Jump to content

1 Screenshot

About This File

En lite softare rock/poplåt... Hoppas att det fallen någon i smaken i alla fall.

 

Gitarrer, bas, orgel, trummor spelade av mig, samt sång (som jag inte gillar att jobba med).

Vore skönt med ett band, men jag e för blyg/dålig för att våga kasta mig in i ngt sånt :(

 

MVH/Niklas




User Feedback

Recommended Comments

Du har absolut ingenting att vara blyg för. Dålig är du definitivt inte, och gillar starkt din röst. Jag önskar jag hade kunnat skruva till det så här bra så överlåter till andra att kommentera den biten men ser fram emot fler alster (även om det egentligen inte är min stil, därför inte toppbetyg.)

Share this comment


Link to comment
Share on other sites

Håller med fragdance om sången, inget att skämmas för där. Gillar gitarrerna med, snyggt ljud. Däremot har jag svårare för trumljudet, skulle gärna sett en lite mindre luddig kagge, lite krispigare cymbaler/hihat och mindre "boinkiga" pukor fast å andra sidan passar de nog rätt bra till låten så... Själva låt känns lite jämntjock, kanske skulle gå att göra större skillnad mellan vers/refräng? Kanske köra första versen med bara gitarr/sång? Och var fan är gitarrsolot!?!?!?!?! In med en gråtande Les Paul vid 2.02 ;-)

Share this comment


Link to comment
Share on other sites

Tack som f... :) Jag har ju iof tillgång till 8 kanalsinspelning på trummor här hemma. Men det brukar sluta med en på kick, en på virvel och en mono overhead. Solot, ja de kanske vore ngt ;)

Share this comment


Link to comment
Share on other sites

riktigt bra låt, föll mig i smaken. allt är bra spelat och skruvat. gillar retrosoundet på trummorna. nästan så att de akustiska gurorna är lite för tunna för det mer gammeldags soundet, om man ska kritisera något. håller även med om att ett lyft någonstans skulle gjort sig bra.

Share this comment


Link to comment
Share on other sites

Kanske städa upp i reverben Highpasss/lowpass...och dra upp sången för f**n inget att skämmas över.

Snyggt pukljud och virvel...ytterst lite klubba kanske man kan tillägga på kaggen...eller ännu hellre våga ta fram trummorna/kaggen en uns.

 

