Jump to content

Recommended Posts

Hej!

I samband med att mitt band spelar in ny EP tänkte jag dokumentera lite i videoform. Tanken är att jag ska lägga upp videos för allt vi spelar in.

I denna video visar jag lite snabbt vilka mikrofoner jag använt samt hur jag placerat dem.


Vad har ni för preferenser när det kommer till mikrofoner och placering?

Edited by martinwiden
Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
  • Senaste foruminläggen

  • Similar Content

    • By Fairfax
      Hej,
      Jag håller på att bygga studio/kontrollrum och det är nu dags att akustikbehandla min semi-flytande konstruktion. (kan posta bilder från bygget om det skulle vara av intresse)

      Jag har läst så mycket forum att jag helt ärligt har snurrat till det i mitt huvud... Önskar hjälp från er!

      Ändamål 
      Jag skriver och producerar popmusik och sitter i dagsläget med ett par Genelec 8040b.
      Jag vill ha en studio med schysst akustik, ett rum där jag inte behöver vara orolig över att mixarna ballar ur.

      Mått
      Rum: ca 17 m²
      Bredd: 320 cm
      Längd: 537 cm
      Höjd: 260 cm (troligtvis 250cm med mitt innertak) 
       





      Min idé: 
      Jag hade tänkt att göra en spaltpanel med isolering bakom som framvägg. ca: 50 cm ifrån befintlig vägg med 30° vinklade hörn.
      På sidoväggarna hade jag tänkt stapla 120 cm isolering mellan träreglar från golv till tak och spänna tyg över.
      På bakväggen hade jag tänkt bygga basfällor med 45° vinkel, klä dom med spaltpanel som frontväggen. Samt göra en 1x2 meter skyline-diffusor centrerad. 
      Taket kommer vara ett nedfällt innertak där vinklarna kommer vara som bild nummer två. ↓

      Framvägg:


      Bakvägg:

      Frågor: 
      Är detta en bra idé? (Eller är det en bättre idé att låta bli att klä sidoväggarna och sedan punktplacera saker istället?)
      Kommer jag döda mitt rum?
      Vill jag döda mitt rum?
      Har någon en bättre idé?

      Alla tips är välkomna, 
      Tack!
    • By Ali_81
      Hej,
      Jag vill skaffa Cubase pro 11. Går det att köpa det begagnat? Är nybörjare och tycker att det är lite dyrt att skaffa.
      Sedan undrar jag hur man kan lära sig programmet? Finns det kurser/ videos?
       
      Mvh
    • By Olle Niklasson
      Spretigt är ett adjektiv som de allra flesta band gör sitt bästa för att undvika när man diskuterar deras debutalbum (Spotify / Apple Music). Inte Little Dragon.
      Det här är en intervju från 2007.

