör din egna tolkning på olika saker, vilket är ganska rationellt och ger mig en förståelse om hur du som artist tänker när du lånar attribut från annan musik. Jag tror för övrigt inte att jag är unik, däremot tror jag att med tid kan jag skapa musik som känns ny och fräsch, och fyller en musikalisk lucka och kan skapa den musik jag skulle vilja lyssna på men ingen annan skapat. Att jag kanske är en lång bit därifrån idag, det är en helt annan sak. Skulle jag släppa ett album skulle jag nog rensa bort flera låtar som jag har på hårddisken idag som inte känns tillräckligt egna.

Redigerat av Zakyath
  • Gilla 3
Link to comment
Dela på andra sajter

  • 1 månad senare...

Oj oj oj... Känner en kille som håller på rätt mycket med musik (fått nån låt utgiven) och som med ett fånigt flin på sina läppar slänger ur sig saker som "Det där riffet kommer ifrån DEN låten" eller "Den melodin har jag snott från DEN versen"... Tycker att han ska skaffa sig ett pussel istället!

Om man helt slutat att på något sätt försöka dra sin konstform framåt och bara är inne på att framställa, med hjälp av andras tidigare erfarenheter, så lyssningsvänliga koncept som möjligt så anser jag att poängen med musik gått förlorad och jag tror att det är folk som hellre vill glänsa för sin omgivning än folk som har en genuin kärlek för musiken som jobbar på detta sättet.

Och nej jag menar förstås inte att man måste hitta på en helt ny ackordföljd varje gång utan plocka bara ut det där riffet eller den där melodin ur skallen och gör nåt gött av det!

Link to comment
Dela på andra sajter

Oj oj oj... Känner en kille som håller på rätt mycket med musik (fått nån låt utgiven) och som med ett fånigt flin på sina läppar slänger ur sig saker som "Det där riffet kommer ifrån DEN låten" eller "Den melodin har jag snott från DEN versen"... Tycker att han ska skaffa sig ett pussel istället!

Om man helt slutat att på något sätt försöka dra sin konstform framåt och bara är inne på att framställa, med hjälp av andras tidigare erfarenheter, så lyssningsvänliga koncept som möjligt så anser jag att poängen med musik gått förlorad och jag tror att det är folk som hellre vill glänsa för sin omgivning än folk som har en genuin kärlek för musiken som jobbar på detta sättet.

Vet du vad? Jag tycker snarare det verkar som att det är du vill "glänsa" för din omgivning, inte killen du känner. Istället för att hämta inspiration/influenser från andra (som säkert 99% av oss gör), så tycks det vara oerhört viktigt för dig att brösta dig och briljera med att "Ja, ser du, det där har jag tänkt ut helt själv, helt utan yttre påverkan"... Who gives a fuck, liksom. Det är vad du lyckas knåpa ihop som räknas, inte vem/vad det INTE låter som.

Jag utmanar dig: Ge oss ett exempel på ett av dina verk där du har dragit din konstform framåt helt utan hjälp av andras tidigare erfarenheter.

Nä, precis.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jag tror för övrigt inte att jag är unik, däremot tror jag att med tid kan jag skapa musik som känns ny och fräsch, och fyller en musikalisk lucka och kan skapa den musik jag skulle vilja lyssna på men ingen annan skapat.

Well, det är ju lite att unikförklara sig själv om du frågar mig.

Inte för att vara sådan, men sådär tänker nog alla. Särskilt i början. Det går över, man släpper det, och inser att det musicerande inte handlar om att "fylla luckor", det handlar om business, det handlar om brudar, det handlar om prestige.

  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Valle: Nu tycker jag att du ska ta och läsa mitt inlägg en gång till... Men jag kanske måste förklara ändå...