Bra jobb, härligt retro! ****

Share this comment


Link to comment
Share on other sites

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
  • Similar Content

    • By Ellen Sandberg
      Hej!
      Jag har hållit på med musik i hela mitt liv, på ett eller annat sätt. Numera är det däremot något mer seriöst än vad det var när jag som liten stod framför Singstar (någon som minns det?) och sjöng med till Lisa Nilssons "Himlen runt hörnet". Själva låtskrivandet och sjungandet har aldrig varit ett problem för mig, problemet är snarare att jag inte är särskilt duktig - för att inte säga som sanningen lyder; jag är kass, på själva musikproddandet. Nu kommer vi till det förhoppningsvis roliga och intressanta för dig som läser det här; jag söker nämligen en person som kan sitt inom proddande och kan hjälpa mig att jobba på en av mina låtsnuttar som jag nu suttit på ett tag. Är du duktig, eller tycker bara att det rentav är kul att prodda i olika program? Då är det här för dig!
      Allt jag skriver är på svenska, och de genrerna jag jobbar med är främst följande: pop, indie och poprock. Tänk Kent, Veronica Maggio, Miriam Bryant, Little Jinder, Jonathan Johansson, Håkan Hellström, Hemliga klubben osv. 
      Om det låter kul och du är på, om du vill att jag ska skicka en liten demo på låten jag vill jobba med, eller om du bara vill växla några ord och testa lite, så kontaktar du mig antingen här i forumet eller på följande medier:
      Mejl: ellensandberg03@gmail.com
      Instagram: ellensandberg
      Ha det bra, hoppas att få höra från någon av er snart, och tack på förhand!
      /Ellen Sandberg
    • By Calle Olsson
      Vintagefantasten Calle Olsson berättar om sina favoritprylar bland mixerbord, rullbandspelare och mikrofonförstärkare och varför de håller måttet än i dag. I del 2 berättar han om kompressorer, eq-enheter och effektburkar.
      Varför vintage? När jag började spela in så var det självklara svaret på den frågan att det var vintage jag hade råd med. Nu är det prismässigt snarare tvärtom. Vintagemaskiner brukar vara rätt svåra att hitta och hittar man dem är de dyra. Fast oftast är det värt att i alla fall köpa in en äldre grunka för att få tillgång till lite brus, brum och karaktär.
      Naturligtvis låter inte allt som är gammalt bra. Inte ens allt det står Urei, Neve eller Telefunken på låter bra. Det gäller att välja rätt. Många klassiska modeller finns som effektplugg och det är ingen dum idé att börja med att prova någon sådan innan man bestämmer sig för att köpa motsvarande hårdvara, och kanske nöjer du dig med just effektpluggen? Inte sällan är det lite krångligare med hårdvaran, men det är något visst med gammal teknik som värmer upp både studiorum och ljudbild.
      Mixerbord
      Neve 8048 – Mixerbordens Stradivarius
      Det här exemplaret av Neve 8048 finns i Svenska Grammofonstudion i Göteborg.
      Rupert Neve är en noggrann person med en fingertoppskänsla utöver det vanliga när det kommer till professionella ljudprodukter.
      Sitt första mixerbord byggde han i början av 60-talet. Detta följdes av en rad transistorbaserade mixerbord, samt annan inspelningsutrustning såsom eq-enheter och mikrofonförstärkare. I början av 70-talet designade Neve världens mest kända mikrofonförstärkare 1073 och kort därefter kom världens bästa mixerbord Neve 8048.
      Hög kvalitet är en röd tråd som löper genom hela Neves produktion och det här bordet är gudomligt. Numera är varje mikrofonförstärkare, eq, effektretur och buss, som det är uppbyggt av, så pass dyra att de stora borden börjar anses ovärderliga. Men hav förtröstan, vissa bord har styckats upp och man har möjlighet att åtminstone få hem en kanal till sin studio. Dessutom görs det kloner av en hel del företag, och Rubert Neve själv håller fortfarande på att producera dels gamla klassiker men även nyare produkter.
      Universal Audio har skapat pluggen Neve 1081 Classic Console EQ – en eq från Neve som användes för att tillhandahålla mick/line-förstärkaren och EQ-delen i konsoler som Neve 8048.
      VIDEO: Take the Listening Challenge: Pro Tools "In the Box," Neve 8048, Pro Tools HEAT

      SSL 4000E – Mixerbordens Rolls Royce
      SSL 4000E. Företaget SSL köptes 2005 av artisten Peter Gabriel.
      SSL 4000E låter verkligen lyxigt. Det är inte en slump att bandet KLF i sin bok The Manual skrev att det första du ska göra för att få en listetta är att boka tid i en studio, och se till att studion har ett SSL-bord. Det finns en legendarisk SSL-masterkompressor inbyggd i bordet som om man applicerar den på musiken liksom tar hand om den och färdigställer den.
      SSL 4000E är, om man får tro SSL själva, det bord som använts för att mixa fler platinumskivor än alla andra mixerbord tillsammans.
      På varje kanal återfinns, förutom en mycket fin mikrofon/linjeförstärkare och eq, en sektion med kompressor och expander. Precis som i datorn med andra ord, men analogt och strået vassare. Inte konstigt att så många valt att mixa sina skivor på SSL. Kända användare är ovan nämnda KLF, men också bland annat Nine Inch Nails, Peter Gabriel och Bryan Adams.
      Både Waves och Universal Audio har en plugg för att simulera kanalstrippen med eq och kompressor från ett SSL 4000. Här finner du Waves plugg SSL E-Channel och här är Universal Audios UAD SSL 4000 E Channel Strip Collection
      VIDEO: What Do All Those Buttons Do? SSL 4000E Channel Basics - Musicians Guide

