Jump to content
Annons

Varför började ni greja med musik i studio - berätta er historia?!


Jizzen

Recommended Posts

Hur kommer det sig att ni en gång började lira musik och framför allt valde att greja med inspelning och mixning i studio? Hur upptäckte ni intresset? Har det alltid funnits med er eller upptäckte ni det sent i livet? Hur har er musikstudio förändrats genom åren?

För några dagar sedan reflekterade jag nämligen över min egen ingång till det här med musikskapandet och insåg att intresset har funnits med mig längre än sedan dagen då jag skaffade min första licens till Cubase och började göra inspelningar. Det var 1995 det. När jag tittar tillbaka väcktes nog musikskaparintresset faktiskt redan i början av 1980-talet eller så..alltså när jag var runt 7-8 år. Jag har ett särskilt (och starkt) minne av att familjen var och hälsade på släktingar i Hjo och att jag där smög ner i deras gillestuga där de hade någon liten plastig keyboard med inbyggda ljud uppställd. Minns det nästan som igår när jag stod vid den och skapade min första egna trudelutt som handlade om familjens hund (en Westie). Det var en enformig låt där texten löd: "Jag har en liten hund, han heter Ti-icko, han är såå fi-iin". Typ så... ?  

När jag var runt 12 år började jag ta regelbundna lektioner i elorgelspelande. Fick en egen elorgel som innehöll diverse ljud och rytmer av mina föräldrar. Jag var dock inte så flitig på att öva, så vid flera lektionstillfällen kunde jag "läxorna" si så där får man väl säga. Vet inte hur länge jag gick och tog lektioner..ett par terminer tror jag. Tyckte det var rätt trista låtar man fick öva på, men lärarinnan såg väldigt bra ut i alla fall...så det var ju en trevlig anledning till att gå dit! 😆

På högstadiet..i åttonde klass...året 1988...då kom jag för första gången i kontakt med Cubase under en musiklektion. Min musiklärare då hette Roland Gottlow; tror efter en snabb googling att detta faktiskt är den Roland Gottlow jag syftar på http://www.gottlow.com/wp/biografi/

Intressant att läsa att han medverkat i grupper som Björn Afzelius, Kvinnaböske Band och Raj Montana Band (Dan Hylander och Py Bäckman) bland andra!

Under den musiklektionen hade Roland Gottlow ställt upp en dator med någon tidig version av Cubase och sedan vill jag minnas att där också fanns en rullbandspelare så att vi kunde spela in sång. Uppgiften var att klassen skulle skriva en låt. Minns i och för sig inte att jag bidrog med något speciellt till den låten, men att den handlade om regndroppar kommer jag i alla fall ihåg. Jag minns också att jag blev väldigt fascinerad över det här med att man kunde spela in egen musik och det var också under den lektionen som min nyfikenhet på själva grejandet i studio väcktes. Då var jag alltså 13-14 år gammal...eller ung.

Det var dock först när jag var 21 år (1995) och hade flyttat från Skåne upp till en lägenhet i Umeå för att studera där som jag införskaffade mig mina första studioprylar - en svindyr Mac Performa 5200, Cubase Score 2.0 och någon slags Yamaha PSR--keyboard. MAC-datorn räknar jag än så länge nog som mitt sämsta köp alla kategorier till dags datum. Betalade 32 000 kr för den med lite extra utrustning som t.ex. TV-kort. Det där TV-kortet användes aldrig och datorn i sig användes i princip bara till att skapa lite midi-musik och spela något spel som jag aldrig riktigt begrep vad det gick ut på ("Myst" hette det nog ja). Efter bara ett par år började den integrerade skärmen att flimra..efter det har jag hållit mig till PC.

1996 blev det flytt till Ljungskile på västkusten och där bodde jag i två års tid. I närmaste staden Uddevalla bytte jag in min Yamaha PSR-keyboard mot ett synthrack - en Roland JV-2080. Den hade jag väl fram till år 2000 när jag plötsligt fick för mig att sälja den och istället skaffa mig ett digitalpiano - ett Roland FP-4. Min tanke var nog att gå in för att försöka lära mig spela piano på riktigt..och sedan hade ju min MAC Performa 5200 i princip lagt av så jag hade ingen möjlighet att greja i något Cubase ändå. Digitalpianot blev dock inte en långvarig historia utan såldes 2001. Bara något år senare skaffades en ny dator..givetvis byggd med lämpligt moderkort för att kunna användas i en ny liten hemmastudio så småningom. Ett Audiophile 24/96 PCI-ljudkort införskaffades snart liksom Cubase SE, Sampletank + Sonic Synth, LM4, Virtual Guitarist och ett mindre 61-tangenters midi keyboard.

