Jump to content
Sign in to follow this  
  • entries
    16
  • comments
    19
  • views
    15,451

Allting låter bättre på engelska - part one

Nils Erikson

516 views

Att skriva låttexter är ett kapitel för sig, men är ju minst lika viktigt för en låt som melodi, harmonik och form. Jag har i tidigare inlägg berört de olika låtdelarnas funktion, där en vers skapar intresse, bryggan förhöjer det, refrängen är förlösande och sticket ofta håller ett mer eftertänksamt eller kontrasterande tonläge. I någon mån bör låttexten också följa med i de dramaturgiska svängarna för att det ska kännas helgjutet. Men vi inleder vår textmangling i en helt annan ände.

***

När jag var yngre skrev jag alltid texten först och sedan melodin, men numera är det tvärtom. Mitt förra inlägg handlade om hur melodierna liksom bara finns där, som fiskar i havet, färdiga och redo att arras upp. Därför är det en utmaning att i efterhand hitta texter och fraser som passar in. Jag önskar att jag på samma vis kunde hitta det outtömliga Texthavet, att bara ösa ur…

På engelska är det i varje fall mycket lättare än på svenska och jag har funderat på varför. Låt oss börja med denna romantiska lilla fras:
”Truth will turn their hearts to love.”  Sju stavelser, bara enstaviga ord.
På svenska:
”Sanningen kommer att vända deras hjärtan till kärleken.” Sexton stavelser, mest flerstaviga ord.

Att svenskan generellt sett behöver mer textmassa för att säga samma sak är egentligen inte det stora problemet, så länge man inte är i översättarbranschen. Nej, det som krånglar till det är att så många svenska ord i sig är flerstaviga och därmed har något slags betoning som det inte går att hantera hur som helst. På engelska är massor av ord i stället enstaviga, och de enda betoningar man då eventuellt måste ta hänsyn till är om vissa hela ord i en mening behöver lite extra tyngd, men det är inte alls lika musikaliskt kritiskt.

Man kan ta i stort sett vilken melodi som helst och trycka dit en räcka enstaviga, engelska ord utan att det krockar med fraseringen. ”This is what you need to know, I’m a worm and you’re the crow” passar till Blinka Lilla Stjärna, rakt av. Bara att ösa på. Försök att passa in en svensk variant av den ramsan till samma melodi, med rim!

Men det stannar naturligtvis inte vid denna rent tekniska skillnad, långt därifrån. Engelskan har hur många flerstaviga ord som helst också, men de betonas oftast på ett annat sätt än i svenskan. Och själva språkmelodin är annorlunda, alltså hur en mening varierar i tonhöjd när den talas. Sedan har vi inte ens berört innehållet, vad distansen till främmande språk betyder - eller det känslomässiga …

Det finns alltså mycket mer att säga i detta ämne. See you next week!



3 Comments


Recommended Comments

Jag håller inte alls med om att musik (text) generellt låter bättre på Engelska. Det handlar mer om hur väl man behärskar språken.

Share this comment


Link to comment

Ja, visst är det så.
Rubriken är en lite ironiskt tillspetsad drift med en gammal föreställning bland låtsnickrare. :)

Min poäng här är att det finns faktorer i själva det engelska språket som kan underlätta textsättning till befintliga melodier.
Och som jag skriver i del två är en bra svensk text - för svenska lyssnare - alltid mer drabbande än en engelsk.

Share this comment


Link to comment

Intressant det där med engelska texter och sångbarhet.

Hörde  en italiensk musiker/låtskrivare som menade på att engelskan har en fördel framför italienskan av liknande skäl som du anger för svenska kontra engelska.
Men ur hans synvinkel handlade det om att engelskan till skillnad mot italienskan har diftonger som kan få en text att bli mer melodiskt sångbar. Det kan ju också i viss mån gälla svenska-engelska (jmf att glida/waila och nypa av "the truth" och "sanningen"), men där kanske det mer handlar om enstavigheten.
Och apropå flerstaviga ord och särskrivningar: italienska har än mer ord än svenska att få in med prepositioner och sånt - å andra sidan så böjer man där verben så man kan skippa pronomen (och ibland även typ hjälpverb) ...

Sen så läste jag en intervju förut om "svengelska". Även om vi svenskar är duktiga på engelska så är det inte vårt modersmål. Den intervjuade menade på att vissa fraser och titlar (som ju David Myhr berör vikten av i ett annat inlägg) skrivna av svenskar grammatiskt/språkligt är fel - men att de låter bra (eller coolt/fränt).

Share this comment


Link to comment

Create an account or sign in to comment

You need to be a member in order to leave a comment

Create an account

Sign up for a new account in our community. It's easy!

Register a new account

Sign in

Already have an account? Sign in here.