* "Oj oj oj... Känner en kille som håller på rätt mycket med musik (fått nån låt utgiven) och som med ett fånigt flin på sina läppar slänger ur sig saker som "Det där riffet kommer ifrån DEN låten" eller "Den melodin har jag snott från DEN versen"... Tycker att han ska skaffa sig ett pussel istället!"- Här är ett exempel på någon som medvetet kopierar andras ideér för att få sin egen musik att låta på ett visst sätt, fel tycker jag då jag inte hade kunnat känna någon stolthet över det jag skapat.

* "Och nej jag menar förstås inte att man måste hitta på en helt ny ackordföljd varje gång utan plocka bara ut det där riffet eller den där melodin ur skallen och gör nåt gött av det!"- Såhär jobbar jag och självklart så är jag influerad av allt jag upplevt i mitt liv... Jag dök inte bara upp här i ett moln av rök i förra veckan och jag har inte heller suttit inlåst i en garderob i hela mitt liv utan hört och sett saker längs vägen precis som alla andra. Det jag upplevt morphas sedan i min hjärna och blandas med egna idéer som kommer ut på ett unikt sätt då våra upplevelser skiljer sig ganska fundamentalt åt mellan person och person.

Och ja, jag är stolt över det jag skapar... Det e ju enna därför jag håller på...

Bara att följa nån av länkarna här under för att höra vad jag håller på med och jag garanterar dig att du kommer att hitta många influenser men inte några medvetna stölder!

Link to comment
Dela på andra sajter

poängen med musik gått förlorad och jag tror att det är folk som hellre vill glänsa för sin omgivning än folk som har en genuin kärlek för musiken som jobbar på detta sättet.

Här är ett exempel på någon som medvetet kopierar andras ideér för att få sin egen musik att låta på ett visst sätt, fel tycker jag då jag inte hade kunnat känna någon stolthet över det jag skapat.

Och ja, jag är stolt över det jag skapar... Det e ju enna därför jag håller på...

Bara att följa nån av länkarna här under för att höra vad jag håller på med och jag garanterar dig att du kommer att hitta många influenser men inte några medvetna stölder!

Jag har redan vid tidigare tillfälle smugit in på din sida och lyssnat på din musik (jag gillar den och den påminner om en lugnare variant av Bruce Kulicks Union).

I övrigt: Vad som är "medveten stöld" för dig kanske är förmodligen inspiration/tolkning för andra, det är därför jag reagerar. Många musiker, och TS, tar sig i smyg den fräcka rätten att sätta en gräns för var egenkomponerat byter namn till stöld. Och sedan går man ett steg längre och talar om stolthet, förlorad påäng med musiken, avsaknaden av genuin kärlek, etc.

Plagiat (direkt upprepning eller efterbildning av verk utan angivande av originalkällan), eller för all del medveten stöld, blir det först när/om en upphovsman anklagar en annan för att ha "stulit" ett verk, och är dessutom regelmässigt sett olagligt. Att anklaga sina medmusiker för stöld, plagiat etc, är ganska oseriöst, då det knappast är din eller TS sak att avgöra.

Redigerat av Valle
Link to comment
Dela på andra sajter

Jag har redan vid tidigare tillfälle smugit in på din sida och lyssnat på din musik (jag gillar den och den påminner om en lugnare variant av Bruce Kulicks Union).

Thanx! Och tack för tipset! Bra grejer det där 🙂

I övrigt: Vad som är "medveten stöld" för dig kanske är förmodligen inspiration/tolkning för andra, det är därför jag reagerar. Många musiker, och TS, tar sig i smyg den fräcka rätten att sätta en gräns för var egenkomponerat byter namn till stöld. Och sedan går man ett steg längre och talar om stolthet, förlorad påäng med musiken, avsaknaden av genuin kärlek, etc.

Tycker att min polares stil är förkastlig, att direkt kunna peka på vad han tagit... Så tycker jag inte att man kan göra med stolthet eller kärlek...