Under oktober 2014 byggde jag ihop en ganska kraftfull PC och några av de gamla sakerna följde med över till den nya datorn; typ ljudkortet, Sampletank och Sonic Synth. Nu är Audiophile 24/96 utbytt mot ett Audient i4, men Sampletank och Sonic Synth använder jag fortfarande. En del plugins har tillkommit, liksom ett 88-tangenters midi keyboard, ett stagepiano jag hittade begagnat i en butik för en hel del år sedan nu, nya monitorer, en kondensatormick, diverse hörlurar och lite annat. Och vet ni vad? Det är idag roligare än någonsin att skapa musik och greja i studiomiljö...! 👍🙂

 

Redigerat av Jizzen
  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Annons

Oj det var ett långt inlägg men intressant att läsa 🙂 ?

skriver kortare: 

Började med elgitarr och i band som 14-åring. När jag var 17 köpte jag en tascam 4-kanalare och använde den mycket tills det blev en digitalporta så småningom. Kommer inte ihåg exakt år som jag började använda DAW och dator men det här är en av de första låtarna som blev klar  2008 och även är ett samarbete med aROCKER som la trummor. Sen dess har det blivit många studiofestivaler och låtar i olika genres. Mest rock! 🙂 

kul tråd

 

 

 

  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Har nog alltid haft intresse för musik.  Styvfarsan lirade gitarr son jag ville lära mig,men var för ivrig och otålig som 7åring. Farsan lirade trummor i band.  Började" försöka" lära mig runt 12-13 år. Gick så där och ladet på hyllan i några år.  Tog upp det igen vid 15 år, men det gick segt vill ha lova och tråkigt att lira pop när man vill lira Rock ! Men tog fart och blev bättre när man skaffa elgura och förstod tabulatur^^

Har spelat i några band men kör nu solo. Har lärt mig lite bas/lite piano/dragspel å annat skit under åren. Tror jag har lite gehör och känsla för instrument ändå. 

Använder mig än Cubase idag men har provat Studio One oxå.  Gör sig bra helt enkelt men vet inte varför jag bytte.  Funderar på att gå tillbaka då jag e lite trött på Cubase.

Det var det hela i sitt korta ???

  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

 

Varför jag började har lite olika svar beroende på vilken omgång jag började med. Har börjat och slutat en massa gånger nu. Men första gången jag började så var det faktiskt mest för att jag började läsa tidningar som Fuzz och Musikermagasinet. När sedan tidningen Studio släpptes så insåg jag hur lätt och billigt man kunde spela in sina egna låtar hemma. Då jag pga av sjukdom har svårt att spela i ett band men ville spela metal så kände jag att en studio skulle kunna ersätta musiker att spela med, vilket ju både stämde och inte var helt fel samtidigt. Gick ju att programmera instrument men jag hade aldrig tålamod att sitta och pilla till det lät helt rätt. Bestämde mig då för att lära mig spela de instrument jag ansågs behövas. Så förutom gitarr så började jag fuska med både elbas och trummor. Men då jag bara spelade mot mig själv så blev det ändå samma gamla rytmer och ackord. 

Men skälet till att jag börjar nu igen är att jag tröttnat på att några vänner och bekanta inte har någonstans att spela in på. Just nu så har jag möjlighet att komplettera min studio så att de flesta jag känner skulle kunna spela in här utan att behöva fixa det ena eller det andra. Det jag inte har just nu är ett bra liverum där jag kan spela in allt i en akustiskt kontrollerad miljö. Det är mycket för att få hjälp med byggnadstekniska och akustiska lösningar som jag åter igen går med i detta grymma forum. Men jag kommer även behöva mycket hjälp med inspelning och stämning av trummor osv med. Dessutom så har det ju hänt så mycket sedan början på 2000 talet då jag egentligen var som mest aktiv. 

  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Har haft intresse för att göra egen musik väldigt länge, men det har inte blivit av förrän nyligen att jag faktiskt försökt mig på att göra det.

Första gången jag kom i kontakt med att skapa egen musik var trackers på Amigan på 90-talet, men kom aldrig så långt att jag egentligen gjorde något eget. Ändrade mest i andras låtar för att försöka förstå hur det fungerade.