Sign In Now
  • Similar Content

    • By HomerJSimpsson
      Råttor        [ tänkt för två rappare (kvinnor?) ]     2020-09-12 10:45
         Ett, två, tre, fyr,                                   [4 skott]
         du tror du är dyr.
         Fem, sex, sju, åtta,                             [4 skott till]
         du bara'n jävla råtta.
      Jag kör mot rött,                                    [A]('tänker')
      han är jävla dött.
      De va ingen som såg !                         (B)
      Vi måste ligga låg.                                [A]
      De ser ikväll på Rapport.                      [A]
      En till skjuten på förort.
      ”Langare avrättad i gängkrig.”
      De vet inte ett skit.
      Vi gör det snyggt,                                   [A]
      sen är det flykt,
      bilen brinner,
      de är ingen som hinner.
      Det gick bra.                                             (B)
      Va va'de han sa ?                                   
      ”Nej, snälla !”
      Glöm de', vi fått penga !                          [A]
         Ett, två, tre, fyr, 
         du tror du är dyr.
         Fem, sex, sju, åtta,
         du bara'n jävla råtta.
      Vi åker till dig                                             [A]
      din syrra gillar mig.
      Hon ska få fin present.
      Äta, dansa, det blir sent.
      Han ringer igen om det va bra,                 [A]
      det var så han sa.
      Snabb jobb, mycket peng.
      Du kan köpa Hästen säng.
      Lexus, ja' ska köra bil.                                (B)
      Vi ska åka bort, riva mil.
      Du ska jämt bort, kompis.                          [A]
      Skaffa familj, gå på loppis.
      Jag ska ha båt, fiska på sjön.                    [A]
      Det ska va riktig träbåt i lönn.
      Vi ska inte bo i stan, landet är fin.
      Ser du husbil där, ska bli min.
         Ett, två, tre, fyr, 
         du tror du är dyr.
         Fem, sex, sju, åtta,
         du bara'n jävla råtta.
      Du är inte rädd dom hittar dig ?                  (B)
      Varför ? Ingen bryr sig om mig.                  [A]
      Jag säljer inte deras skit.
      De är dom som ska åka dit.
      Men han vet vem vi är.                                (B)
      Han vet vad vi ska, han kan vänta där.
      Varför är du rädd för han ?                         [A]
      Vi visar honom va vi kan.
      Va' är det som händer ?                              (B)('tänker')
      Vad gör mina händer ?
      Allt går så snabb'
      jag hinner inte ikapp.
      Vi ska till Malmö                                          (B)
      där är nästa som ska dö.
      Slappna av, det blir bra,                               [A]
      råtta säljer på skola.
         Ett, två, tre, fyr, 
         du tror du är dyr.
         Fem, sex, sju, åtta,
         du bara'n jävla råtta.

      Tog strax över en timma att pussla ihop, så förvänta er ingen kvalitet.
      Det skulle bli nåt med aktuellt ämne ... och så på svenska... typ enkel svenska ...
      Försökte få till en dialog, det skulle iallafall inte bli en predikan.
      De två har alltså skutit nån på beställning och är på flykt.
      Under tiden reflektera de lite om det som hänt, demsjälva och lite framtid.
      Det ska inte framgå om deras uppdragsgivare har god eller ond uppsåt. 
      Ledtråden är ”Langare avrättad i gängkrig.” De vet inte ett skit. Att de är 
      medveten att de inte är del av ett gängkrig. Kanske, och det är här fantasin få ta över, 
      jobbar de på en 'privats' beställning, någon som vill rensa upp, fånga råttorna.
      Vara råtta själva, är deras rädsla befogat, kommer de stå på tur ? ...
      Tänkte tonsätta själv, men jag kommer inte ha tid ... skulle kanske göra sig bra som liten roadmovie ?
       
    • By Eva Hillered
      Michel Zitron har varit med och skrivit hitlåtar som Save the world och Don't You Worry Child med Swedish House Mafia och Fade Into Darkness med Avicii. Här berättar han om sin väg till de stora framgångarna.

      Michel Zitron i en av Studios plåtningar. Foto: Johanna Hanno.
      Det är roligt att tala om låtskriveri med Michel Zitron, låtskrivare och producent, delaktig i låtar och produktioner med artister som Pauline, Jasmine Kara, Avicii och Swedish House Mafia. Han brinner för att skriva bra låtar och producera musik och när vi ses i hans studio, blir det ett samtal om hårt arbete, inspiration, kontakter – och vikten av att gå på krogen.
      Jag är imponerad av det jag har hört, trots att Michel Zitron skriver i en annan genre än min egen. Många av de begåvade låtskrivare och musiker jag har stött på har en ödmjuk och sympatisk inställning till musik – och det gäller också Michel. Det är hårt jobb, kontinuerligt arbete och lite tur som gäller för att lyckas med bragden att få fram en hit. Och just nu är Michel lycklig över framgångarna med låten Save the world med Swedish House Mafia.
      – Det är min första stora internationella framgång. Den har legat etta på Itunes-listan i England. Min första världshit, säger han stolt.
      Hur gick det hela till?
      – Det var en massa tillfälligheter som bara klaffade. Jag var i Los Angeles samtidigt som Vincent Pontare och Sebastian Ingrosso. Jag och Vincent är jättenära vänner och har skrivit ihop tidigare. De var båda i studion i LA och gjorde grunden till Save the world. När vi kom till Sverige fick jag beatet på låten för att Sebastian, som är med i Swedish House Mafia, ville att jag skulle skriva vidare med John Martin. Vi skrev text och melodi, och en månad senare blev det Swedish House Mafias nästa singel. John Martin sjun-ger på den också.