      Little Dragon. Foto: Joachim Johansson. Bildredigering: Peter Holmgren.
      Yukimi Nagano: 
      – Jag tycker plattan känns lite förvirrad, nästan schizofren, fast på ett charmigt sätt. Ena sekunden en stil, den andra en annan.
      Håkan Wirenstrand: 
      – Man söker ju hela tiden nya vägar så det är väl ofrånkomligt att det blir skillnad mellan det första och det sista man har gjort. Och plattan är ett resultat av tre års arbete.
      Yukimi Nagano, Håkan Wirenstrand, Erik Bodin och Fredrik Wallin har känt varandra i tio år och spelat ihop i sex, men man har också varit in och ut ur många andra konstellationer.
      Yukimis samarbete med Koop är välkänt. Erik Bodin spelade länge trummor med Peps Persson och när intervjun görs är Erik och Yukimi ute med Jose González på hans världsturné. 
      Det är också ett demokratiskt band. Inte bara musikaliskt. Yukimi och Erik pratar mest men väntar ofta in den lilla hängande tystnad som säger att det är fritt fram för vem som helst att ta initiativet. Håkan Wirenstrand börjar gärna mitt i en mening och efter en lite tveksam start lämnar han sedan många gånger meningen oavslutad. Att Fredrik Wallin ger sig in i meningsutbytet är sällsynt.
      Little Dragon håller till i ett hus i centrala Göteborg som länge haft ett rivningshot hängande över sig. Man delar en lägenhet med Junip, José Gonzalez band, där Little Dragon har två rum och en hall, Junip har två rum och så delar man på köket. Det ena rummet är inspelningsrum, hallen är Yukimis sångbås och rum nummer två år kontrollrum.
      YN: 
      – Ett tag bodde vi här, det är det ingen som gör nu, men så fort jag inte är ute och spelar är jag här. Vi har lätt för att göra musik här.
      På den tiden de bodde i huset hade Håkan, Erik och Fredrik varsin liten studio i sina respektive rum. Ett rum var replokal. Sedan byggde man kontrollrum och flyttade in sina tre hemstudior i kontrollrummet som fortfarande fungerar som tre separata enheter men med gemensam lyssning.
      EB: 
      – Det var under en period när Yukimi bodde i USA så det var jag, Fredrik och Håkan som designade det för oss tre men man kan nog säga att det var då Little Dragon uppstod som band.
      Little Dragons musik tillverkas på ett lite annorlunda sätt än de flesta andras. För det första så improviserar man fram i princip allt. Det innebär att man spelar sig fram genom låtarna snarare än programmerar upp dem.
      Man jobbar också mycket med hela tagningar vilket gör att låtarna får mer karaktären av långa, flytande parallella linjer, inte det vanliga fyra plus fyra plus fyra plus fyra…
      HW: 
      – Det är väl det vi har gemensamt, att vi inte gör, utan vi spelar oss fram till saker istället.
      EB: 
      – Men det är väl det naturligaste sättet att göra musik på. Jag tror också på att örat mår bra av variation så att det inte är exakt samma ljud som upprepas utan att det istället är någon som försöker upprepa samma ljud och eftersom det inte går blir det små förändringar hela tiden.
      YN: 
      – Det blir mer personligt när händerna har gjort det. 
      Låtarna skrivs heller inte för att sedan spelas in, utan man spelar in hela tiden.
      YN: 
      – Alla idéer som dyker upp spelar vi in direkt, både bra och dåliga, och det gör att det lekfulla blir en del av processen och en del av produktionen.
      Det som spelas in hamnar sedan på en av de tre datorerna i kontrollrummet där Erik, Håkan och Fredrik har varsin pc med varsitt ljudkort och där fullföljs också hela produktionen inklusive mixen.
      EB: 
      – Man kan väl säga att den som äger datorn är producent för just den låten.
      Annars är produktion lite av ett svarta-lådan-ord för Little Dragon. Håkan säger först att man inte kan så mycket om produktion och Yukimi fyller i:
      YN: 
      – Vi är nog ganska isolerade här så vi har ingen aning om hur andra jobbar.
      HW: 
      – Ska vi lägga till något i andra versen? Många gånger lägger vi nog inte till nåt och det kan ju vara vårt produktionstricks. 
      Det finns en hel del reggae i Little Dragons musik. Dels rena dub-element men också en sorts strukturdisciplin som är typisk för reggae.
      YN: 
      – Jag kan vara rastlös med örat och vill nog ha mer saker än ni andra.
      EB: 
      – Man vill nog lägga till saker men ofta kan det vara så glest så att det nästan inte hörs. Eftersom det är spelade instrument i hela tagningar så utvecklas också spelet och då tror jag att det mer är musiken som manar fram en viss figur eller spelsätt mer än en medveten tanke.
      HW: 
      – Hade det varit programmerat hade man säkert tänkt ”nu står det still, nu måste vi göra nåt” men i och med att det är spelat tillför man en organisk nivå.
      Musiken får en abstrakt kvalitet 
      Konstanten i Little Dragons musik är Yukimi Naganos röst. Hennes melodier flyter ofta ut i oväntade riktningar och kan stanna på ett ord mitt i en fras där konventionen vill att meningen ska fortsätta hela vägen ut till vänstermarginalen. Ihop med instrumentalgrunder som många gånger föreslår istället för definierar får musiken en abstrakt kvalitet. Samma sak gäller texterna.
      YN: 
      – Jag ändrar väldigt lite. Melodi och text brukar inte ta mer än ett par timmar. Håller det finns det ingen anledning att ändra eller så är låten inte bra och då slänger man allt. Det har nog hänt att det funnits någon textidé från början men de allra flesta låtarna börjar i ett sound som inspirerar mig och texterna kommer på plats ur improvisation. Jag säger inte att soundet av ordet är viktigare än betydelsen av ordet, för betydelsen är viktigare, men vissa melodier kan vara så starka att orden får en betydelse av bara det. För det mesta har jag en dragning åt det som är mer poetiskt än realistiskt och då finns det fler möjligheter, fler ord, fler uttryck.
      Test, Little Dragons första singel, fick sång direkt på trumbeatet och sedan fick resten av instrumenten anpassa sig till det.
      YN: 
      – Trumbeatet var så svängigt att sången blev svängig.
      EB: 
      – Det bygger på trummorna. Jag satt och spelade på ett komp och så kom ni in och sa ”Whaaa”. Egentligen är det ett jazzkomp med back beat men det blev otydligt om det var triolkänsla eller inte så vi la på ett åttondelsdelay i överhänget så man hör både triolkänslan och det raka samtidigt.
      YN: 
      – Och så satt Erik och jag i vår bubbla i några timmar utan att prata med någon och testade basar och basljud tills vi hittade den…
      ”Man kan väl säga att det är ärligt att visa upp fler sidor av sig själv, inte bara de bästa”. Yukimi Nagano om att skivbolaget Peacefrog valde att ge ut demoversionerna av Little Dragons låtar. Foto: Joachim Johansson.
       