Sedan skaffade jag Reason (3.0 tror jag) kring 2004, och gav upphov till några monstruösa skapelser som förhoppningsvis sedan länge gått förlorade. Gav ganska fort upp, p.g.a. bristande motivation och kunskap, samt att livet hände (studier, flytt, sambo, jobb...).

Det var inte förrän i början av förra året jag började intressera mig för att göra musik igen. Skaffade Studio One 4 och har försökt kolla tutorials och läst på för att det ska bli lite mer seriöst den här gången. Har även hittat en genre jag trivs med att skapa i (Retrowave), så det inte blir lika spretigt som när jag försökte göra trance, EBM, synthpop, house och industrial på samma gång...
Anledningen att jag började igen är väl mest att jag vill ha någon slags hobby att pyssla med, och inte bara sjunka ner i TV-soffan och slösa bort hela kvällen när man kommer hem efter jobbet. Finns inga tankar på att tjäna pengar på det eller så.

När det gäller instrument spelade jag durspel när jag var barn, sedan tog jag trumlektioner under en tid. Dock fick jag lägga ner det när jag flyttade, eftersom det inte funkar så bra att lira på trumset i en hyreslägenhet. Fördelen med elektronisk musik är ju att man kan sitta med hörlurar på kvällarna så det funkar oavsett hur man bor.

Redigerat av Advan
  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

22 år gammal. Har lärt mig musikproduktion i lite över ett år. Jag fick en keyboard av mina föräldrar då jag var runt 6 år gammal. Några år efter det så köpte jag en elgitarr. Konstigt nog så lyssnade jag på mycket mer 80-tals hårdrock osv som liten än vad jag gör nu. 😛 Jag började för några år sedan lyssna mer och mer på house-musik, country och lite allt möjligt. Köpte mig en aukustisk gitarr osv! Någonstans där så kom tanken på att börja med musikproduktion upp, då det finns så mycket som jag inte kan ådstakomma med bara en gitarr! 

 

Jag har alltid vetat att jag vill hålla på med musik på något sätt. Och jag har alltid varit väldigt driven, lite för mycket. Därav köpte jag en riktig kopia av fl studio, en synth, mic, midi keyboard & ett par högtalare först, Inga piratkopior här inte. Jag var väldigt seriös från första början, fast jag släppte lite skräp då.. Och jag är det än.. Jag har inte släppt musik på många månader, för jag är verkligen perfektionist. Jag vet vad jag vill höra, men jag har inte varit tillräckligt duktig för att återskapa det än, och jag vill att allting ska låta skitbra. Jag nöjer mig inte med att släppa något skräp. Det kommer musik om ett tag 🙂   Och det kommer att vara musik som jag är väldigt nöjd med. 

 

Denna tråden fick upp ett minne som jag hade förträngt.. Jag var väl c.a 7-8 år gammal och jag hade skrivit en fånig låttext, och jag ville höra vad min pappa tyckte.. Den gick "I love your heart, you love my heart, i love your dreams, youre dreaming of me"....... Jag får en cringe-attack så fort jag tänker på det.

Detta får mig att tänka på, har ni andra några pinsamma erfarenheter från tiden då ni kanske.. inte var så bra? 😄  (Kanske behöver en egen tråd?)

Redigerat av arkade
  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

På gymnasiet var vi några som träffades på fritiden och lekte rockband. Jag hade precis skaffat en elgitarr. Det blev vad jag minns inte ngn musik av detta. En av grabbarna lär ha haft en karriär i bla Japan med ett band som hette Happy Dead Men om jag hört rätt.

På högskolan bildade jag och en kompis en duo då det skulle hållas en mindre pubfestival på vår sektions (Elektro) pub. Vi kunde spela en låt hjälpligt med gitarr, bas och trummaskin (ZZtop, Sharp dressed man). Vi fick bakläxa då dom trodde vi var ett riktigt band - dom hade varit tvungna att säga nej till andra band - så vi gick hem och skrev två låtar baserade på andra låtar men med egen text. Jag var rätt dålig på det där med moll och dur så det blev inte identiskt rätt. Sedan plockade vi in en cover på G’n’R (I used to love her) för att fylla ut våra 30 minuter på scen. Det blev succé och vi spelade närmare 20 gånger till, med fler bandmedlemmar, på fester under de följande åren med egna texter och ett hopkok av andras riff och melodier, typ: Bruce Springsteens ”Glory Days”, The Arrows ”I Love Rock’n’Roll”, Gyllene Tiders ”Flickorna på TV2” fast med egna texter. Det finns en webbsida med detta: www.rockstars.se

Flera år följde med jobb, familj mm, och jag satt hemma med gitarren utan att det blev så mycket mer. Spelade lite covers typ. Jag insåg att jag var för dålig för att ens spela covers i ett band med nykter publik, och jag kanske inte skulle ha tid att repa. Så alternativet var att jag var tvungen att typ skriva egna låtar. Detta har jag nu gjort under flera år utan ngn större uppmärksamhet. Jag har min youtubekanal i signaturen nedan med hela 14 prenumeranter. Det är mest åt vispopshållet där jag försöker göra spännande melodier och texter som kittlar hjärncellerna lite grand. 

