Jump to content
Annons

Strings, teori etc.


Johanberg

Recommended Posts

Godkväll, hoppas ni har haft en kreativ julhelg. God fortsättning.

Jag är ingen vass musiker egentligen (eller alls förresten, bara spelat gura, aldrig något ytterligare). Därav lite halvdana frågor.

Strings, mjuka "bakgrundsstrings", alltså inte gura eller så... Hur kan man laborera med dom relaterat till t ex en acordföljd från ett mer framträdande instrument ( t ex piano).

Låt säga att pianot spelar

C C C C G G G G Am Am Am Am D osv. repetera.

I min okunskap ser jag den enklaste variant att spela strings så här:

C---------G----------Am------------------ osv. repetera.

Måste det va så tråkigt? Kan man på stringsen laborera med hela C-skalan under hela acordföljden and "go crazy" (om nu hade kunnat det)?

Som sagt, backtobasic för många här 🙂

Redigerat av Johanberg
Link to comment
Dela på andra sajter

Annons

Kan man på stringsen laborera med hela C-skalan under hela acordföljden and "go crazy" (om nu hade kunnat det)?

Det är just det där som färgar musiken så snyggt. För att ta några välkända exempel, Beth med Kiss, om du spelar den i C, ligger det en hög "string" på tonen G (ensam ton alltså) i introt i bakgrunden - som är tre ackord (C,F,G). Omvänt, om du spelar samma intro (beth) på piano, kan du istället lägga ett lågt C på strings som baston, och ligga kvar på den under introt.

I samma låt, när han sjunger "me and the boys been playing", är ackorden F, sen G, på det kör du F i basen över både F och G. Det lyfter låten oerhört. Du gör alltså färgningen av ackordet med en baston istället, vilket är extremt vanligt om du börjar lyssna efter det.

Om du hört Jump med Van Halen vet du att det ligger en ensam ton i basen över de 3 ackorden i introt. Det kommer låta skit om du ändrar bastonen till grundtonen i ackorden där.

Om tex låten "Guldet blev till sand" spelas i C, funkar det utmärkt att hålla tonen C i basen över hela låten. Inte bara funkar föresten, det är skitläckert. Samma med Stilla natt, samma med mängder av låtar. Det är snyggt att i låtar som de 2 sistnämnda köra samma ton i basen i enbart första versen, eller enbart i introt, sen ändra runt och laborera lite.

Om du spelar en låt på piano och du har ett Cdur-ackord, sen ett C7 på det, kan det vara otroligt snyggt att lägga 7:an enbart/även i basen. 7an som alltså är tonen Bb (eller om den kanske kallas enbart B, den under H i alla fall). Samma med moll, att du då tar mollsjuan i basen istället för i diskanten. Det blir ett "gladare moll", och kommer att låta/bli mer som ett Eb6 i fallet med C (där samma toner ingår). Det går inte att återskapa samma "emotionella" effekt som musiken ger genom att i basen ta grundtonen i ackordet, då försvinner effekten även om du låter 7an ingå i pianoackordet.

Jag tror att det är just detta du är ute efter. Du kanske har försökt efterlikna vissa låtar men inte tyckt att det låter som det ska när du spelat, trots att du vet vilka ackorden är. Tonen i basen gör hela skillnaden. Eller som i exemplet ovan i Beth, en högre ton (string) som ligger kvar på en ton och färgar samtliga ackord som spelas under.

Som sagt, börjar du lyssna efter det där kommer du att höra det överallt. Inte minst i klassisk musik förstås.

Jag vet ingen teori bakom nåt av det där och kanske förklarade lite flummigt. Hoppas jag gjorde mig förstådd.

Redigerat av Ziggy
Link to comment
Dela på andra sajter

Jag tycker Ziggy ger bra råd. Tror dock ditt "problem" ligger i hur du ser på instrumenten. Visst, du kan använda strings som en pad som ligger och fyller ut bakom allt annat. Men jag läser din fråga som att du vill mer än så. Och det är här det gäller att tänka om. Stråkar är ju soloinstrument som när de spelar tillsammans skapar en helhet. Jag tror nyckeln för dig i detta är att tänka om i ditt arrangerande. Istället för att lägga ackord, testa att spela in stämma för stämma. Tänk dig att dig ska arra den för stråkkvartett. Vanligtvis består den av två violiner, en viola och en cello (finns så klart andra varianter som innehåller tex kontrabas men för enkelhetens skull utgår vi från ovan). Om låten redan har bas, låt tex cellon svara mot den. Det är klart du kan lägga unisont med basen men om du vill göra det mer intressant bör du variera den. Om några av stråkarna ska spela unisont kan det vara fint att låta violan och en av violinerna göra det. Tex kan de ta huvudstämman i stråket tillsammans. Den andra violinen låter du agera stämma mot huvudstämman. Det behöver inte innebära att du spelar en ters över eller så utan att den svara mot huvudstämman och kompletterar den. Ibland innebär det att den ligger stilla på en ton medan de andra stämmorna rör sig eller så kan den följa huvudstämman på olika sätt.