      EB: 
      – Det är det bästa basljudet som finns. Marimbaljudet på (Roland) JX8P-synten. Hela basgången är spelad i en enda tagning. Jag kunde bara inte sluta spela.
      Samma marimbaljud är också använt till After the Rain och Recommendation men annars kan basarna variera mellan kontrabas, elbas, triggad elbas och andra syntbasar. 
      Engelska skivbolaget Peacefrog har gett ut Little Dragons debut. De ligger också bakom beslutet att plattan egentligen består av demoversioner.
      YN: 
      – Peacefrog blev sjukligt intresserade och när vi väl hade gjort klart med dem gjorde vi en massa nya låtar som vi skickade men då hade de bestämt sig för att det var våra första tolv låtar som de ville ge ut. Vi tyckte då att vi som band kanske skulle bestämma det men då sa de att ”vi ger ut materialet så det borde väl vi bestämma”. Då fick vi ta ställning till om vi skulle kriga, säga upp bekantskapen eller acceptera faktum.
      Yukimi, Erik, Håkan och Fredrik bestämde sig för att stanna kvar och låta bolaget ge ut de första tolv låtarna. Problem nummer två var att de första tolv låtarna i praktiken var demoversioner, men Peacefrog gillade den råa känslan i materialet.
      YN: 
      – Vi försökte då smygändra men de upptäckte det. ”Vi märker att du har dubbat sången här” kunde vi få tillbaka. 
      Så det blev som Peacefrog ville. Inte en ton ändrades. Däremot är den japanska utgåvan av albumet som ligger på Village Again annorlunda. No Love är utbytt mot Fortune, hälften av låtarna är ommixade och den avslutande balladen Scribbled Paper är i en version med syntbas istället för kontra och den har också andra trummor.
      YN: 
      – Vi gillar vår skiva jättemycket och ska man se det här med demoversionerna från ett håll kan man väl säga att det är ärligt att visa upp fler sidor av sig själv, inte bara de bästa. 
      Och jo, nästa Little Dragon-platta kommer också att komma ut på Peacefrog.
      Nästa platta är för övrigt redan klar. Faktum är att den var det redan när den första kom ut, och alla i bandet kallar Little Dragon för den förra plattan en månad efter release, vilket känns förvirrande.
      YN: 
      – 14 låtar och den här gången tänker vi inte skicka demoversionerna till Peacefrog. Den här gången får de det vi känner att vi är färdiga med.
      Det nya materialet låter egentligen inte så annorlunda enligt Yukimi, mer att man hittat ett mer samlat uttryck.
      YN: 
      – Jag tror att vi hittade oss själva på Test, Recommendation och After The Rain. Där hittade vi balansen mellan vad som är förvirrat och vad som är definierat.
      Little Dragon är inget stort band någonstans men man har en publik i många länder. I höst har man spelat i Sverige, Tyskland, Portugal och Ryssland och i slutet av januari ska man göra en sammanhängande Europaturné på tre veckor.
      YN: 
      – Men det händer saker hela tiden och på nya ställen. Inte bara Japan, där plattan släpptes först, den ligger också högt på listor i Hong Kong, och KCRW, som är en LA-baserad radiostation, har spelat plattan jättemycket, och där har vi inte ens ett skivbolag.