 

  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Kul tråd!

Köpte en blå akustisk nylonsträngad gitarr av en äldre skolkompis i högstadiet för femtio spänn (på 70-talet). Han hade målat den blå själv. Fick för mig att ta ett par hörlurar med volymkontroll på ena luren och koppla den på en ingång i stereon, istället för utgång, sätta den runt resonanslådan på gitarren, och vips - så fungerade  lurarna som en mikrofon som plockade upp ljudet:-). Så startade mitt teknikintresse och ett livslångt musicerande. Hade även en Tandberg rullbandspelare som var kul att spela in på.

En annan milstolpe var när jag köpte en liten Casio-keyboard med inbyggda trumkomp under en semester på Kanarieholmarna. Då föddes mitt syntintresse (har ägt allt från den första Roland D-50:n 1988 nångång till mina nuvarande syntar: Roland JP-8000 och Moog Subphatty).

Började med gitarr (Aria Pro II), men gick över på bas (som är huvudinstrument) och tagit pianolektioner i två år. Har alltid varit fascinerad av inspelningsteknik och hållit på med det vid sidan av spelandet/komponerandet.

Har spelat bas i många olika typer av band: symfonisk rock (med eget material), rockcovers, bluescovers, Camel-tributeband,  disco-coverband. Just nu är det ett Steely Dan-coverband, ett filmmusik-coverband och ett annat coverband.

Har jobbat som scentekniker/ljustekniker/livemixare, när vår musikförening GARF (garf.eu) arrangerar konserter i Göteborg, och det har jag mitt teknikintresse att tacka för att jag lyckats med.

Fördelen med att vara mångsidig är att man nästan aldrig hinner tröttna på musiken.

Det som känns som nästa utmaning är att lära sig mixa sina låtar ordentligt i hemstudion, vilket är helt annorlunda än att mixa live, tycker jag.

 

Redigerat av Sleap
Link to comment
Dela på andra sajter

Mitt musikintresse vaknade när Beatles, Rolling Stones m. fl. dök upp och jag var 15 år (väldigt länge sen). Jag och kompisarna på gatan hemma köpte akustiska gitarrer och Beatlesnoter. Jag hade tagit pianolektioner tidigare så jag kunde lite i alla fall och ena kompisen kunde spela klarinett, den la han däremot på hyllen för nu var det popmusik som gällde. Det lät emellertid lite enformigt när fyra grabbar kompar på akustiska gitarrer så jag skaffade mej en elbas. Dock tröttnade två av grabbarna men vi var två kvar(han med klarinetten). Vi skaffade bandspelare och spelade in sound on sound. Skaffade elgitarr men hade inga trummor, gick ju inte ha i lägenhet. Men vi hade en liten bongotrumma och skramlade med köksvisp och bestick för att efterlikna hihat. I stället för bastrumma hade vi en bastrummepedal som slog mot ett fodratgitarrfodral, lät mycket likt baskagge. Skrev låtar gjorde vi och spelade in med sång och stämmor i bästa Beatlesanda men på en hobbynivå som man helst inte skulle plåga andra med lyssning. Men roligt hade vi. Sen dök trummaskiner och datorer upp och möjligheterna att musicera, fortfarande på hobbynivå, blev ju enorma. Och det är lika kul fortfarande att göra och spela in musik, dock är jag ensam numera, kompisen är sängliggande sen flera år, kan inte spela eller sjunga och servas av hemtjänsten.