      Axwell, Sebastian Ingrosso och Steve Angello i Swedish House Mafia. Foto: Carl Linstromm.
      Bakom nästan varje världshit verkar det vara flera låtskrivare inblandade. Hur kommer det sig?
      – Nu för tiden funkar det ju oftast så. Man använder sig av sina kontakter utomlands när det gäller låtar som man vill ska slå internationellt. Man skickar till exempel en låtidé till någon artist eller producent utomlands och frågar, vad tycker du om det här? Jo, skitbra, säger de, och skriver kanske en text till idén och skickar tillbaka låten. Och så spelar man in den, och då kanske någon ytterligare blir inblandad.
      – Sedan är det mycket politik också. Artisten som ska använda låten kanske vill komma med på ett hörn, då kan det hända att man låter artisten till exempel skriva verserna. Ofta är ett helt team med på en hit.
      Är kontakterna i musikbranschen viktiga för att lyckas?
      – De är jätteviktiga! Det finns ju en massa folk i branschen som är duktiga men som aldrig når ut för att de kanske inte har rätt personer bakom sig. Det smärtar mig att säga det, och det låter så himla ”branschigt”, men kontakter är A och O. Man måste ha en stenhård vilja att nå fram till sitt mål och på den vägen är kontakterna avgörande.
      Om man är ny i branschen och undrar hur man egentligen får de här viktiga kontakterna. Har du något tips?
      – Om jag ska vara ärlig, så är nog det bästa att gå ut på krogen. Så är det. Många av mina kontakter har jag knutit på krogen. Det handlar om internet också såklart. Det gäller att vara där. Att prata med folk, och inte vara rädd för att vara intresserad. Har man hållit på ett visst antal år så stöter man ju såklart på människor med samma intresse. Det är bara att leva och vara i musiken så stöter man på människor som är likasinnade. Stockholm är så himla litet, Sverige är så litet.

      Michel Zitron började turnera med en sambagrupp redan som barn. Foto: Johanna Hanno.
      Vad betyder melodierna för dig?
      – Jag är en riktig melodifantast. Det är väldigt viktigt för mig att ha stora melodier. Det är väl ett svenskt arv. Jag gillar stora melankoliska melodier. Jag lyssnar på massor av musik, men finns det inga melodier så kan jag inte tycka att det är bra.
      Hur har du kommit fram till den punkt där du är i dag? När började du ägna dig åt musik?
      – För mig har det alltid varit naturligt, musiken har varit min väg sedan dagisåldern. Jag har alltid varit en teaterapa och gick på Vår Teater redan när jag var sex–sju år. En dag såg jag en jättestor trumma i hallen. Jag gick fram och började slå på den allt jag kunde. Då kom det ut en lång skäggig latinamerikan och sa argt: Vad gör du, du får inte slå på trumman! Jag blev skitskraj. Då berättade han att han precis hade startat en sambagrupp för barn på tisdagar och att jag kunde komma. Jag började turnera med den här gigantiska sambagruppen i några år och sedan började jag spela trummor. Senare tyckte jag att trummor var för tråkigt, jag ville stå i rampljuset. Och så började jag sjunga och spela egna låtar i stället. På den vägen är det.
      – Jag tror på hårt jobb. Även om jag skriver jämt så är varenda låt som ett litet krig för mig, ett litet krig med mig själv. Jag är väldigt kritisk. Vissa kan bara spotta ur sig låtar, men det kan inte jag. Varje låt betyder någonting, även en banal poplåt. Därför har jag också medvetet slutat skriva med folk som jag inte riktigt klickar med. Folk som är inne i hitmakeriet, som tycker att det ska vara exakt den här mallen, för det här skivbolaget söker den här typen av låtar till den och den artisten. Jag tror inte man gör hitar på det sättet. Jag tror att det funkar på ett helt annat sätt egentligen.
      Varför väljer du att skriva åt andra artister och inte åt dig själv?
      – Jag har lite egna projekt också, och jag skulle ljuga om jag sa att det inte finns en artistdröm i bakhuvudet. Men just nu har jag inte samma behov av att synas på det sättet. Jag älskar fortfarande att stå på scen, men man låser sig så himla mycket när man är artist. Är jag låtskrivare kan jag skriva till en massa olika artister, jag kan skriva till artister som inte är i Radio Rix- formatet. Jag kan göra sådant jag gillar. Friheten är viktig för mig. Jag har märkt att jag kan så många olika stilar, och jag spelar många instrument, jag vill inte låsa mig. Jag kan bara ”go nuts” här inne i min studio och göra det jag känner för.
      Jag lämnar Michels studio där en artist har fått vänta under intervjun. Medan de återupptar arbetet tänker jag på vårt samtal, och inser att den framgångsformel jag brukar predika när jag coachar artister har fått ännu en bekräftelse: Gör det du älskar till hundra procent. Bli bra på det du gör. Samarbeta med likasinnade. Sätt upp tydliga mål. Ta steg för steg – och ha kul på vägen. Då får du garanterat ett liv som är roligt att leva. Och framgång – förr eller senare.

      I serien:
      Gör din första låt i 6 steg 5 steg som förbättrar din låt Så skriver du en riktigt bra låttext, del 1 Så skriver du en riktigt bra låttext, del 2 Så hittar du ämnen till dina låtar Så hittar du rytmen i texten Ta hjälp av slumpen när du skriver låtar Co-writing – så skriver du låtar med andra Tricken som får dig att växa som låtskrivare Låtskrivaren bakom Avicii och SHM avslöjar vägen till framgångarna (denna)