      Little Dragons tre gemensamma favoriter
      Electrosoul, nu jazz, lounge… Little Dragons musik har fått många etiketter påklistrade och det kanske inte är så konstigt eftersom alla i bandet har en rätt brokig bakgrund, men vad gillar de själva att lyssna på? Vi bad dem sätta ihop en lista på tre gemensamma favoritplattor.
      Det blev helt tyst runt bordet.
      Okej, en platta då.
      YN:
      – Jag tror att alla gillar Sign ’O The Times. Fast Håkan nog är den ende som inte vet om han har hört den.
      HW:
      – Det har jag ju förmodligen.
      EB:
      – Jo, det har du. Och alla gillar väl Weather Report.
      YN:
      – Jag gillar inte Weather Report.
      FW:
      – Den där Alice Coltrane-plattan…
      YN:
      – Den är inte bra.
      EB:
      – Aswad?
      FW:
      – The Congos.
      YN:
      – Jag gillar Kate Bush.
      Okej, men om vi säger så här istället då: vilken var er senaste musikupptäckt?
      YN:
      – Cocteau Twins. Jag tycker hon sjunger så bra.
      FW:
      – Arthur Russel.
      EB:
      – Lyssnar jag på musik nu så lyssnar jag bara på Culture, reggaebandet.
      Och så vidare.

      Så spelades låtarna in
      Mixarna på Little Dragons platta gjordes på olika datorer och beroende på i vilken dator projektet påbörjades. I Håkan Wirenstrands Cubase SX gjordes både den enklaste, Stormy Weather: ett syntspår, ett sångspår och en sångdub, och Scribbled Paper, som gått igenom flera versioner och mixar. Europa har en version av låten, Japan en annan.
      Yukimis röst går via kombinationen Röde NTK och Focusrite Octopre ner på disk. Scribbled Paper har två sångkanaler, en lead och en unison dub rakt igenom. Lead-kanalen är skuren flackt från 500 hertz och nedåt i kanalen och har fått en skvätt Cubase Reverb A. Dubbkanalen är helt torr. Sedan har Håkan grupperat sångspåren och gruppen har fått ytterligare Reverb A, fast lite mindre än i kanalen, och sedan ett Mod Delay i stereo som är automatiserat så att det är tyst i verserna och öppet i refrängerna.
      HW:
      – Röde-micken passar Yukimis röst väldigt bra. Jag har haft andra sångerskor här som inte alls har låtit lika bra.
      Trummorna har komprimerats med VST Dynamics-pluggen. Kicken är skuren i toppen och virveln både i topp och botten. Överhäng och hihat, inspelat med AKG C416 respektive Shure SM57, har sedan gått in i en grupp tillsammans med Pro One-basen där paketet komprimerats med en Blue Compressor och fått en släng Quadrafuzz.
      HW:
      – Att låta dem gå genom samma effekter är ett bra sätt att få ihop trummorna och basen.
      Basen är en Sequential Pro One med ena oscillatorn pitchmodulerad för en temposynkad långsam snedstämning. Basen är dippad vid 900 hertz och sedan har den fått en rätt stor dos av ett kort Reverb A.
      Masterbussen är sedan helt ren, inga effekter alls.
      HW:
      – Slutkomprimering sparar jag till mastringen. Bättre att göra det sista lyftet med deras grejer, som är mycket bättre än våra.

