Jump to content

Privatlektioner i musikproduktion, Logic X, Logic Pro erbjudes


Recommended Posts

Jag är en professionell musikproducent/låtskrivare som erbjuder privatlektioner i musikproduktion, inspelning, mixning och låtskriveri.

Jag lär ut allt ifrån grund till avancerad nivå i Logic Pro/X.

Lektionerna skräddarsys efter din nivå. Jag delar med mig av mina kunskaper om allt ifrån inspelning, val av ljud/samplingar till slutmix. Du får även väldigt användbara tips och tricks som jag samlat på mig under mina verksamma år som musikproducent.

Är du sugen på att börja producera musik eller känner att du vill ta dina låtar till en professionell nivå? Hör av dig så kan jag garantera att du inte blir missnöjd. 🙂

Link to post
Share on other sites
  • 1 month later...
Annons

Bra initiativ!

Har själv då och då efterfrågat individanpassade privatlektioner i just produktion/mix. Kör dock själv i Cubase.

Gissar annars att du skulle kunna få fler intresserade om du droppade lite referenser på vad du har gjort hittills?

Link to post
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
  • Senaste foruminläggen

  • Similar Content

    • By Jon Rinneby
      Ni som följt mina Fredagstips vet att jag ogärna, eller rättare sagt gärna undviker att berätta exakt hur du ska göra för att uppnå ett visst resultat. Jag tror helt enkelt inte på att mixa efter recept och är en fast förespråkare av att varje mix är unik och därför kräver sitt speciella tillvägagångssätt. Med detta sagt tror jag ändå det är bra att stundvis ge lite mer handfasta tips av karaktären ”gör så här” och då ta risken att mindre vana studiorävar eventuellt tolkar dessa som ”den rätta lösningen” eller genvägen till ljudeufori. Så är naturligtvis inte fallet.
      Vidare är det viktigt att förstå att det egentligen inte finns något som heter problemfrekvenser eftersom alla frekvenser kan vara problematiska, eller oproblematiska för den delen, beroende på sammanhanget. Men för enkelhetens skull väljer jag alltså att kalla dem just problemfrekvenser, vilket kan tyckas vara ett illa valt ord.
      Volym och mellanregister
      En equalizer är i grunden inte något annat än en helt vanlig volymkontroll för en vald frekvens. Med detta menar jag att lösningen på dina mixproblem många gånger kan lösas genom en så enkel sak som att höja eller sänka volymen på dina kanaler, innan du börjar krångla med equalizern. Vidare vill jag tipsa om ett knep som kan hjälpa när du ska ratta mellanregistret, speciellt om du arbetar med många kanaler eller har ett rum med bristfällig akustik: Lägg en equalizer sist på masterkanalen och skär bort allt under 200-300 Hz med ett högpassfilter. På så vis försvinner den lägsta basen som annars lätt kan leda dig på villovägar när du rattar just mellanregistret. Skruva på som vanligt och plocka sedan bort equalizern från mastern när du är klar.
      30 Hz

      Du kan visserligen höra (och definitivt känna) frekvenser under 30 Hz, men faktum är att dessa till största del består av lågmält oväsen som inte tillför något. Det är därför en god idé att skära bort detta med ett högpassfilter på samtliga kanaler, till och med på bas och baskagge. Det tillhör också vanligheten att högpassa betydligt högre upp än så på resten av kanalerna, där ett vanligt knep är att högpassa i kontexten. Det vill säga att du inte sololyssnar på kanalen du skalar av botten på. Tjusningen med detta är att du vågar skära bort betydligt mer, eftersom du nu automatiskt lutar dig tillbaka på bottenkanalerna. Resultat blir en mindre grötig mix med tydligare och mer väldefinierad bas. Var dock aktsam med att inte plocka bort allt för mycket, då musiken riskerar att tappa energi i det lägre mellanregistret.
      150 Hz

      Området runt 150 Hz är oerhört viktigt för att musiken ska kännas stabil och kraftfull. Samtidigt är det just här sång, bas och gitarrer (med mera) alltför ofta har fula resonanstoner, vilka äter massvis av energi. Genom att sparsamt sänka 1-2 dB på bråkiga kanaler lättas mixen upp samtidigt som musiken bibehåller sin välbehövliga vigör. Vissa menar att den magiska frekvensen i sammanhanget är 134 Hz, men det vet jag inget om.
      350 Hz