      Om artikelförfattaren
      Eva Hillered är en Grammis­nominerad artist/låtskrivare/pedagog och författare till boken Lathund för låtskrivare (Prisma/ Norstedts). www.evahillered.se
      Artikeln publicerades ursprungligen 2012-02-15 09.03
    • By Atla Daga
      Hur skapar man en melodi om man inte kan göra melodier? Det är mycket lätt att fastna, när man sitter där på sin kammare och ska skapa en melodi. Misströsta inte. Det finns alltid nya sätt att göra saker på. Här, en idé från mig. (In English at the bottom of the page).
      1. Ta en enkel musikslinga och lägg in den i ditt DAW. Det behöver inte ens vara musikstycket du ska använda senare, det kan lika gärna vara en loop, eller motsvarande.
      2. Låt musiken rulla. Spela in en röstslinga – utan att tänka. Sjung så galet och vilt som du känner för, eller motsatsen. Det behöver inte ens låta bra, det spelar ingen roll. Sjung eller prata bara direkt från huvudet.
      3. Nu har du någon form av röstslinga. Skapa ett till spår i programmet du använder. Sätt första röstslingan på ”mute”. Spela in en röstslinga till. Kanske i en helt annan stil? Eller prata? Bara improvisera. Du behöver inte ens ha en text.
      4. Fortsätt på detta sättet tills dess att du har så många röstslingor som du vill. Ibland spelar jag in 20 eller 30 röstslingor, som i låten nedan. (Collab-låten YEAR).
      5. Lyssna på alla inspelningar en efter en. Ta ut de delar du tycker om, och ta bort resten.
      6. Nu har du många olika typer av röstslingor, och förmodligen någon form av melodi i några av dem. Vilka delar passar ihop? Pussla tills du tycker att det låter ok. Flytta eventuellt omkring röstdelarna i den ordning som passar musiken. Kanske har du nu även en refräng, även om du inte ens var medveten om att du spelade in en.
      7. Importera ditt musikstycke, eller kanske har du redan gjort det. Saknas något? Spela in igen. Förmodligen måste du spela in sången igen, men nu har du gjort ett låt av – ingenting, slumpmässiga inspelningar.
      Du finner mig även här: https://www.reverbnation.com/httpssoundcloudcomsaltlakrits1
      https://open.spotify.com/artist/6LNlvSRNEl5tHcgM55Y7C2?si=Cy6q2TROTI68Pvi5h4fh6Q
      https://site.spinnup.com/atla-daga/
      https://www.youtube.com/channel/UCzJ6zpXkZ8MYklmCrjk4U0Q
      --------------------------------------------------------------------
      ENGLISH:
      Having trouble coming up with melodies? It can be very easy to get stuck, sitting there in your chamber, but do not despair! There are always new ways of doing things. Below you will find one of the methods I use when faced with this problem.
      1. Insert a loop or instrumental into your DAW to use as backing for your voice tracks. If you use a loop it will only be temporary, so anything that inspires your creativity will do.
      2. Let the music roll. Record a voice track - without thinking. Sing as crazy and wild as you feel, or the opposite. It doesn't even have to sound good, it doesn't matter. Just sing or talk directly from your head.
      3. Now you have some kind of voice loop. Create another track in the program you are using. Put the first voice recording on "mute”. Record another voice track. Maybe in a completely different style? Or talk? Just improvise. You don't even have to have a concept.
      4. Continue this way until you have as many voice tracks as you want. Sometimes I record 20 or 30 voice tracks, as in the song below. (Collab song YEAR).
      5. Listen to all recordings one by one. Keep the parts you like, and remove rest.
      6. Now you have many different types of voice tracks, and probably some kind of melody in some of them. What parts fit together? Puzzle until you think it sounds ok. If necessary, move around the vocal parts in an order that suits the music. Maybe you now have a chorus too, even if you weren't aware you were recording one.
      7. Import your piece of music - is something missing? You may have to record again, but you've made a song from nothing but random recordings.
    • By David Myhr
      Vad är det som gör att vissa melodier fäster på och grabbar tag i lyssnaren? David Myhr tipsar om verktyg man kan ha i bakhuvudet vid melodisnickrandet.
       
      Tom Petty illustrerar seriens inledning med låten Free Fallin'.
      Magiska melodier – Keep it simple and singable (K.I.S.S.)
      Det är något magiskt med att hitta på nya melodier. Det finns bara tolv toner och vi har bara sju att välja på om vi håller oss till skaltonerna ”do-re-mi-fa-so-la-si-(do)”, alltså tonerna 1,2,3,4,5,6,7,(8). De brukar nämligen räcka väldigt långt. Även om vissa tonföljder kan låta bekanta verkar det ändå som om varianterna aldrig tar slut. Men alla melodier vi skriver blir inte per automatik ”magiska” i bemärkelsen att de fångar våra lyssnare på det sätt som vi själva en gång fångats av tonerna i våra egna favoritlåtar. Vi vill ju att våra melodier ska fascinera och beröra.
      Den här mystiken och magin kring själva låtskrivarprocessen är något en del vill vara lite rädda om för att hålla skaparlusten och nyfikenheten vid liv (däribland tidernas mest framgångsrike låtskrivare Paul McCartney), och det finns naturligtvis ingen exakt formel för hur man ska skriva en låt. Men jag vill påstå att man inte har något att förlora på att fundera närmare kring om det finns några typiska kännetecken för vad som gör en bra melodi bra. Allt i syfte att bli bättre på sitt hantverk. Mediokra, ”helt okej” och i värsta fall intetsägande melodier är relativt lätta att sno ihop men siktet bör vara inställt betydligt högre än så.
      Håll det enkelt med korta repetitiva fraser
      Har du tänkt på att några av de bästa melodierna bara innehåller några få toner? Det är lätt hänt att man krånglar till det för mycket och det slutar med att melodin ringlar än hit och än dit och nya fraser avlöser varandra i en aldrig sinande ström. Man kan då uppleva att melodin saknar riktning och struktur vilket är ett stort nej-nej!
      En bra melodi innehåller också bra pauser. Det ligger mycket mer ”musik” än man kan tro i tystnaden mellan fraserna. Pauserna är också en förutsättning för att det ska gå att sjunga. Man måste ju liksom andas också. Och annars återstår bara långa haranger som lyssnaren får svårt att ta till sig.
      Tricket är att jobba med korta, repetitiva fraser. Ett av mina favoritexempel som illustrerar hur enkel man kan våga vara är (numera avlidne, reds. anm.) Tom Pettys låt Free Fallin’ (Spotify / Apple Music) som också är hans största hit under hans 40 år långa karriär. Refrängen innehåller två trestaviga fraser med totalt tre olika toner. And I’m free på tonerna 1, 1 och 3 följt av Free fallin’ på tonerna 3, 2 och 1. Detta repeteras snudd på identiskt och därmed är refrängen i hamn. Jag upprepar: Korta. Repetitiva. Fraser.