      ”Yamaha VL-7 är vårt hemliga vapen”
      ”Tusenkronorssyntar”, säger Håkan Wirestrand. Han menar knappast den Nord Lead som varit hans huvudinstrument med Little Dragon utan resten av arsenalen: Korg Poly 61, Ensoniq SQ1, Roland JX8P, Roland D-50, Yamaha VL-7 och Yamaha CP30. Men alla används och har sin plats i produktionen.

      Två tusenkronorssyntar, Roland D-50 och Ensoniq SQ-1, och Erik Bodins ST Audio-ljudkort. Foto: Joachim Johansson.
       
      HW:
      – D-50:n kan man ha till klockljud och vectorljud och SQ1:an är bra till fula och skräniga ljud. JX8P är en bra bassynt fast man måste stänga av det inbyggda choruset som ger den täppt näsa. Yamaha VL-7 är nog vårt hemliga vapen. Basen i After The Rain till exempel är elbas plus tubaljudet från VL7:an.
      Det är också syntarna som sätter dit färgaccenterna och starkt bidrar till att fylla låttransporterna med höjda ögonbryn här och där. I en ballad som Scribbled Paper finns det så oändligt mycket strösocker och banaliteter inom räckhåll men tre melodifill hjälper till att hålla låten på rätt sida om staketet och örat nyfiket.
      Den första kommer mellan vers ett och två och är ett Nord Lead-fill som kommer från en annan låt, i rätt tonart men i fel tempo, och ljudet är både spattigt och spretigt.
      HW:
      – Det är en bit melodi från ett första misslyckat försök att göra det som sedan blev Scribbled Paper. Stepfiltret som gör att ljudet successivt ändras i frasen hjälper till att göra det extra intressant. Det är mycket vilja i det här ljudet. Jag ser det som en gullig kattunge som sätter klorna i en.
      Nästa grej kommer under andra delen av refrängen, en hysterisk 32-delarshistoria som kunde ha varit ett realtidsfusionlick på speed men som är Poly 61:ans sequencer. 
      HW:
      – Det tog en stund att programmera arpeggiatorn men effekten blir att refrängen och syntfrasen slutar samtidigt i en stor suck.
      Håkans omdöme om Korg Poly 61 är annars att det är en synt med ”extremt mycket Kalle Anka-karaktär” men att den kan tas tillvara om man bara använder den på rätt sätt.
      Efter refrängsucken kommer en motstämma till sångmelodin på en Nord Lead som staplar fram på kryckor mellan fjärdedelarna och bäddar för en svalt jazzig pianopassage som trots sin normalitet blir överraskande jämfört med det föregående.
      Det här är exempel plockade från en låt men det finns många fler exempel på plattan där ett ljud används till en kort fras i en låt en gång och sedan aldrig mer kommer tillbaka.
      HW:
      – Jag ser det som att man orkestrerar med de olika syntljuden. Det är precis som i en symfoniorkester där varje instrument har sina unika karaktärer. Oboen spelar aldrig det flöjten spelar som aldrig spelar det fagotten spelar och så vidare.
      Håkan spelar in syntarna som ljudspår i arret. Dels för att ljudet då får sin speciella plats på ett annat sätt, men också rent praktiskt för att det annars är lätt att glömma vilka ljud som använts.