      Tascam M-216 – Mixerbordens undergroundhjälte
      Tascam M-216 kostar en spottstyver på begagnatmarknaden.
      Mitt eget "weapon of choice". Jag köpte det rätt nyligen och det var i ganska dåligt skick. Men det låter riktigt bra. Det var billigt och är enkelt att jobba med. Det har dock endast två effektsendar men ibland är det faktiskt bara bra med begränsningar. Det brukar kallas för ”humpa” och jag tror att det är elektromusikern Jens Kallback som först började använda det uttrycket.
      Det finns en rad olika versioner, men alla har samma varma eq, som passar perfekt om du jobbar med trummaskiner eller analoga syntar. Det har också bra preampar och eq med svepbar mid. Jag har provat en del nyare mixerbord men det var inte förrän jag hittade mitt humpa-bord som allt kändes rätt. Det är väldigt hög output ur bussarna också – det distar fint om man är ute efter det. Bordet är dock obalanserat, så en del brum kan förekomma. Trots det är Tascam M-216 verkligen ett bord jag rekommenderar om du jobbar i datormiljö och vill ha lite analog värme och brus till dina alster. Mixerborden är idag inte helt lätta att hitta på begagnatmarknaden, men kan gå att köpa för ett par tusenlappar och uppåt beroende på skick.
      VIDEO: Tascam M-312 Overview

      Soundcraft 200B – En fin arbetshäst
      Soundcraft 200B är känt för sin fina eq-sektion.
      Jag har en kompis som köpte ett 200B för ett antal år sedan. Det låter mycket bra, men är liksom M-216 semiprofessionellt. Det finns i en rad olika varianter med olika antal kanaler, subgrupper med mera. Vill man bara använda 200B:s mycket fina mickförstärkare vid inspelning till dator finns det direktutgångar (direct out) på varje kanal. Av någon anledning så har det använts mycket inom reggae- och dub-produktion och den svenske electronicaartisten Andreas Tilliander är en av dem som fastnat för dess fina eq. Eq:n är aningen lyxigare och mer flexibel än M-216. Dessutom finns det fyra effektsendar, vilket är bra om man jobbar med att spela in mycket live och vill använda ett större antal effekter. Soundcraft-borden är ofta välbyggda och lätta att handskas med.
      VIDEO: Analog Summing with the Soundcraft 200B and ProTools
      Mikrofonförstärkare
      Neve 1073 – Perfekt in i minsta detalj
      Mickförstärkaren Neve 1073N
      Neves klassiska mikrofonförstärkare 1073, som kom 1970, är en av de mest åtråvärda prylarna på vintagehimlen. Om du får möjlighet att spela in med en någon gång så kommer du inse varför. 1073:an är uppbyggd av mycket noggrant utvalda och matchade komponenter. Varje detalj, till exempel frekvensomfång på den inbyggda equalisern, är helt enkelt där för att tjäna det mänskliga örat. Detta är perfektion i kommunikationen maskin-människa. Allt från känslan i rattarna till de utsökta färgvalen är som en inblick i paradiset. Den finns efter påtryckningar från en hel värld av ljudtekniker, musiker och andra som vill mänskligheten väl numera i nyproduktion från Neve. Dyr men bäst!
      Mickförstärkaren Neve 1073 i en modernare version.
      Universal Audios plugg Neve 1073 Preamp and EQ Collection och Waves plugg Scheps 73 simulerar preamp och eq från ett Neve 1073.
      VIDEO: 5-Minute UAD Tips: Neve 1073 Preamp & EQ Collection