      Free Fallin’ med Tom Petty. En låt som började som en skojlåt då Tom lekte med en billig minikeyboard. Legendariske producenten Jeff Lynne sa ”It’s great!”. Tom frågade: ”What’s great?”. Jeff svarade: ”Everything’s great! Keep going!”.
      Tittar man på versen upptäcker man att även den innehåller samma tre toner om än en oktav ned. Naturligtvis bidrar själva texten, sånginsatsen och produktionen enormt mycket till helheten – men det är ändå en påminnelse om hur tre små toner kan väcka stora känslor.
      Låten She’s the one med Robbie Williams (Spotify / Apple Music) – som i original gjordes av charmiga popbandet World Party – är ett annat tydligt exempel på hur man med några få toner och stavelser kan beröra. Tre-fyra toner räcker långt igen: I was her (1,2,3), she was me-e-e (1,2,3,4,3) följt av repetition på We were one, we were free-e-e. Sedan blir det ”stor dramatik”: And if there’s somebody (6, 6, 5, 3, 2, 2), calling me o-on (5,6,3,2,3), She’s the one (3,1,1). Sedan ett omtag av sista frasen för säkerhets skull. För upprepning är ju bra!

      She’s the one med Robbie Williams (av World Party). Enkelt och vackert. En sådan där självklar låt man borde göra oftare.
      Dramatiken i slutet blir så stor därför att femte frasen bryter av mot de smått genialiskt enkla fraserna i början. Mycket handlar om att skapa förutsättningar för den här typen av spännande kontraster. Mer om det nedan. Notera också att de fyra första fraserna inte upplevs som tjatiga trots minimal variation.
      Detta mycket tack vare att de underliggande ackorden växlas och att samma slut-ton på orden ”her” och ”me” (3:an i tonartens skala) därmed får olika ”funktion”, närmare bestämt ters i tonikan (I) respektive maj-7:a i förhållande till subdominanten (IV). Detta är ett alldeles lysande trick för att hålla liv i en enkel melodi.
      Håll det sångbart med stegvisa rörelser
      Att en melodi är ”sångbar” är i allra högsta grad en positiv egenskap. Känns den naturlig, lätt och rolig att sjunga är man troligtvis på rätt spår. En sak som förenar Fly me to the moon, All my loving, Life on mars, The Rose, Idas sommarvisa och otaliga andra älskade melodier som generation efter generation gladeligen sjunger med i är att de till stor del består av stegvisa rörelser. Tonerna i melodin hoppar inte omkring i skalan hipp som happ utan ”böljar” snarare uppåt och nedåt, några toner i taget, och varje enskilt hopp är ofta inte större än till tonen bredvid.
      Ett tankeväckande exempel som stärker tesen att man gärna kan vara sparsam med toner och att det är viktigt med en tydlig riktning är ABBA:s nästan fem minuter långa melankoliska mästerverk till poplåt The Winner Takes it All (Spotify / Apple Music).
      Låten innehåller trots sin längd och smått episka känsla ett mycket begränsat tonmaterial och antal fraser, vilket är något som Björn och Benny själva påpekat i olika intervjuer. Vi tar en titt på versen: I don’t wanna talk, about things we’ve gone through, though it’s hurting me, now it’s history. Ja, ni kan melodin... Vi noterar att fraserna är relativt korta, lämnar utrymme för pauser, och att melodin vandrar upp och ned längs durskalans toner förutom ett enda större hopp (ned till talk). De två sista frasernas toner är identiska och redan här har vi gått igenom hälften(!) av låtens melodimaterial.