      Läs mer på Little Dragons officiella webbplats >
      Artikeln är tidigare publicerad 12 december 2007.
    • By HoboRec
      Mjukvarumarknaden för elgitarrinspelning är stor, och helt ärligt väldigt bra. Men om du vill spela in med den där speciella rörtoppen du har hemma, eller i replokalen utan att störa omgivningen, hur gör du då? (In English at the bottom of the page).
      Det finns ju faktiskt ingen plugin som låter exakt som din favorit-förstärkare. Att spela in en 100w rörförstärkare hemma i lägenheten är inget alternativ för de flesta. Även om du bor i villa, så är det troligtvis inte den mest populära eftermiddagssysslan bland övriga familjemedlemmar. I veckans video experimenterar jag lite med hur du kan spela in den där förstärkaren utan att störa någon – den som du inte lyckats få till ljudet ifrån trots utbudet av plugins och ändlösa listor med Kemperprofiler. Utan att behöva använda högtalare eller mikrofoner. Dina grannar kommer nog också gilla detta.

      ENGLISH
      Record your guitar amp without disturbing your neighbours
      The software market for electric guitar sound is huge, and honestly quite good. But what about that special tube amp you have at home or at your rehearsal space?
      There’s no plugin that sounds exactly like that. To record a 100w tube amp in your apartment might not be a very good alternative for most. Even if you live in a house it’s likely not the most popular afternoon activity among your family members. In this weeks video I’m experimenting with how you can record that amp. The one that you can’t seem to replicate with plugins and endless lists of Kemper profiles. This without having to use speaker cabs or microphones. Your neighbours will probably like this too.
      Ulf Blomberg
      Producer & Audio engineer
      +46709184758 | www.hoborec.com
      Läs mer: HoboRecs samtliga blogginlägg >
    • By HoboRec
      Veckans video är en enkel DIY-video. Jag bygger en billig reamp låda med inspiration från en gammal tidningsartikel från 2012. (In English at the bottom of the page).
      Om du liksom många andra har spelat in gitarr direkt till datorn, och försökt spela upp det genom en förstärkare i efterhand, så har du säkert upptäckt att det inte alltid är helt problemfritt. En gitarr förstärkare förväntar sig en hög-ohmig instrumentsignal medan signalen du skickar ut från ditt ljudkort är en låg-ohming linjesignal. Dessutom uppstår det i princip alltid problem med jordloopar och oljud i signalen. Det du behöver då är en låda specifikt för ändamålet, men de är ofta relativt dyra.
      Om du vill börja prova på och bli inspirerad av reamp-världen så rekommenderar jag att börja med detta lilla projekt. Förutsatt att du kan löda någorlunda bra.

      ENGLISH
      Build your own reamp box
      This weeks video is a simple DIY video. I build a reamp box with inspiration from an old guitar magazine from 2012.
      If you like many others have recorded guitar direct to your computer, and then tried to play that signal through an amp, you might have experienced that it’s not that simple. A guitar amp expects a high ohm instrument signal while the signal you send from your audio interface is a low ohm line signal. There will also be problems with ground loops and noise in your signal. This is where you need a tool made for this purpose, but they can be pretty expensive.
      If you want to try out reamping and be inspired by that whole world I recommend that you try this little project. You just need basic soldering skills.
      Ulf Blomberg
      Producer & Audio engineer
      +46709184758 | www.hoborec.com
      Läs mer: HoboRecs samtliga blogginlägg >
  • Veckans populäraste ämnen

  • Senaste låtarna

  • Utvalda pressmeddelanden

  • Who's Online (See full list)

×
×
  • Create New...