      API 312 – Innovativ perfektion

      API 312 togs fram i slutet av 60-talet och kan göra underverk med sång, gitarrer eller syntar.
      API 312 är en amerikansk mikronfonförstärkare med anor från slutet av 60-talet. Den ingick i en serie enheter som var grundstenarna i Automated Processes INC:s stora modulära mixerbord.
      API 512c, som är en modern variant av API 312.
      API 312 är användbar på det mesta tack vare den legendariska tekniken i form av OP-ampen API 2520. Den är underbar på sång och mycket användbar för både gitarr genom förstärkare och line-gitarr. Trummaskiner och syntar låter också fantastiskt genom den. Det är inte en slump att så pass många skivor spelas in/har spelats in med denna klassiska mickförstärkare i signalkedjan. Det är den där OP-ampen som gör hela skillnaden. Själv har jag valt API 512c, som är en modern variant av 312.
      I januari, 2019 släppte API en 50-årsjubileum-version av API 312 som du kan läsa mer om här.
      Någon pluggversion av API 312 ser inte ut att finnas idag på marknaden men Universal Audio har gjort kanalstrippen API Vision Channel Strip som simulerar API 225L kompressor-kretsar och API 212L preamp med mera. Waves har också pluggversioner av API – kompressorn API 2500, eq:n API 550 samt 10-bands eq:n API 560.

      Telefunken V72 – Tysk kvalitet

      Telefunken V72 togs fram för den tyska radion, men användes också av bland andra Beatles.
      Telefunken V72 är ett bra exempel på klassisk studioutrustning som används än i dag. Den bygger på teknik som utvecklades på Telefunken redan under 30-talet i form av V41. 1949 påbörjades utvecklingen av en mikrofonförstärkare som satte en ny standard i Tyskland och resten av världen. 1952 stod den klar. V72 är en rördriven mikrofon- och studioförstärkare som är anpassad för Tysklands vid den tiden nybyggda fm-radiostationer.
      Det var inte bara Telefunken som byggde dem utan även företag som Siemens och TAB. Totalt byggdes cirka 25 000 enheter åt den tyska radion. Trots detta är den mycket dyr att köpa begagnad. Den kom att användas flitigt i musikstudior under 60-talet, bland annat i Abbey Road och användes flitigt under inspelningarna av The Beatles skivor.
      Någon plugg som simulerar Telefunken V72 ser inte ut att finnas på marknaden, men däremot finns Telefunken V76 som huvudsakligen är två seriekopplade V72:or. Här finns Arturias pluggversion Pre V76 och Universal Audios pluggversion V76 Preamplifier.
      VIDEO: Telefunken V72 Tube Mic Preamp | VintageKing.com
      Rullbandspelare
      Studer A-80 – Kvalitetsbygge från Schweiz

      Studer A-80 finns i flera olika utföranden, alla med högsta tänkbara ljudkvalitet.
      Studer A-80 är en av de mest använda rullbandspelarna i inspelningshistorien. Denna schweiziska bandare finns i flera olika utföranden: åtta kanaler på entumstape, 16 eller 24 kanaler på tvåtumstape samt två kanaler på 0,25- eller 0,5-tumstape. Samtliga är gedigna kvalitetsbyggen.
      A-80 var Studers första 24-kanalsbandspelare och såldes under några år på 70-talet. Finmekaniken är oslagbar. Ljudkvaliteten likaså. Välj mellan 15 eller 30 tum per sekund. En fin effekt är att spela in till exempel stråkar på 30 tum/sekund och sedan spela upp dem på halva hastigheten. Jag hade turen att få jobba med en 24-kanalers A-80 under flera år. Aldrig några problem. Man måste dock vara noga med att göra rent tonhuvuden och de rörliga delarna varje morgon innan inspelning. Baksidan med dessa monster är att de är väldigt stora och att de måste kalibreras då och då.  Ett av de otaliga klassiska album som spelats in på Abbey Roads sextonkanaliga Studer A-80 är Pink Floyds Dark side of the moon från 1973.
      Tape Machine 80 från Arturia och Studer A800 Multichannel Tape Recorder från Universal Audio är pluggversioner av Studer A-80.
      Fostex B16 – Snygg budgetmaskin

