Jump to content
Annons

Lyssnar du på din egen musik?


tbruce

Hur ofta "strölyssnar" du låtar du själv gjort (dvs inte när du jobbar med den)?  

119 röster

  1. 1. Hur ofta "strölyssnar" du låtar du själv gjort (dvs inte när du jobbar med den)?

    • Aldrig
      0
    • Sällan
      21
    • Det händer väl
      32
    • Lika mycket som annan musik jag gillar
      17
    • Ganska mycket
      21
    • Ofta
      25
    • Lyssnar sällan på annat
      0
    • Lyssnar aldrig på annat
      0


Recommended Posts

Trots allt så gör man ju på nåt sätt den ultimata musiken själv, eftersom ingen vet bättre än man själv vad som faktiskt är bra på riktigt 😉 . Sitter just och lyssnar igenom lite grejer jag gjort senaste året sådär, fasen vad grym jag är. 😏 Men det är inte så himla ofta jag lyssnar på mitt eget faktiskt, förutom när jag håller på och jobbar med det. Jag har inte min egen musik i typ iTunesplaylisten eller så... känns bara konstigt att ha det av nån anledning.

Hur gör ni?

🙂

Redigerat av tbruce
Link to comment
Dela på andra sajter

Annons

Man lyssnar ju som en besatt under själva skapelseprocessen(ej låtskrivandet) dvs slutfasen i mixningen, sen tar man en liten paus på en vecka typ och så på´t igen, är det bra då så är det...kan ta upp till ett halvår eller mer innan jag lyssnar på plattan efter det...man vill ju gå vidare, det är på något vis kluvet/knepigt att sitta och lyssna på sina egna alster-trots att dom är bra osv men för mig blir det så att man aldrig upphör att lyssna efter fel osv i mixningen, en yrkessjukdom, när det gäller att bara njuta istället,vilket går bättre till andras musik... 😄

Link to comment
Dela på andra sajter

Jo fast jag hänger upp mig på ordet "Strölyssna". Det är svårt att göra med ens egen musik tycker jag, eftersom man har starkare band till det man själv gjort än till andras musik. Har aldrig med egna låtar när jag vardagslyssnar.

Link to comment
Dela på andra sajter

Jorå, visst lyssnar man på sitt eget material alltid.

Men av någon konstig anledning (jantelagen) så på fester och så när folk säger "öhh, hörru. Sätt på eran skiva" så känns det inte alls bekvämt. Och då dyker dom små nödlögnerna fram. "Nä, sorry. Trot eller ej, men det kom faktiskt in en snuvig dvärg med skinkorna insmorda med majonäs och kokosflingor i morse och snodde skivan. Vad ska man göra, han såg farlig ut så han fick ta den."

Link to comment
Dela på andra sajter

När jag gjort en ny låt så lyssnar jag ofta på den och enbart den flera dagar i sträck. Inte för att bli bättre på något utan för att.. bekanta mig med mitt eget skapande, på något vis.

Samma här, fast lyssnar gärna på annat också under tiden. Kan hända att jag då och då går igenom gamla saker, men inte direkt för någon sorts njutnings skull utan mer stämma av och kolla lite hur man tänkte/gjorde då.

Lyssnar däremot på plattor/demos jag mixat ibland för att jag helt enkelt tycker musiken är bra. Alltså inte alls för att njuta av mina egna mixar.

Link to comment
Dela på andra sajter

När jag gjort en ny låt så lyssnar jag ofta på den och enbart den flera dagar i sträck. Inte för att bli bättre på något utan för att.. bekanta mig med mitt eget skapande, på något vis.

😉 Exakt!

edit: eller som man säger, Word!

Redigerat av Danabacken
Link to comment
Dela på andra sajter

Problemet är nog att man känner sig själv utan och innan, så man hittar inga nya vinklar och mer djup i den hur mycket man än lyssnar.

Eller så är det helt enkelt så att man lyssnat sönder låten medan man jobbat på den..

Vet inte.

Jag lyssnar sällan på mina egna låtar...

/Daniel

Link to comment
Dela på andra sajter

Det händer väl

Tja, vad skall man säga. Ibland sätter jag på något gammalt på datorn/stereon. Ibland ber någon annan att jag skall göra det o det är ju nästan trevligare 😉

Link to comment
Dela på andra sajter

musik (oregistrerad)

Ja, det händer.