Plagiat (direkt upprepning eller efterbildning av verk utan angivande av originalkällan), eller för all del medveten stöld, blir det först när/om en upphovsman anklagar en annan för att ha "stulit" ett verk, och är dessutom regelmässigt sett olagligt. Att anklaga sina medmusiker för stöld, plagiat etc, är ganska oseriöst, då det knappast är din eller TS sak att avgöra.

Viktigt att diskutera lagar och regler dock... Annars skulle vi vara kvar på medeltiden...

  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Viktigt att diskutera lagar och regler dock... Annars skulle vi vara kvar på medeltiden...

Precis min poäng! Särskilt med tanke på att de medeltida lagmännen som anklagade andra för stöld såg till att tjuvarna åkte på dödsstraff. Idag får "tjuven" i värsta fall finna sig i att – av kvasidomare – bli avkrävd på sin stolthet och/eller sin genuina kärlek till musiken.

Redigerat av Valle
Link to comment
Dela på andra sajter

Steely Dan blev stämda av Keith Jarret efter att ha blivit lite väl "influerade" av en av hans låtar. Det slutade med att man gjorde upp och Jarret togs med som låtskrivare på plattan. Ryktet säger även att en miljon dollar bytte ägare.

Ja, jisses... Only in America!

Lustigt att inte varenda jävla blues-artist stämmer sina konkurrenter... Jag menar, det enda som skiljer 90% av alla sömninga blues-låtar är ju den skitbanala texten. Till och med sång-melodin går ju likadant i majoriteten låtar.

Link to comment
Dela på andra sajter

Ja, jisses... Only in America!

Lustigt att inte varenda jävla blues-artist stämmer sina konkurrenter... Jag menar, det enda som skiljer 90% av alla sömninga blues-låtar är ju den skitbanala texten. Till och med sång-melodin går ju likadant i majoriteten låtar.

det är lite det jag tycker att man ska försöka undvika. varför ska man låta som någon annan? skulle jag försöka dra ihop ett band som skulle försöka låta som metallica skulle nog ingen lyssna på oss. metallica finns redan ju. det är klart att man inte måste börja spela i kvartstoner och 19/12, men iaf jag tycker att det känns lite hopplöst att skriva musik om man inte alltid iaf strävar mot att försöka skapa något nytt. då tycker jag att man har missat poängen med att skriva musik och borde spela i ett coverband istället.

  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

#71

jag läste det inlägget, och du kommer med ett påstående - nu vill jag att du ska förklara det påståendet för jag förstår inte varför det måste vara så. Varför skulle nyskaparglädjen försvinna bara för att man blir äldre? Måste man vara ung för att vilja vara kreativ?

Link to comment
Dela på andra sajter

Varför skulle nyskaparglädjen försvinna bara för att man blir äldre? Måste man vara ung för att vilja vara kreativ?

Nyskaparglädjen försvinner inte, däremot ändrar den innebörd. Man inser till slut att man inte är unik, att man inte kan "fylla luckor".

Att du tolkar det som jag skriver som att "man [måste] vara ung för att vilja vara kreativ" beror just på att du är ung.

Link to comment
Dela på andra sajter

varför skulle man inte kunna fylla luckor? tänk om man känner att det vore ballt att ha en gospelsångare i ett gothband med harpor istället för gitarrer. skulle man spela in något sånt skulle man enligt mig ha skapat något nytt. det vore väl, egentligen, inte så svårt att göra?

Link to comment
Dela på andra sajter

Ah, OK.

vad skulle du själv anse som att "fylla luckor"/skapa nytt då?

att plagiera någons verk måste väl ändå vara det finaste sättet att visa den personen sin uppskattning? 🙂

själv tycker jag det är lite respektlöst. covers däremot.

Link to comment
Dela på andra sajter

vad skulle du själv anse som att "fylla luckor"/skapa nytt då?

"Fylla luckor" är din cirkus, inte min.

Att skapa nytt är att skapa ett verk med verkhöjd, oavsett verket är skapat med inspiration eller med tillfälligheter eller både och.

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa ny...