      Fostex B16 är ett kap för dig som inte skyr lite servicearbete.
      En riktigt bra budgetmaskin på halvtum som i dag går att hitta för runt en tusenlapp. Tyvärr är många av dem som finns inte använda på länge så lite fixande får du räkna med. Men de låter fantastiskt bra, så har du plats är det väl spenderade pengar.
      Detta var den första maskinen att erbjuda 16 spår på halvtum när den kom ut 1983. Dessutom var detta en av de tidigaste bandarna som hade inbyggt stöd för Dolby C. Proffskänslan försvinner lite i och med att det är rca-kontakter men när du väl ser banden snurra så glömmer du detta snabbt. Det är faktiskt så att en av de stora behållningarna, förutom ljudet då, är att rullbandare är så förbaskat snygga. Men som sagt, lite fix måste du stå ut med. Kanal 1 och 16 brukar vara lite sämre, till exempel kan diskanten försvinna på dessa spår. Det beror på att de ligger längst ut på tonhuvudet och med tiden så börjar bandet slira runt en aning.
      VIDEO: fostex B16
      Revox A-77 – Radiofavorit av hög kvalitet

      Det har förmodligen funnits minst en A-77 på samtliga radiostationer i hela världen.
      En klassiker för nedmixning och mastring men även för ljudexperiment. Varför inte göra bandloopar genom att klippa och klistra? Jag lovar, resultatet skiljer sig från det du kan åstadkomma i datorn. A-77 ger dig två kanaler på kvartstumsband. Det har förmodligen funnits minst en A-77 på samtliga radiostationer i hela världen. Så de går att hitta ganska enkelt.
      Om du köper en från Sveriges Radio (om de finns kvar) är den säkert i bra skick, men som med alla vintageprylar är det underhåll och fix som gäller. Gör rent tonhuvudena ofta, helst varje dag. Som originalköpare hade du dock livstids garanti.
      A-77 kom i flera olika versioner men orginalmekaniken behålls genom hela serien. Den har tillverkats i över 290 000 exemplar. Vissa av dem är tillverkade i Tyskland, vissa i Schweiz. Men en sak är säker. Alla håller högsta kvalitet när det kommer till både elektronik och mekanik.
      VIDEO: Overview of the Revox A77

      10 klassiska vintageprylar som du måste ha koll på: Del 1/2 är en uppdaterad och reviderad artikel, som tidigare är publicerad i Studio nr. 6-2013
    • By Henric Svensson
      Hej på er alla Studiorävar!
      -Man vet inte riktigt vad man ska tro om det här Corona-viruset....än så länge rullar livet på mer eller mindre som vanligt här i Abbekås....fullt upp på jobbet, hoppas det håller i sej!
      -Satte ihop en liten trudelutt med glimten i ögat!
      -Håll till godo - det är gratis - Ni behöver inte Swisha! :-) 
      Kommer jag till Sankte Per här framöver - Henric Svensson 202004
      För när dagarna blir långa, finns det säkert väldigt många,
      som tror att det är över,
      men vänta lite ska Ni se, här framöver.
       
      Det kommer att bli värre, innan det blir bättre,
      när ska det vända,
      kommer jag till Sankte Per här framöver.
       
      En hypotes, om en kines, sa ajöss till fladdermmöss,
      blev siames, går med protes,
      läser sällan katekes....
       
       
       
       
    • By HowBoutSomeSnus
      Vad tycker ni om min nya singel?
      Mitt första stora projekt, tog även in en annan sångare.
      Gärna lite feedback!
      Finns att strömma på alla plattformar: https://song.link/y/8RALg0mHii4
    • By Calle Olsson
      Analogsynten Pro-One imponerar än idag med sitt feta sound.
      Jag hittade ett fjäderreverb i en annons för 24 år sedan. Säljaren var en folkhögskola. När jag ringde upp passade jag på att fråga om de inte hade några gamla syntar till salu. Visst hade de en gammal Pro-One.
      Jag slog till så klart och någon vecka senare landade ett paket på mina föräldrars köksgolv. Synten var defekt enligt säljaren men enda felet var lite oxid på volymratten.
      Synten var, i brist på ett svenskt ord, ”breathtaking”! Jag programmerade den inbyggda, mycket enkla stegsequencern med några steg, startade den och svepte med cut off-ratten. Fantastiskt! Upp med Osc 2 på mixerdelen. Ännu mer fantastiskt! Sen öka env mod på filtret... den här synten låter verkligen bra och fett!
      Sequential Circuits Pro-One