Däremot så läser jag nästan bara uteslutande vad jag själv författat! Där står vad jag vill att det ska stå. Jag läser ALDRIG andra författare för att bli bättre själv. Jag skulle bara bli sämre. Det händer dock att jag läser andra som ren förströelse.

När det gäller musik så har man ju främst virtuosmässiga begränsningar. Därför lyssnar man på andra också...

🙂

:musik

Link to comment
Dela på andra sajter

Mycket sällan. Däremot så kan jag sitta och lyssna på "slaskar" eller grunder utan sång och med få melodier hur många gånger som helst. För att få inspiration till just det.

Link to comment
Dela på andra sajter

Absolut. Som en kompis sa: jag skriver musik för mig själv, för att ha något att lyssna på. Lite så känner jag med det mesta jag gör. Avslutade till exempel precis kvällen med Krackel! 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Mycket och ofta! 😆

Man skriver ju musik för att underhålla sig själv och andra. Mycket jag gör kan nog bara uppskattas till fullo av migsjälv, inte pga kvaliteten eller hur nöjd jag är utan genom att man hittar känslan man hade när man skrev/spelade det. Jag gör inte så mycket dunderseriöst heller men jag ler ofta när jag lyssnar på min egen musik iaf. Ska bara lära mig att få andra att göra det också 😏

Link to comment
Dela på andra sajter

Till och från. Sen skiftar hela tiden mina åsikter om det jag gjort. Ibland tycker jag det är bra ibland bara jag hatar det och fattar inte hur jag kunde klämma ur mig något så rubbat. 🥰

Lyssnar mest ett par gånger innan jag lägger upp på acidplanet för att undvika tabbar någon kommer störa sig på eller för att kontrollera mastringen.

Link to comment
Dela på andra sajter

Man måste ju erkänna att man känner en viss stolthet över sitt eget arbete. 🥰 Därför lyssnar jag ofta, mest också för att jag gärna vill förbättra mitt resultat till nästa gång (för min del handlar det mest om själva låtskrivandet jag vill förbättra...) 😠

Link to comment
Dela på andra sajter

MrPhil (oregistrerad)

Det fick bli 'Sällan'

Det dröjer flera år innan man kan lyssna på eget material som vanlig musik, o inte som arbetsobjekt. 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Mina egna låtar lyssnar jag inte på så mycket när de är färdiga för då har jag tröttnat på dem och tycker att de är lite pinsamma, bortsett från miljömusik som kan klinga lite stilla i bakgrunden medan jag sitter vid symaskinen eller nåt.

Men mina remixer av andras låtar lyssnar jag jättemycket på så att jag till och med helt slutar att lyssna på originalen. Min hobbyremix av a-ha's Celice till exempel kan jag nog aldrig tröttna på och mitt tävlingsbidrag i David Byrnes Bush-of-Ghosts-projekt är jättevackert, tycker jag själv.

Men Infinte Mass' The Thief gick jag bet på! Den är ju så kul redan att jag omöjligt kunde "förbättra" den. Jag fick till slut nöja mig med att lägga till lite extra polissirener innan jag gav den till en liten grannkille som ska bli polis när han blir stor. 🙂

Link to comment
Dela på andra sajter

Väldigt ofta, den relation man har med sina egna låtar är ju väldigt speciell. Eftersom jag alltid skriver låtar baserade på väldigt starka känslor i mitt liv så har blir det ju ofta väldigt känslofullt att lyssna på för en själv. Man känner även väldigt mycket stolthet och samtidigt är vissa grejer lite jobbiga att lyssna på.

Jag är nog mitt eget största fan egentligen, mina låtar är ju i precis min smak! 🙁

Link to comment
Dela på andra sajter

Funderade lite på det där. Jag skriver i princip uteslutande musik enbart för min egen skull; även fast det är kul om andra kan få ut något av det också.

Men det känns lite som om terapin är över när låten är avslutad; och på så sätt så har den förlorat lite av vitsen som en färdig mix.

Det är kanske också därför som jag sällan gör klart några låtar...

/Daniel

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...