Redigerat av 91:an
  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

När jag gick i högstadiet så var det främst jag och en tjej som var väldigt duktig på gitarr som över huvud taget kunde hålla takten på musiklektionerna, så jag var för det mesta designerad basist. Skulle inte påstå att det la grunden för min framtida karriär, men det tände något inom mig. Långt senare, när jag var nånstans runt.....16, tror jag, kanske redan som 15-åring (började skolan som 6-åring), så fick jag låna ett Casio-keyboard av en polare till ena brorsan.10 minuter senare hade jag min första låt, som även kommer bli ledmotivet till en kommande film såhär 27 år senare. När jag var tvungen att lämna tillbaks den så köpte jag min första egna synth, en Roland JUNO-60, som jag började spela in kassetter med, och med tiden fick jag låna en Ensoniq SQ-80 som jag kopplade till en Atari för MIDI. Dock var det JUNO'n och en Yamaha DSR-2000-keyboard - antik föregångare till PSR-serien har jag förstått - som var mina egna verktyg under alldeles för lång tid. Med tiden fick jag tag i en Evolution EVS-1 additiv/modulator-synth, samt en Kawai R-50 trummaskin, och saker kunde starta på allvar. Jag gick igenom flera olika band inom Synth-, Techno-, och Svartrocks-genrerna, mot slutet Industrial och Noise, men hade alltid mitt personliga project, dIGITAL Dreamers - en Electro/Industrial/Afro-Ethno-"grupp" med mig som enda fasta medlem och resten flytande mellan tre och fyra beroende på tidsperiod - som huvudproject.
Jag sög i mig allt jag kunde hitta & komma över som en svamp några år, tills jag fick en plats på en professionell utbildning till musikproducent på Helikopter Art Prod här i Göteborg, och sen tog allt fart som fan, med mastering av artisten Karl Gerhard för en officiell CD-skiva som första giget i egen nybyggd studio och mitt första riktigt professionella ljudkort, Yamaha DSP Factory. Verkligen inte särskilt bra idag, men var the knees of the bees med låg konkurrens på sin tid, och jag hade tre.
Under åren som följde så ökade min maskinpark markant, och jag spelade ganska mycket live.
Dock kände jag att det var något jag verkligen saknade, och när jag lärde känna en regissör via en Star Trek-förening, började bitarna falla på plats. Jag gick över mer och mer till ljudläggning och re-recording mixing (mixa ljud till film, "mixer" inom film är paradoxalt nog något helt annat....), och detta utvecklade sig naturligt till ren sound design/ADR/mixare, vilket ledde till att jag 2005 helt slutade jobba med musik och istället gav mig in helhjärtat i filmen.
Under det nästan ett och ett halvt decennie som följde så jobbade jag mycket både bakom och framför kameran, för att sen hitta min väg till dataspelens underbara värld. Fortfarande som sound designer och mixare.
Dock, nu har jag återupptagit musik-pillandet. Håller det främst som hobby då jag känner att det är inom film och spel som jag verkligen kan erbjuda mest personlig touch, och jag gillar att hålla det till en konstform. Svårare när en massa fickor med pengar envisas med att lägga sig i och komma med "säljbara" notes.
Varje gång jag tagit ett steg vidare så har det blivit ett steg högre i interaktiviteten. Musiker>Producent>Film>Spel. Förutspår baserat på denna trend att nästa steg lär bli göra ljud för VR. Har redan den mesta utrustning som behövs, förutom headset och sensorer. Får vänta dock, Dolby Atmos (biovarianten) har företräde.

  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

22 timmar sedan, Sleap säger:

Har jobbat som scentekniker/ljustekniker/livemixare, när vår musikförening GARF (garf.eu) arrangerar konserter i Göteborg, och det har jag mitt teknikintresse att tacka för att jag lyckats med.

GARF? Nice! Var du aktiv '98 månne? Köpte Yello-plattor av er när ni arrangerade spelningar på Musikens hus så, var med-ljudtekniker. Sinkadus var en av grupperna som spelade minns jag! :-)

Link to comment
Dela på andra sajter

23 minuter sedan, van Caine säger:

GARF? Nice! Var du aktiv '98 månne? Köpte Yello-plattor av er när ni arrangerade spelningar på Musikens hus så, var med-ljudtekniker. Sinkadus var en av grupperna som spelade minns jag! :-)

Kul att det är någon annan här som medverkat på GARF-konsert:-) Jag kom med för sex år sedan, blev sekreterare ett år, men hann samtidigt spela med ordföranden Bo (trummor) och Fredrik (Sinkadus gamla keyboardist) i Moonmadness. Jag har för mig att Linda och gänget i Sinkadus var med och startade Göteborgs Artrockförening en gång i tiden. Jag hade ju naturligtvis varit på Slottskogskonserterna (Slottskogen Goes Progressive) tidigare, men har aldrig varit så involverad som nu.

Redigerat av Sleap
Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...