      Fyra gyllene år
      Pro-One såldes i cirka 10 000 exemplar mellan 1981 och 1984 och består i huvudsak av två oscillatorer, brusgenerator, vcf, vca, en moduleringsmatris, arpeggiator samt en enkel sequencer.
      På oscillator A hittar man sågtand och variabel fyrkant/pulsvåg. Båda kan avändas samtidigt. Pulsvidden på fyrkantsvågen kan regleras manuellt eller moduleras (pwm) av lfo, filter env eller oscillator B. Här återfinns även sync, vilket synkar oscillator A till oscillator B så att vågformerna startar exakt samtidigt – mycket effektfullt om de sedan moduleras individuellt av till exempel en lfo eller envelop.
      Oscillator B har även triangelvåg och en lo-switch som gör att den kan användas som en andra lfo. Båda oscillatorerna har dessutom oktavväljare och frekvensratt. Ljudet är mycket kraftfullt och organiskt. Det räcker faktiskt med en oscillator för att göra riktigt maffiga ljud och då får man många fler moduleringsmöjligheter tack vare funktionerna i oscillator B.
      Från oscillatorerna går ljudet sedan till en enkel mixer där du kan ställa nivåerna på oscillatorerna och noise/ext. Sedan går signalen vidare till ett mycket fint filter med dedikerad envelop. Det är självoscillerande och envelopen är mycket snabb och “punchy”. Jag använder ofta Pro-Ones fi lter för att skapa kraftfulla bastrummor eller Kraftwerk-slagverk.
      Det sista ljudet gör innan det når volymratten är att passera genom förstärkarsektionen, vca. Den har en likadan envelop som filtret, som lyckligtvis är lika snabb. Fantastiskt!
      Arpeggiatorfunktionen är väldigt enkel, likaså sequencern. Man kan programmera två olika sekvenser men endast tonhöjd registreras. Det är dock ack så effektivt i sin enkelhet. Jag har stått i timmar och skruvat på rattarna och transponerat sekvenser (bara att trycka in önskad tonhöjd på tangentbordet) och det låter otroligt bra! Synka ihop synten med en trummaskin eller din dator, (den kan trigga på ljud) och resultatet blir fantastiskt. Men kom ihåg att minnet är på max 40 toner.
      Avslutningsvis lite om moduleringsmöjligheterna. Om oscillatorerna är hjärtat, filtret huden och enveloperna nävarna så är modulerings-matrisen hjärnan på Pro-One. Här kan man bussa ut filter env, oscillator b eller lfo (direct/wheel) till: osc a freq, osc a pwm, osc b freq, osc b pwm och filter. Det går att välja om signalen ska gå direkt eller via moduleringshjulet.
      Finns det då inget negativt att säga om den här 40-åringen? Jo, klaviaturen lämnar en del i övrigt att önska. På nästan alla Pro-One-exemplar orsakar den problem idag. På nätet kan du dock hitta tips om hur du löser det. För ett riktigt fint exemplar får du betala ca 20 000 kronor idag.
      Sequential Circuits Pro-One
      Typ: Monofonisk analogsynt.
      Tillverkare: Sequential Circuits.
      Polyfoni: En röst.
      Minne: Nej.
      Filter: Ja, resonant lågpassfilter.
      Klaviatur: 37 tangenter F-C.
      Midi: Nej.
      Pris begagnad: Från ca 18 500 kr och uppåt.
       
      Detta är en uppdaterad och reviderad artikel, som tidigare är publicerad i Studio nr. 3-2011
  • Senaste låtarna

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.