      The winner takes it all i den något udda tonarten F#, säkerligen vald med omsorg. Björn och Benny brukade räkna baklänges för att se till att låtens högsta ton alltid låg i tjejernas respektive högsta register för att på så sätt nå ett klimax.
      Skapa effekt med stora språng
      Att huvudsakligen vandra upp och ned i skalan och hoppa till närliggande toner gör melodierna lättsjungna och ”logiska” men som med allt annat här i livet kan det bli för mycket av det goda. För att hålla intresset uppe måste vi även bryta av och bjuda på lite överraskningar.
      Det är när man byggt upp en melodi på det sättet som varje större hopp blir dramatiskt och kan vara ett av de ”magiska ögonblick” som varje låt behöver. Ingången till refrängen till ovan nämnda Life on mars med David Bowie är ett klassiskt exempel, liksom de tre sista tonerna i frasen ”take a look at the lawman” (1,8,5) i mitten av refrängen. En oktav upp och en kvart ned. Mäktigt värre! Men då är det ju också ”världens bästa låt”. Eller…?
      Refrängen i The Winner Takes it all bjuder på intervallet liten septima tre gånger på raken. Notera de korta, repetitiva fraserna men nu alltså även med stora språng. The winner takes it all, the loser standing small, beside the victory, that’s her destiny. Med dessa fyra fraser i refrängen som kontrast till de fyra i versen är melodin komplett. Varken brygga eller stick behövs. Snacka om magisk melodi! Men som Benny Andersson sa själv i en intervju i Sunday Times, 2009: ”Music is not only melody; music is everything you hear, everything you put together. But without the core of a strong and preferably original melody, it doesn’t matter what you dress it with, it has nothing to lean on.”
      En annan som förstått storheten i det enkla och i att ”keep it simple and singable” är Norah Jones. Hon slog ju igenom vansinnigt stort med sin lågmälda stil och sålde ofattbara 26 miljoner album av sin debutplatta. Finns det förresten något kafé i världen som inte spelar Norah Jones? I alla fall – ta refrängen på låten Sunrise (Spotify / Apple Music) som går And I said oooo, oooo, oooo, oooo (1,2,1,6,3,5,1). Sedan repeteras oooo-partiet två gånger till (upprepning är bra!) och avslutas med ett litet, försiktigt to you. Det är sparsamt, smakfullt och snyggt. Simpelt och sångbart som sagt!
      Melodin till Sunrise. Fåordig men högst effektiv refräng. Ett ”oooo” säger mer än tusen ord.
      Skapa kontrast mellan olika låtdelar
      Kontraster behövs för att hålla intresset vid liv i en låt. Det skapar dynamik vilket är ett av låtskrivarens främsta verktyg. En bra melodi bjuder på variation och en känsla av att man har varit med på en ”resa” och därför bör vi se till att de olika låtdelarna skiljer sig från varandra.
      Ett av de absolut bästa – och följaktligen vanligaste – tricken för att få en refräng att ”lyfta” är att gå upp i register så att de högsta tonerna finns i refrängen. Alla låtar som nämnts ovan är bra exempel på detta. Ligger man till exempel mycket kring grundton (1) eller ters (3) i versen är det en klassiker att man tar sikte någonstans runt kvinten (5) eller oktaven (8) på refrängen.
      Lyssna på och inspireras av andra
      Den bästa skolan för att lära sig känna igen sådana här grepp är förstås att kolla in sina egna favoriter eller slå på radion och lyssna in sig på aktuella hitlåtar. Exemplen i texten är hämtade från min egen skivsamling men teorierna går allt som oftast att applicera på den aktuella topplistan av i dag vare sig artisten heter Katy Perry, Bruno Mars eller något annat.
      Jamen då så! Det var ju enkelt!? Lycka till med att skriva melodier med korta, repetitiva fraser och stegvisa rörelser med enstaka, överraskande språng och magiska ögonblick och kontrast i register mellan de olika låtdelarna (pust…). Och om det inte funkar, kör den enda sanna regeln: ”Låter det bra så låter det bra!”.

      Sammanfattning
      Håll det enkelt med korta repetitiva fraser Håll det sångbart med stegvisa rörelser Skapa effekt med stora språng Skapa kontrast mellan olika låtdelar

      Om skribenten David Myhr
      @David Myhr är låtskrivare och artist och har släppt albumen Soundshine (2012) och Lucky Day (2018). Han har ett förflutet i popbandet The Merrymakers och har skrivit låtar för den japanska marknaden, musik till en mängd reklamjinglar samt en del filmmusik. Till vardags arbetar han som universitetslektor och undervisar i bl.a. låtskrivande på Musikhögskolan i Piteå men undervisar också på KMH samt SMI. David, som är en Beatles-konnässör av stora mått, jobbar i en klassisk låtskrivartradition.
      Läs mer: www.davidmyhr.com och facebook.com/davidmyhr

      Delar i serien
      Låtskrivarens verktygslåda del 1: Magiska melodier (denna) Låtskrivarens verktygslåda del 2: Trolla med titlar Låtskrivarens verktygslåda del 3: Rundgång ger framgång Låtskrivarens verktygslåda del 4: Den heliga hookboken Artikeln publicerades ursprungligen 2013-12-27 13:46
    • By David Myhr
      Var ska man egentligen börja för att uppnå bästa möjliga slutresultat? David Myhr slår ett slag för att först av allt börja med låtens titel – en metod med många fördelar.