      Gröten eller värmen? Kärt barn har många namn och säkert fler än så. Här omkring har de flesta instrument sina fundamentala frekvenser, vilket gör att det lätt bli rörigt om för mycket händer på en gång. Samtidigt har 350 Hz med omnejd en oerhört stor betydelse för själen i musiken, som annars känns urholkad, distanserad och livlös. Här gäller det att verkligen fundera över vilka instrument som drar nytta av lågmidden och låta dessa få platsen, medan andra kanaler snällt får backa. Precis som ovan räcker det ofta med 1-2 dB sänkning, men det kan så klart behövas mer om inspelningen är bristfällig eller mixen komplex. Här vill jag också passa på att slå ett slag för automatisering och påminna om att alla instrument inte tvunget måste spela samtidigt och låta lika mycket hela tiden.
      3300 Hz
      Smärtfrekvensen, känd från brandvarnare, sirener, barnskrik, dörrklockor och andra (o)ljud vars uppgift är att fånga ditt intresse. Det är här våra öron enligt Fletcher och Munson är som mest känsliga. 3300 Hz är viktigt för att musiken ska uppfattas som tydlig och närvarande, men för mycket av det goda känns snabbt påträngande och örontröttande. Det är ofta gitarrer, klaviatur och i viss mån trummor (överhäng) som bråkar med sången här. Backa försiktigt några decibel på dessa kanaler och mixen kommer med ens kännas varmare utan att tappa allt för mycket fokus. Inte helt oväntat fokuserar exempelvis uppmjukningspluggen bx_refinement helt kring just denna frekvens.
      Slutsats
      Du som varit uppmärksam och studerat bilderna kanske lagt märke till att bredden på filterna, det vill säga Q-värdet, minskat i takt med att frekvenserna ökat. Detta har sin förklaring i att det blir tätare mellan svängningarna ju högre upp i frekvens du kommer. 150 Hz innebär exempelvis 150 svängningar per sekund, medan 3300 Hz är 3300 svävningar. Med detta som bakgrund brukar jag därför jobba med lite bredare filter i basen och det lägre mellanregistret  jämfört med diskanten, något som också ger en mer transparent (naturlig) förändring av ljudet. En djupdykning i ämnet kräver dock ett separat Fredagstips.
      Nåväl, självklart finns det betydligt fler än ovan nämnda frekvenser som kan ställa till det när du mixar. I själva verket kan alla frekvenser vara till besvär, beroende på mix och inte minst vad du själv upplever som störande.
      Lycka till!
      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      Mixning och mastring handlar till stor del om att hitta balansen* mellan bas, mellanregister och diskant. För mycket eller för lite av det ena och helheten tippar, vilket då kan upplevas som en obalanserad ljudbild. Lite förenklat skulle man kunna säga att för mycket bas resulterar i mindre klarhet, medan för lite gör att musiken tappar tryck. För mycket mellanregister uppfattas gärna som grötigt och stökigt och för lite känns urholkat och distanserat. En överrepresentation av diskant blir jobbigt och påträngande för öronen, medan för lite upplevs som dovt.
      * Frekvensmässig balans innebär inte att alla frekvenser ska höras eller vara representerade hela tiden, utan att ljudupplevelsen känns balanserad i förhållande till vad du i stunden vill förmedla. 

      Frekvenskartan visar den ungefärliga fördelningen mellan bas (0-200 Hz), mellanregister (200-2000 Hz) och diskant (2000 Hz och uppåt). Bilden är tagen och redigerad från www.masteringthemix.com.
      Och mycket svårare än så är det egentligen inte, på ett rent teoretiskt plan. Samtidigt vill jag understryka att en perfekt och "välbalanserad mix" många gånger kan upplevas som direkt tråkig eller tillrättalagd (vilket är ett kapitel för sig). Poängen är hur som helst att du i de allra flesta fall vill ha en hyfsat jämn fördelning mellan bas, mellanregister och diskant, vilket är lättare sagt än hört.
      Hjälp på traven
      Jag är personligen inte särskit förtjust i pluggar som gör jobbet åt mig utan att ge någon större inblick och påverkan i processen. Däremot är jag en stor förespråkade av verktyg som gör livet lite enklare och skjutsar mig i rätt riktning. Min mixfilosofi är att inledande jobba med enbart volym och panorering för att i nästa steg ställa frekvensmässigt balans med hjälp av equalizer, kompressor och saturation. Det är först när detta är gjort (och jag känner att något fortfarande är ur balans) som jag plockar fram specialverktygen. Nedan följer mina tre nuvarande favoritpluggar vars syfte är att hjälpa till när öron eller sinnesstämning inte riktigt hänger med.
      Enskilda kanaler – Sonible smart:EQ 2