Det viktiga att tänka på med stråkarr (tycker jag) är att de ska vara dynamiska och rörliga. Försök undvika att ligga still alltför länge på en ton om det inte är det som är själva poängen. Det är där arret blir levande. Om du vet att du ska byta ton, försök hitta en snygg övergång mellan dem. Glid gärna på passande hel- och halvtoner på vägen. Och återigen, variera, variera, variera. Det är det som gör hela skillnaden (enligt mig), Lycka till!

Edit: Ändrade violer till violiner 😛

Redigerat av everlastingrecords
Link to comment
Dela på andra sajter

Hej igen. Tänkte jag skulle exemplifiera lite. Här är ett exempel på hur jag ibland arrangerar: Don't read the letter

Det är en pdf med trestämmigt stråkarr, två violiner och en cello. Som du ser följer andraviolinen den första violinens stämma nästan genomgående genom låten medan cellon har en annan rytmisering. Vid takt 47 börjar andraviolinen istället följa cellon medan förstaviolinen börjar på en helt ny figur.

Märk även takt 39-41. Att göra en sådan nedgång i andraviolinen är rätt vanligt i stråkarr. Dvs att en av stämmorna ligger kvar på en hög ton medan den andra stämman dalar ner från den. Det blir en väldigt fin färgning på det. Andraviolinen spelar då först en halvton under, sedan nedåt tre toner i skalan. Testa att spela det på keyboarden så förstår du hur jag menar. Ta ett högt c, ligg kvar på det medan du sedan spelar b, a och g i relativ snabb takt.

Nu är detta ett arr till en poplåt så stråkarna har fortfarande relativt statiska. Hade det varit ett neoklassiskt stycke hade arret varit mer flytande och mer varierat.

Link to comment
Dela på andra sajter

Hörni!

Menar ni t ex

Piano spelar

C, D, Am

i C ingår ju, c,e,g

i D ingår ju, d,F#, A

i Am ingår ju, a, c, e

Menar ni då att stringsen (what ever instrument), bör latja mellan dessa notes under tiden acordet slås an av pianot? Eller är det så att t ex, E kommer att passa till pianots C?

Jag vet, rätt dum i hövvet. Är verkligen inte särskilt teoretisk. :/

Link to comment
Dela på andra sajter

Ingen anledning att ursäkta dig! Om pianot spelar de ackord du skriver låter det som att låten går i C. Då kan du som utgångspunkt låta stråkarna använda C-durskalan för ditt arr. Som exempel kan vi ta cellostämman. För att göra den mer intressant än att bara låta den spela grundtonen i varje ackord kan du låta den börja på C men inför bytet till D kan du tonen E. Inför nästa takbyte kan du på fyran ta tonen F för att sedan landa på E som är kvinten i Am. För att förtydliga, om låten går i 4/4 kan du spela:

Piano: C D Am

Cello: C - 2 -3 - E | D - 2 - 3 - F | E - 2 - 3 - 4 | 1 - 2 - 3 - 4 |

Detta är så klart bara ett enkelt exempel men för att visa på möjligheterna.

Link to comment
Dela på andra sajter

  • 2 veckor senare...

Kul ämne det här!

Något jag gillar, är när man hittar snygga "rörelser" i musiken, och då gärna förstås i ett stråk-arr. Jag söker ofta och gärna efter en rörelse i basen, där den där typen av "ton-analys" ligger bakom hur man kan hitta till exempel en nedgång i bastonerna. Att samtidigt hitta en hög stråk-stämma som rör sig uppåt i tonerna, blir ibland väldigt effektfullt.

Link to comment
Dela på andra sajter

Postat (redigerat)

Just nu blir jag mest förbannad på detta ämne. Mest för att jag vill mer än jag har kunskap om :/

Sen är man "gammal" så man försöker hitta på den mest effektiva inlärningsprocessen.

Det är just exakt musikteori jag behöver läsa mig in på. T ex. Hur "ska" en basgång gå, vilka "regler" ska man förhålla sig till. Vad är wild and crazy och vad är mer "enligt boken". Passar vanligtvis korta toner blandat någon enstaka lång ton t ex ett specifikt scenario... varför, etc. etc. etc.

yo know the drill?

När man inte kan detta riktigt så har man inget förtroende för sig själv, när man skriver. Och så blockas kreativiteten.

Redigerat av Johanberg
Link to comment
Dela på andra sajter

Ett tips är att läsa på lite om hur man skriver fyrstämmig sats, där finns lite regler som man kan förhålla sig till. T.ex, ska man ej använda fördubblad ters (endast en stämma får spela tersen i varje ackord), undvika parallella rörelser (alla stämmor får inte gå åt samma håll samtidigt) och oktav-/kvintparalleller osv...

  • Gilla 1
Link to comment
Dela på andra sajter

Ett tips är att läsa på lite om hur man skriver fyrstämmig sats, där finns lite regler som man kan förhålla sig till. T.ex, ska man ej använda fördubblad ters (endast en stämma får spela tersen i varje ackord), undvika parallella rörelser (alla stämmor får inte gå åt samma håll samtidigt) och oktav-/kvintparalleller osv...