      Du får feeling för att skriva en låt. Du plockar upp gitarren eller sätter dig vid pianot. Börjar klinka planlöst. Melodier uppstår i huvudet och du börjar nynna lite improviserat. Ljuv musik uppstår och efter mycket trial and error är låten klar. ”Nej, visst ja! Det ska ju dit en text också... hmm... vilka ord kan tänkas passa till de här tonerna?”.
      Du har gjort det igen. Målat in dig i ett hörn. Varför inte göra som många professionella låtskrivare och börja i andra änden? Med en bra titel!
      Låttiteln spelar en ytterst central roll. Den är textens viktigaste fras och i regel placerad i låtens pay-off, vare sig du låter den inleda eller avsluta refrängen. Med stor säkerhet är den ref-rängens huvudsakliga ingrediens. Ja, kanske till och med den enda, vilket för övrigt kan vara ett väldigt effektivt sätt att göra en refräng ”simple and singable”. Ett begrepp du kanske minns från del 1 i denna artikelserie.
      Placerad just i refrängen hamnar titeln som allra mest i fokus då den kommer att sjungas ett flertal gånger och det är där man oftast sjunger med. Men den kan också inleda eller avsluta låten. Eller inleda alternativt avsluta verserna (eller både och för att vara på den säkra sidan). Det finns fler varianter. En titel som Imagine inleder både vers och refräng medan I Want it That Way avslutar både vers och refräng. Någon gång kanske titeln blixtrar förbi, exempelvis i bryggan, som i I Say a Little Prayer.
      Oavsett placering är låttiteln navet i hjulet som allting snurrar kring. Den är husgrunden som resten av låtbygget vilar på. Eller omvänt: den är pyramidens topp där allt annat i låten är byggstenarna. Jag ska inte trötta ut dig med fler metaforer. Jag tror du börjar förstå poängen här … titeln är helt enkelt skitviktig! Läge att inte slarva. Just därför kan det vara en alldeles lysande idé att börja med just titeln. Det kanske inte är så underligt att många professionella låtskrivare arbetar på det sättet.
      Genväg till det viktigaste
      En bland många som älskar att jobba utifrån titeln är den amerikanske låtskrivaren Bleu, som förutom att vara artist i eget namn skriver låtar för guld- och platinasäljande artister.
      – För mig är det här med att skriva utifrån titeln jätteviktigt och jag vet att för många av de yngre låtskrivare som varit på mina seminarier och sedan tagit till sig den här metoden har det verkligen revolutionerat deras låtskrivande.
      Han praktiserar själv metoden så gott som hela tiden och pratar om att titeln också definierar vad låten ska handla om, själva temat eller konceptet.
      – Jag anser att det är det bästa sättet att ta sig an att skriva hitlåtar. Titlar och koncept är det som är mest troligt att folk kommer ihåg. Att jobba utifrån titeln är ett jättebra sätt att hitta en genväg direkt till det som måste vara den viktigaste delen av din låt.
      Även om han är medveten om att det alltid finns undantag menar Bleu att i de flesta låtar är delen vi sjunger och delen vi kommer ihåg, just titeln. Han påpekar att man kan titta på många andra former av skrivande och att man då finner att man nästan alltid jobbar utifrån titeln.

      Låtskrivaren Bleu definierar låtens koncept och idé innan han skriver den.
      – Vare sig det handlar om noveller, manus eller tekniska avhandlingar börjar man ju med någon typ av tema eller utgår ifrån en tes. Jag skulle säga att låttextförfattande nästan är den enda typen av skrivande där folk inte alltid startar på det här sättet.
      Hans minspel vittnar om att han finner detta rätt märkligt.
      – Jag tror att de flesta som kör fast i sitt låtskrivande fastnar på textbiten. Om man skriver utifrån titeln är det lättare att inte köra fast med textskrivandet eftersom man liksom skapar en mall för vad ens låt kommer att handla om.
      – Blir man van vid tanken att skriva utifrån titeln gör det låtskrivandet enklare. Anledningen är att man kan utveckla idén utifrån den information som redan ligger i titeln.
      Serverar melodin till hookfrasen
      Förutom att vara textens viktigaste fras är titeln ofta också låtens starkaste melodiska hook. Har du en bra titel, men inget annat, är det ju drömläge att börja experimentera med hur man skulle kunna sjunga den på ett bra sätt. Ett bra tillvägagångssätt är att börja med att ”prata” titeln. Detta för att ta reda på hur ordens naturliga rytm och melodi låter. Om du utgår från detta får du enormt mycket serverat gratis. Uttala orden i titeln några gånger och lyssna efter vilka stavelser som är betonade samt vilka vokaler som går upp i ton och vilka som går ner. Det är en bra grej att smaka på dess naturliga rytm och dess inneboende språkmelodi. Med andra ord – hur skulle man säga det i vanligt tal? Utgå från det när du börjar sjunga frasen och sätta toner på den. Pröva ett gäng alternativa betoningar och rytmiseringar. Låter det inte tillräckligt catchy kan du pröva att lägga till eller ta bort ord eller varför inte börja leka med upprepningar likt man gjort i låtar som Changes (”ch-ch-ch-ch-changes”); Pokerface (”p-p-p-poker face”); Snälla Snälla och Fanfanfan. Eller krydda med ett litet ”ooh” eller något som i Ooh, Baby I Love Your Way.
      När du väl både hittat rätt bland tonerna och bestämt hur låtens hookfras ska vara rytmiserad återstår det spännande arbetet med att hitta lämpliga kontraster som byggstenar till låtens andra delar.
      Titeln ”säljer” låten
      Allt som ökar din låts chans att bli hörd är av godo och det är just vad en intresseväckande titel gör. Man blir sugen på att lyssna och nyfiken på vad den kan tänkas handla om. Har du för avsikt att skriva låtar åt andra ligger det i högsta grad i ditt intresse att förläggare, a’n’r-folk, producenter och artister ”höjer på ögonbrynen” åt just din låt då de blasémässigt sovrar bland hundratals andra. Titeln kan vara det första de kommer i kontakt med och där gäller det – precis som vid en första date – att inte sumpa chansen att göra ett gott första intryck.
      Även om du skriver åt dig själv eller ditt band vill du ju att radiofolk, journalister och i slutänden förstås publiken blir nyfikna på ditt alster och att när de hört låten också kommer ihåg den och kan söka upp den igen. Något hårdraget kan man likna det med att du är försäljare och titeln namnet på din produkt, låtens ”varumärke”.
      Titlar som inte finns i texten
      En del ser en tjusning i att ge sin låt en titel som inte alls förekommer i texten. Det är förstås fullt tillåtet och kan vara effektfullt och skapa lite skön mystik om man gör det på ett snyggt och smart sätt. Men gör man det enbart för att ”spela svår” riskerar man ju på samma gång att göra det svårare för folk att minnas låten. Kanske onödigt med tanke på att det är tillräckligt tufft att nå ut med sin musik i alla fall. Men återigen. Det finns briljanta låtar med bra titlar som inte har någon uppenbar sing-a-long-hookfras. Bohemian Rhapsody funkade ju rätt fint bara för att ta ett exempel. Men det är ju också världens bästa låt. Eller…?
      Det kan också vara en cool grej att gömma titeln mitt i typ vers tre. Så man bara snubblar förbi den liksom. Lite som när man plötsligt i 58:e minuten av dialogen i en film plötsligt hör huvudpersonen säga titeln. Jag kommer osökt att tänka på min favoritreplik i svensk film: ”Åååh, varför måste vi bo i fucking jävla kuk-Åmål?”. Ja, nu var det ju inte exakt själva titeln men du hajar idén.
      Mitt tips är i alla fall att låta sådana varianter höra till undantagen som bekräftar regeln. För som Bleu säger:
      – Om du ser till att allting annat i låten supportar titeln och på det sättet ”lyfter upp den” kommer din låt att bli mer framgångsrik och lättare att komma ihåg bara för att allting signalerar ”Hey! Här kommer titeln och det här är den viktigaste delen i låten!”