      För enskilda kanaler är Sonible smart:EQ 2 med sina många instrumentprofiler en oumbärlig hjälpreda. Ladda passade profil, exempelvis bas eller virveltrumma, och låt pluggen analysera ursprungsljudet. Därefter är det bara att justera hur mycket den smarta equalizern ska jobba från 0-100%. Vanligtvis räcker 40-50% långt. Du kan dessutom själv justera vald frekvenskurva efter tycke och smak med tillhörande filter, mycket användbart.
      Grupper – Voxengo TEOTE

      Gällande grupper, som ofta mår bra av lite försiktigare behandling, faller valet på Voxengo TEOTE (That’s Easier On The Ear). En intelligent och dynamisk flerbands-eq som automatiskt rättar till problematiska frekvenser, på ett mer övergripande sätt. TEOTE kan vid en första anblick se aningen skrämmande ut, men faktum är att pluggen är anmärkningsvärt lättrattad och snabbt ger önskat resultat - inte minst tack vare det tydliga analysfönstret. Jag vill dock passa på att lyfta ett varningens finger gällande att låta TEOTE jobba allt för hårt, speciellt eftersom pluggen har en tendens att lyfta fram området över 10 kHz lite väl mycket, för min smak. Detta är dock enkelt att justera efterhand med de inbyggda rattarna.
      Masterkanalen – Soundtheory GULLFOSS

      På masterkanalen är GULLFOSS svårslagen gällande att polera och snygga till slutresultatet. Soundtheorys kreation är likt TEOTE en automatisk och dynamisk equalizer, men med betydligt färre inställningar och något enklare gränssnitt. Det som gör GULLFOSS perfekt för mastern är dess transparens och breda penseldrag, det mesta låter helt enkelt lite bättre och en sparsam dos artificiell justering med 20-25% på TAME räcker ofta långt. Likt TEOTE har GULLFOSS en ovana att bli allt för briljant och här gäller det att balansera upp med pluggens inbyggda BRIGHTEN-funktion och ett negativt %-värde är inte alls ovanligt om mixen är välbalanserad från början.
      Tips på fler artiklar i ämnet
      Magiska frekvenser - finns de? Referenslyssna rätt - steg för steg Så undviker du frekvensmaskering Tittar du för mycket och lyssnar för lite? Checklista - så får du mixen att låta bra överallt  Se till att din mix fungerar optimalt på alla ljudnivåer Hemligheten bakom en volymstark och välbalanserad mix Lycka till!

      Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
    • By Jon Rinneby
      Vissa menar att det är absolut nödvändigt med en subwoofer för en fullvärdig ljudupplevelse. Medan andra står fast vid att en subwoofer ofta stjälper mer än den hjälper. Något de flesta däremot är överens om är att korrekt återgiven bas i studion, eller var som helst för den delen, är få förunnat. Att det låter bra där just du sitter och att det faktiskt är bra, är två vitt skilda saker. Det som upplevs gynnsamt i den egna lyssningsmiljön innebär nödvändigtvis inte att verkligheten är den samma. Låga frekvenser är och har alltid varit knepigt.
      Rummet
      Subwoofers behöver utrymme för att komma till sin fulla rätt. Gott om utrymme. Små och medelstora rum har nämligen en tendens att förstärka, men också släcka ut basfrekvenser. Kvadratformade rum är väst. Basåtergivningen blir helt enkelt inte korrekt, även om det kanske känns så. Detta kan delvis avhjälpas med noggrann placering av studiomonitorer och akustikbehandling i form av basfällor, absorbenter och diffusorer. Vilket är ett kapitel för sig.

      Genelec 7040 APM
      Negativ förstärkning och stående vågor
      Det är inte ovanligt att basen förstärks negativt när du använder en subwoofer. Det vill säga att basfrekvenser som redan är dominanta blir ännu starkare, mer än om du bara använder vanliga närfältsmonitorer. Och om du inte är försiktig kan det faktiskt sluta med att dina mixar och mastringar får mindre bas, än vad som är önskvärt. När rummets mått överensstämmer med frekvensens halva våglängd och multiplar av den uppstår nämligen så kallade stående vågor. Om det exempelvis blir problem vid 40 Hz (som är halva våglängden i ett rum där något mått är ungefär 4.3 meter), blir det också problem vid 80 och 120 Hz, om än i mindre utsträckning. En basfälla som är avstämd till 40Hz, kommer såldes även att hjälpa till med multiplarna. Som om inte detta vore nog ökar en subwoofer dessutom risken för fasutsläckning, vilket innebär att vissa frekvenser helt enkelt försvagas eller försvinner helt.

      Adam Audio Sub8
      Sammanfattning
      Nu kanske det verkar som att subwoofers endast medför problem. Så är naturligtvis inte fallet. En korrekt kalibrerad subwoofer i ett bra rum gör mer än att bara feta till och förtydliga bottenpaketet. Det händer något i luften, det blir ett slags tryck som saknas i vanliga närfältare. Upplevelsen av ljudet blir något annat. Så frågan är egentligen inte om du behöver en subwoofer, utan om en subwoofer gynnar ditt arbetssätt och dina egna preferenser.
      Med detta sagt går det alldeles utmärkt att göra bra mixar med vanliga studiomonitorer och hörlurar - tricket ligger helt enkelt i att lära sig sin lyssning.
      Spela upp dina mixar i alla tänkbara ljudsystem och ta lärdom. Om du i slutändan ändå känner att en subwoofer skulle underlätta ditt arbete, ha då ovanstående i åtanke.
      Här är några populära alternativ:
      Adam Audio Sub8 Adam Sub10 Mk2 Genelec 7040 APM JBL LSR310S Neumann KH 750 DSP Yamaha HS8S Ställ gärna frågor eller kommentera artikeln i kommentarsfältet nedan, så spinner vi tillsammans vidare på ämnet. Eller om du hellre föredrar att diskutera om mixning i avdelningen "Mixning och mastring" på Studios forum här!
       
      Fredagstipset är en återkommande serie där Studios skribent Jon Rinneby varje fredag delar med sig av tips inom bland annat inspelning och mixning. Här hittar du samtliga fredagstips.
       
    • By Ollie Olson
      Det kan räcka med att du sätter av en eller ett par timmar om dagen eller några dagar i veckan, då du får sitta och koncentrera dig på att skriva musik, ensam eller tillsammans med någon.
      Se till att du har dina verktyg runt dig, det kan vara papper, penna, dator, ditt instrument, en telefon eller ett fickminne, så att du hela tiden kan spela in dina idéer som dyker upp. Försök skapa samma atmosfär varje gång, så att dina idéer kan flöda fritt utan att du behöver tänka på oväsentligheter.
    • By Ollie Olson
      Det kommer alltid ett läge då man så att säga ”börjar producera”. Det är ju coolt med coooooola sound, läckra effekter och en fet kick, men det viktigaste med produktionen är att den känns rätt för den genre som det gäller.
      Gör så här så får du en bättre överblick över din produktionsväg:
      1.     Hitta några referenser du, din artist, och övriga inblandade tycker ligger i linje med det ni har pratat om och som ni gillar. På så sätt så får ni en gemensam bas för det fortsatta arbetet och något slags rättesnöre och en tydlig bild av vilken genre du ska arbeta med under produktionens gång.
      2.     Leta igenom dina ljud och instrument om det är en mer elektronisk ljudbild, och skissa upp en inspelningsplan när det gäller studio, hur många mickar, spela in till klick eller inte, hur många instrument samtidigt eller andra tankar du får om det är mer organiska instrument i produktionen.
      3.     Sätt upp en tidsplan så att du vet hur mycket tid du behöver för att göra vissa saker, detta gör att du får mer tid över till andra delar i produktionen eftersom du får en överblick.
      4.     När du sedan sätter igång så kommer du få en massa bra idéer om instrumentval eller fina hookar i huvudet och då är det viktigt att du kollar av med den genre som låten ska vara i så att du inte börja dra produktionen åt fel håll för i dagens musiklandskap är det SUPERVIKTIGT att produktion är tydlig för att nå ut i bruset.
  • Veckans populäraste ämnen

  • Senaste låtarna

  • Utvalda pressmeddelanden

  • Who's Online (See full list)

    There are no registered users currently online

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.