Var bra tips detta ! 🙂 Har du flera, eller möjligen ngn bra länk på detta?

Link to comment
Dela på andra sajter

Borde man kunna anlita en pianolärare för att utbilda i musikteori istället för bara praktiskt spelande och motorik etc. etc.?

Jag har en pianolärare som jag gått hos en del (tyvärr ser hon på gränsen till lite för bra ut, så det kan sluta "illa"). Hon är förbannat duktig, ja mer än i mina ögon alltså. Kan alla pianister detta på sina fem fingrar?

Link to comment
Dela på andra sajter

Tack för PDF! Med kvintparallell, är det att intervallet mellan två stämmor inte får vara en kvint två toner eller fler på raken?

Ja precis! I t.ex ett C-ackord kan översta stämman spelar ett G och nästa stämma ett C (kvint ner). Om ackordet efter är ett D ska dessa två stämmor ej flyttas parallellt upp (till A och D) utan översta stämman får gå en halvton ner till F# om undre stämman går upp till D.

Link to comment
Dela på andra sajter

Borde man kunna anlita en pianolärare för att utbilda i musikteori istället för bara praktiskt spelande och motorik etc. etc.?

Jag har en pianolärare som jag gått hos en del (tyvärr ser hon på gränsen till lite för bra ut, så det kan sluta "illa"). Hon är förbannat duktig, ja mer än i mina ögon alltså. Kan alla pianister detta på sina fem fingrar?

Jag tror inte du ska utgå ifrån att alla pianolärare kan skriva fyrstämmig sats, dock har jag för mig att det ingår i musiklärarutbildningen. Vet dock ej i vilken utsträckning.. Hitta någon som pluggar/pluggar musikteori nyligen istället skulle jag rekommendera!

Link to comment
Dela på andra sajter

Ja precis! I t.ex ett C-ackord kan översta stämman spelar ett G och nästa stämma ett C (kvint ner). Om ackordet efter är ett D ska dessa två stämmor ej flyttas parallellt upp (till A och D) utan översta stämman får gå en halvton ner till F# om undre stämman går upp till D.

Det var ett bra exempel ! Jag tänkte lite på det kända introt till China girl med David Bowie, där är det parallella kvarter, vilket jag också läste ngn stans är "mer tillåtet". Hur kommer detta sig då kvart och kvint är omvända (understämma blir överstämma en oktav upp eller tvärtom) Nu har ju detta intro med flit kina-vibbar och dom har ju en förkärlek för penta-skalan, men ändå.

Redigerat av laban1
Link to comment
Dela på andra sajter

Det var ett bra exempel ! Jag tänkte lite på det kända introt till China girl med David Bowie, där är det parallella kvarter, vilket jag också läste ngn stans är "mer tillåtet". Hur kommer detta sig då kvart och kvint är omvända (understämma blir överstämma en oktav upp eller tvärtom) Nu har ju detta intro med flit kina-vibbar och dom har ju en förkärlek för penta-skalan, men ändå.

Är inte helt säker på exakt varför det är på det viset, min spontana reaktion är att kvartstämmor liknar tersstämmor mer än kvintstämmor. Parallella kvinter anses låta för medeltidsaktigt eller något hehe!

Link to comment
Dela på andra sajter

Ett tips är att läsa på lite om hur man skriver fyrstämmig sats, där finns lite regler som man kan förhålla sig till. T.ex, ska man ej använda fördubblad ters (endast en stämma får spela tersen i varje ackord), undvika parallella rörelser (alla stämmor får inte gå åt samma håll samtidigt) och oktav-/kvintparalleller osv...

Nå, nu stod det iofs att man visst kunde använda fördubblad ters men att det kunde vara bra att undvika initialt. Om man har koll kan det bli hur fint som helst.

Link to comment
Dela på andra sajter

Nå, nu stod det iofs att man visst kunde använda fördubblad ters men att det kunde vara bra att undvika initialt. Om man har koll kan det bli hur fint som helst.

Absolut, man ska inte känna sig tvingad att följa detta slaviskt, särskilt för att undvika stämförningsfel kan man använda fördubblad ters i fyrstämmig sats. Dock är det en bra regel att ha som grund vilket (ungefär) var vad som efterfrågades i tråden :-)

Link to comment
Dela på andra sajter

Fast sedan är det ju viss skillnad på rena stråk- eller körarr jämfört med poplåtar, som har bas och gitarrer och annat mög som stör.

Jo, men använder man stråkar i en poplåt kan man med fördel använda ett korrekt skrivet fyrstämmigt arr!

Link to comment
Dela på andra sajter

Bli medlem (kostnadsfritt) eller logga in för att kommentera

Du behöver vara medlem för att delta i communityn

Bli medlem (kostnadsfritt)

Bli medlem kostnadsfritt i vår community genom att registrera dig. Det är enkelt och kostar inget!

Bli medlem nu (kostnadsfritt)

Logga in

Har du redan en inloggning?
Logga in här.

Logga in nu
×
×
  • Skapa ny...