      Bleu – I blått koncept.
      Titlar som redan finns
      Vad gör du då om du hittat en titel som känns ny, fräsch och unik – som smakar bra i munnen och föder en massa musikaliska idéer – men din besserwisser till polare påpekar att det redan existerar en sådan låt? Något du snabbt också får bekräftat genom en snabb sökning på Spotify (”track:din titel” i sökrutan), iTunes Store, Youtube eller på Stim (inloggad på ”Mina Sidor”).
      Ja, vad gör du? Mitt tips är att skita lite grann i detta. För det första var det ju din egen idé i alla fall och det är du som ska vara inspirerad för att nå ett inspirerat slutresultat. För det andra är det vilken unik melodi och vilket unikt textkoncept man gifter ihop med titeln som är det intressanta. Bra låttitlar är lite som bra ackordföljder – de är bara musikaliska byggstenar som ingen har copyright på. Oavsett hur smart titel du har hittat på är det oftast någon countrysnubbe som varit före men det är alltså helt okej.
      Mindre unika låttitlar som Hold On, Runaway, Stay, You, Happy, Forever, Without You och I Need You har var och en legat på Billboard-listan mer än tio gånger. Fast varje gång som helt olika låtar. Ibland är man liksom bara tvungen att välja en sådan titel för det är den självklara hooken i låten. Men i så fall gäller det att man hittat en ny fräsch vinkel, om än inte i titeln, så i själva texten.
      Självklart vill man undvika de mest uppenbara klassikerna. Man skulle troligen ha svårt att bli tagen på allvar om man presenterade sin nya låt Stairway to Heaven (Led Zeppelin var dock faktiskt inte först, det var Neil Sedaka!). Men är man bara lite kaxig tar man för sig. Oasis såg bevisligen inga problem med att göra en ny låt som hette Stand by Me.
      Till sist en liten parentes
      Vissa laborerar ibland med parenteser i titeln. Syftet är oftast att erbjuda två alternativ till hur titeln ska uttalas, som i Only Girl (In the World) eller (Just Like) Starting Over. Det kan också handla om att sticka ut. Jag gissar att Per Gessle som ofta använder parenteser gör det av estetiska skäl, som den utpräglade popstilist han är.
      Det finns mycket mer att säga om titlar och koncept och jag kommer att återkomma till ämnet längre fram, men till nästa gång önskar jag dig lycka till med titulerandet och med att inte måla in dig i några fler hörn!

      Sammanfattning
      Börja låtskrivarprocessen med att hitta en bra titel som känns fräsch och (någorlunda) unik och som väcker intresse och nyfikenhet. Säg titeln högt. Ta fasta på dess naturliga betoningar, rytm och språkmelodi när du sätter melodi till. Lek med variationer. Spåna textidéer utifrån den information som redan ligger i titeln. Låt allt annat i låten peka mot, understödja och ”lyfta upp” titeln.

      Om skribenten David Myhr
      @David Myhr är låtskrivare och artist och har släppt albumen Soundshine (2012) och Lucky Day (2018). Han har ett förflutet i popbandet The Merrymakers och har skrivit låtar för den japanska marknaden, musik till en mängd reklamjinglar samt en del filmmusik. Till vardags arbetar han som universitetslektor och undervisar i bl.a. låtskrivande på Musikhögskolan i Piteå men undervisar också på KMH samt SMI. David, som är en Beatles-konnässör av stora mått, jobbar i en klassisk låtskrivartradition.
      Läs mer: www.davidmyhr.com och facebook.com/davidmyhr

      Delar i serien
      Låtskrivarens verktygslåda del 1: Magiska melodier Låtskrivarens verktygslåda del 2: Trolla med titlar (denna) Låtskrivarens verktygslåda del 3: Rundgång ger framgång Låtskrivarens verktygslåda del 4: Den heliga hookboken Artikeln publicerades ursprungligen 2014-08-20 12:16
  • Blog Entries

  • Bloggar

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue.